Språket den 4 nov 2008 Ifrågasatta självklarheter och ifrågasatta språk

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta?Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden.Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. Men i Kronoberg har man tänkt på annat sätt och erbjuder patientinformation på webben på 15 språk, berättar informationsdirektör Ingrid Persson.Lars Holmqvist på företaget Nåfram som gjort undersökningen berättar att de vanligast förekommande språken är engelska, tyska och arabiska, medan de nationella minoritetsspråken inte har samma starka ställning på hemsidorna.Det största minoritetsspråket i Sverige, finska, finns bara representerat på 8 av 21 landstings hemsidor. Många svenska företag har numera engelska som koncernspråk och ofta samtalar många nationaliteter på ett språk som ingen har som modersmål. Vi besöker företagen Atlet och SCA och talar med svenska anställda om konsekvenserna av att föra viktiga förhandlingar på engelska.- Man får inte glömma bort att kontakter på främmande språk måste få ta extra lång tid, säger flera av dem vi talat med. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor från lyssnare:- va me folk - varför säger man så?- rimligen och rimligtvis- sa hon förvånad eller sa hon förvånat?- verbet spara som har två uppmaningsformer: spar kvinnot eller spara kvittot. Varför?- närvara Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Sep 200924min

Författaren Anita Salomonsson som är uppväxt i Hjoggböle utanför Skellefteå berättar om barndomens dialekt, om chocken att börja skolan med ett språk som inte accepterades av läraren och om hur denna dialekt, skelleftebondskan, senare fått nytt liv i och berikat hennes författarskap. Gutamålsgillet har haft årsmöte i Visby och dess ordförande Tommy Wahlgren berättar om det stora intresset för gutamål och att en högskolekurs i gutamål samlat 35 deltagare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- är det skillnad mellan 'förberedd' och 'beredd'?- om att förlora förtroende- kan man 'precisera' ett skott?- uttrycket 'den sittande presidenten'- vad är ett 'linjetal'?- 'jämtemot' i stället för 'gentemot'- 'annorlunda kläder' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Sep 200924min

I Älvdalen samlas denna vecka dialektforskare från hela Europa för att utbyta erfarenheter från en nytt forskningsområde, dialekternas grammatik. -De skandinaviska språken utgör ett laboratorium för språkforskare, säger Henrik Rosenkvist vid Lunds universitet. De små skillnaderna illustrerar hur språk och dialekter på andra håll utvecklats.Att man valt att förlägga konferensen till Älvdalen i Dalarna ska ses som en påminnelse om att Europarådet för tredje gången uppmanat Sveriges regering att undersöka möjligheterna att klassa älvdalska som språk. Enligt Europarådets definition är älvdalska ett landsdels- eller minoritetsspråk, men Sverige definierar begreppet som 'det språk som talas av en etnisk eller kulturell minoritet' och de kraven uppfyller inte älvdalska.Om älvdalska får språkstatus skulle det ha stor betydelse för talarna, säger Henrik Rosenkvist. Färska och inte fullt så färska ordimporter handlar veckans lyssnarfrågor om. Sportens värd står för flera: numera är det inte bara simmare som ska kämpa ända in i kaklet utan även politiker i en valkampanj. Och när en reporter tar rygg på en företeelse är uttrycket lånat från travsport och tävlingscykling där minskat luftmotstånd gör andraplatsen eftertraktad.Samtliga frågor som kommenteras av professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program:- varför heter det 'marmelad'?- inom sin tid i stället för i sinom tid- 'ta rygg på'- 'grådassig' i stället för 'grådaskig' - 'motbyggande syfte'- 'ända in i kaklet'- gräsrötter- 'fred ut' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Aug 200924min

Hur mycket engelska ska vi gå med i vårt svenska språk? Hur svåra ord får man använda i en kulturartikel? Och hur många nya ord kan den unga författaren krydda sin krönika med utan att tappa läsare? Många av sommarens lyssnarbrev som vi nu tar oss an handlar om svåra bedömningsfrågor. Kanske måste man själv bestämma vilka lyssnare eller läsare man vänder sig till, men gör man alltid ett aktivt val? Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar frågor om:- 'misogyn' - hur svåra ord ska man acceptera i tidningsprosa?- skådis i stället för skådespelare- kompetensdating och travel management konsult - om engelskan i svenskan- nördig, pretto, kalva och dimma iväg - om ungdomsord- hemskt som förstärkande ord- liksom-sjukan- 'vart/tatt/ hållt' eller 'varit/ tagit/ hållit' - vilket ord väljer vi i tal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Aug 200924min

Språkbiten den 18 augusti 2009 Innehåll: - tvesovla - minnig - prisnosig - om bokstavlig och konventionell betydelse: utlandsfödd och sängkläder - stämma i bäcken - gå på i ullstrumporna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Aug 20099min

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner. Hela listan av lyssnarfrågor i veckan:- arbeta mot, i två betydelser- om eller kring- mellan - till- omma, en gammal lokal preposition- en bok med Astrid Lindgren- den finns på bok- lyssna på och lyssna till- är på en preposition som breder ut sig?- på eller i om stadsdelar- på eller i om öar- på dagis, i förskolan, i skolan, på mellanstadiet, vid universitetet - varför så olika?- på en kvart i betydelsen om en kvart- ha det så bra.....helgen - väljer man prepositionen på, i, över eller till?- varför på bussen men i bilen?- handla te Ica i Blekinge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Aug 200924min

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - högönsklig välmåga och godan ro - skor tillverkade av barn - är verformen hannt godkänd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Aug 20098min

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Aug 200924min