Whiskyglas av plast och hälsosamma människor
Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2 Feb 20139min
En låttext av Brolle och ris à la Maltan på julbordet – det är variation på lyssnarfrågorna i veckans Språket!
Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla frågor:- missförstånd på grund av uteblivet kommatecken- ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå- om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?- närliggande eller näraliggande?- egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?- till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det som prepositionen ’till’ orsakar?- ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?
29 Jan 201324min
Jag först - när började vi säga så?
Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
26 Jan 20139min
Fotbollsspråket dyker upp överallt - snart också i lexikon
Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- koker du blomkål?- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera - ja, vadå?- minutrar - kan man säga så?- nyårsklockor - kan en domkyrka vara hon?- bör och borde - samma sak? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
22 Jan 201324min
Språkbiten – sje-ljud och andra konstigheter
-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig - varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
19 Jan 20138min
Är du placerad?
Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet nyfiken som 9-årige Emil undrar över - varför heter det så? Samtliga veckans ord:-nyfiken-ökänd-barnmorska-att vara placerad-arg att läsa-tofs betyder något annat i dag-rädd om något och rädd för något Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
15 Jan 201324min
Språkbiten – möjliga val
-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga han bara skrattar men inte han ofta skrattar?-polisens hela utredning eller hela polisens utredning?-adjektiv med er-ändelse: glader och rädder-göra mål och lägga mål Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
12 Jan 20137min
Kyllä se gällaa - visst funkar det!
Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli - det var ett språk med låg status och långt ifrån alla talade det med sin barn. Språklagen ger nu visst skydd åt språket och stöd åt talare av det, men författaren Bengt Pohjanen tycker de insatserna är bristfälliga. Han har skrivit flera verk på meänkieli och är engagerad i debatten kring och vården av språket. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- substantivet 'karl' och namnet 'Karl' stavas ju lika, men varför uttalas de olika?- är 'sär skrivning' det vanligaste exemplet på särskrivning?- och ett resonemang om utbredning och tänkbara orsaker till särskrivning Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
8 Jan 201324min
