Akut informationsbehov
Språket8 Sep 2009

Akut informationsbehov

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta?Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvärlden.Många svenska landsting tycker inte det är viktigt att informera på flera språk, visar en nyligen gjord studie. Men i Kronoberg har man tänkt på annat sätt och erbjuder patientinformation på webben på 15 språk, berättar informationsdirektör Ingrid Persson.Lars Holmqvist på företaget Nåfram som gjort undersökningen berättar att de vanligast förekommande språken är engelska, tyska och arabiska, medan de nationella minoritetsspråken inte har samma starka ställning på hemsidorna.Det största minoritetsspråket i Sverige, finska, finns bara representerat på 8 av 21 landstings hemsidor. Många svenska företag har numera engelska som koncernspråk och ofta samtalar många nationaliteter på ett språk som ingen har som modersmål. Vi besöker företagen Atlet och SCA och talar med svenska anställda om konsekvenserna av att föra viktiga förhandlingar på engelska.- Man får inte glömma bort att kontakter på främmande språk måste få ta extra lång tid, säger flera av dem vi talat med. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor från lyssnare:- va me folk - varför säger man så?- rimligen och rimligtvis- sa hon förvånad eller sa hon förvånat?- verbet spara som har två uppmaningsformer: spar kvinnot eller spara kvittot. Varför?- närvara

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt(925)

”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång

”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Heter det veckovill eller veckovild, och varför? Vad har orden bestick och bestickning för samband? Hur snabbt utvecklas svenskan? Varifrån kommer uttrycket gudars skymning? Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

28 Aug 201724min

Om sig och kring sig - ett uttryck med många betydelser

Om sig och kring sig - ett uttryck med många betydelser

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra? Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig? Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover? Varför finns det ingen supinumform för stinka? Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Aug 201724min

Får glada och ledsna gubbar utropstecken att se otrevliga ut?

Får glada och ledsna gubbar utropstecken att se otrevliga ut?

En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger? Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd? Är asocial en synonym till kriminell? Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten? Kan man säga att något tillkommer när något ingår? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.

19 Juni 201724min

Vad har målade konstverk med målvakter att göra?

Vad har målade konstverk med målvakter att göra?

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen? Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra? Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden? Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden? Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

12 Juni 201724min

Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel

Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?   När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Juni 201724min

Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?

Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

29 Maj 201724min

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Maj 201724min

Språket på Vetenskapsfestivalen

Språket på Vetenskapsfestivalen

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

18 Maj 201743min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
a-kursen
vetenskapsradion
medicinvetarna