Vad hände med ’goddag’?

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

14 Okt 201930min

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter viking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

7 Okt 201930min

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30 Sep 201930min

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan? Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från? I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet? Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det? Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Sep 201930min

Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt? Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här". Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk? Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk? Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"? Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 201930min

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 201929min

Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv? Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping? Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel? Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid? Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt? Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Aug 201930min