Språket 2006-09-26 2006-09-26 kl. 16.01

Hur ska den svenska skolan bli bättre på att lära ut svenska till elever med ett annat modersmål? Den frågan diskuteras på många håll just nu, efter nedslående resultat om sjunkande färdigheter bland elever i svenska skolor. Den australiensiska andraspråksforskaren Pauline Gibbons gästar just nu Sverige och föreläser för lärare. Hon förespråkar en skola där språkundervisningen är närvarande också under ämneslektionerna. Tore Otterup, lektor i svenska vid Göteborgs universitet, säger att det är en stor utmaning för lärarutbildningen att lära ut hur man kombinerar språk- och ämnesutbildning. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:- lite mera om långtradare- traktorägg för ensilage- och höbalar- vad är middagstid?- pimpa, ett modeord sedan några år- varför skillnaden mellan norskan rolig och svenskans?- uppskatta som kan betyda olika saker- vad betyder att klicka i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Apr 201124min

Ibland stannar man plötsligt till inför ett ord man hört tusentals gånger och börjar fundera: varför säger man så här, vad heter det egentligen - och varför? Det har flera lyssnare gjort denna vecka och deras frågor diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson. Det handlar om när gamla sanningar möter nya vanor och om när språkkänslan sviker.Veckans alla frågor:- mer eller mera- regeringen, dom - kan man säga så?- var eller vart? Kan man inte skilja på befintlighet och riktning längre?- kejsare och furste, men varför 'kejsar Augustus'?- kärnkraftverk eller kärnkraftsverk?- hur kommer vårt språk att utvecklas när alla skriver så mycket mer i dag än tidigare?- språkförenkling - och motsatsen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Apr 201124min

I veckans Språket från vetenskapsradion tar lyssnare upp aktuella ämnen. - Är det rätt att säga att japanerna är överväldigade av tsunamin? Och vad ska man tänka när man hör att det är 40 procents chans att det blir en ny stor jordbävning? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ordval och ord på glid i betydelseskalan. Att språket aldrig är statiskt får ytterligare en illustration av Henrik Barruk, som arbetar för att umesamiskan ska få nytt liv och räddas till eftervärlden. Ann Gustafsson från Malmö berättar, liksom många andra lyssnare, att man där säger 'nyckelen' och 'cykelen', apropå förra veckans diskussion. Alla veckans lyssnarfrågor: -mera om nyckelen- japanerna är överväldigade av jordbävningen- 40 procents chans' till ny stor jordbävning- misstänka - bara om mindre välkomna utvecklingar?- Hotaheiti - varifrån kommer uttrycket?- vad betyder Mellansverige?- hög och lång - varför olika ord för människor och master? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Mars 201124min

Therese som undrade om hon är ensam om att säga jag har dammsugat får reda på att hon befinner sig i en klubb med medlemmar från hela landet. Gamla och nya ord i vardagsspråket för programmets lyssnare återigen in på grammatik: hur ska ett nytt ord som cool böjas i det svenska språket och är det bara Georg från Småland som säger nycklen i stället för nyckeln?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Karin Taube, professor vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, ingår i EU:s expertgrupp som ska söka metoder för att öka läs- och skrivkunnigheten bland ungdomar i Europa. Sverige är bland de sex länder i EU där kunskaperna minskat under den senaste femårsperioden. Erik Hemming, lektor i språk och kommunikation vid Högskolan på Åland, berättar om en kurs där fackföreningsaktiva från flera länder fått träna sig i att kommunicera på sitt modersmål utan tolk. Veckans alla lyssnarfrågor:- att böja verbet 'dammsuga' - svar till Therese- var säger man nycklen och cyklen i stället för nyckeln och cykeln?- rektor- cool eller coolt- när det kommer till- jag brukar ibland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Mars 201124min

Smeknamn, dubbelnamn och ortnamn väcker frågor i veckans program. Varför betonas de manliga dubbelnamnen på annat sätt än de kvinnliga, undrar en lyssnare och får svaret att stora språkvetare ägnat sig åt gåtan men inte kommit överens om orsaken. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar också frågor som leder in på jämförelser mellan olika språk. Veckans alla språkfrågor:- Askim. Varför sje-ljud?- Skärham. Med och utan sje-ljud.- dubbelnamn: varför får kvinnors namn betoning på första ledet och mäns på andra?- varför ofta tvåstaviga smeknamn i svenskan och enstaviga i engelskan?- bokstavskombinationer: spanskan tål inte sp- i början av ord; andra språk har andra egenheter- islänningars uttal och släktskap mellan de nrodiska språken- språk och dialekt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Mars 201124min

Hur mycket får man själv tota till språket? Lyssnaren Therese ställde sig frågan sedan hon blivit retad för att hon sagt jag dammsugade igår. I veckans program bidrar också andra lyssnare med kreativa verbböjningar med varierande spridning. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Veckans alla språkfrågor:- var ska ordet inte placeras i en mening?- betydelsen kan inte underskattas - vanligt uttryck, men det har blivit fel!- kan man säga jag dammsugade igår?- växt eller vuxit?- spritts eller spridits?- gack- setat i stället för suttit Det är lättare att förstå grannspråk än de flesta tror. Det hävdar förespråkarna för en språkundervisningsmetod som har stöd av EU och Europarådet. I ett reportage visar franska deltagare i kursen hur de utan alltför stor ansträngning kan begripa texter på katalanska, portugisiska och rumänska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Mars 201124min

Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om projektet som kallas Språksam. - De ökande kraven på dokumentation och kontakt med de anhöriga gör att flera riskerar att inte längre klara sitt jobb, trots att de arbetat länge i vården, säger Kerstin Sjösvärd som är projektledare. Utbildningen som bekostas av EU-pengar har lett till ett arbetsklimat där det är lättare att tala om brister i kommunikationen utan att någon känner sig kritiserad, säger anställda och arbetsledare vid Skoga äldreboende i Solna. De har mött både medicinsk personal och språkvetare, och språkforskaren Gunilla Jansson vid Stockholms universitet berättar hur samtal om språk och ords innehåll kan förbättra vårdkvalitén. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla frågor: - 'i och för sig', iofs - hur ska det begripas?- är dock ett onödigt ord? - vad betyder intellektuell och vem bestämmer det?- den 'sanna'betydelsen av 'långtradare'- och av 'stupränna'- 'sätta ner foten' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Mars 201124min

Om en gård i Västergötland i alla tider kallats Hôla, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? Så resonerade gårdsägaren Filip Svensson i Skeby i Västergötland. - Alla känner gården som 'Hôla' , då kan det väl få stå så på skylten, säger han. Men det blev ett klar nej på hans begäran. -Svenska gårdsnamn måste följa grunderna i svensk stavning, enligt Svenska Akademiens ordlista. Det säger namnvårdskonsulent Leif Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.:- 'en person' kan bli 'en allmänhet' i polisfackspråket- 'pers' - person och personal- gemen- ett tjej i text från 1900-talets början- junta som i syjunta och militärjunta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Feb 201124min