När får man svära?
Språket22 Maj 2012

När får man svära?

När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten.-De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren. Det är människorna runt omkring oss som avgör om vi håller inne med svordomen eller inte. I sällskap av en äldre släkting är det bara 30 procent av de svarande som kan tänka sig att använda en svordom, men om man klämmer fingrarna i sin ensamhet kan fyra av fem, 80 procent, låta undslippa sig en svordom.Enkätsvaren visar också att det är stor skillnad mellan yngres och äldres attityder till svordomar, men mycket talar för att yngres inställning förändras med åren, säger Lars-Gunnar Andersson, som jämfört resultaten med dem från en liknande undersökning för 35 år sedan. Vad tänker du om det?Det är många som i brev till programmet funderar över användningen av orden 'tänka' och 'tanke' i modernt språk. Inga-Lill Grahn vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling undersökt hur orden 'tänka' och 'tanke' använts i samtal i programmet Radiopsykologen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnitt(927)

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Språket den 22 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’. I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation. – Det är så här språket lever och utvecklas om inte någon form av överhet lägger sig i.I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

22 Jan 200824min

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Språket den 15 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kommer att behövas äldrevård på flera språk i framtiden. Det säger Siirka Liisa Ekman som är professor i omvårdnad vid Karolinska institutet. –Även vid normalt åldrande blir andraspråket mindre nyanserat hos äldre människor, säger hon, och vid demenssjukdomar kan det försvinna helt. För att erbjuda vård med kvalitet kommer det att behövas personal med språkkunskaper.Vi har besökt ett äldreboende i Göteborg med spansktalande personal och äldre.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om kidnappade ord och ord med motsägande betydelser.- föredöme och fördöma – två nästan lika ord med väldigt olika betydelse- mera om återkoppling- betydelsförändring av amma och dia- ett ruinerat slott – rätt att säga så?- förbannad- samkönad – ett ord som fått helt ny betydelse

15 Jan 200824min

Hålla Stockholm ren eller rent?

Hålla Stockholm ren eller rent?

Språket den 8 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur gör blinda när de läser punktskrift? Och är det verkligen sant att de kan läsa skilda bitar av texten samtidigt, med olika händer? På språklaboratoriet i Lund försöker forskarna få svar på dessa och andra frågor om punkskriftsläsning. Håkan Svensson har talat med Yvonne Eriksson och Kerstin Fellenius där.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- heter det ’hålla Stockholm ren’ eller ’rent’?- en vernissage eller ett vernissage?- ’en teknisk förändringen’ - kan man skriva så?- vad heter nyordet ’bloggbok’ i plural? ’Blok’ eller ’blöcker’?- kommer vi att effektivisera vårt språk och slopa verbformer, som kinesiskan redan gör?- ’tomten tända’ . Om hur vi glömt de gamla pluraländelserna

8 Jan 200824min

Tränaren som blev coach och andra modeordsutvecklingar

Tränaren som blev coach och andra modeordsutvecklingar

Språket den 1 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det nya året inleds med en hel hög lyssnarbrev om modeord, ett kärt ämne som under den gångna säsongen fått flera program. Professor Lars-Gunnar Andersson resonerar om:- helikopterperspektiv- runda av- genomlysning- sätta punkt för- varmt välkommen- missa inte det- kränkt- oacceptabelt- absolut- eller hur- implementera- definitivt- coach- tänk – inte så nytt- koka ner till- jätte- som alltför vanligt förled- ok

1 Jan 200824min

Språket 2007-12-25 2007-12-25 kl. 14.00

Språket 2007-12-25 2007-12-25 kl. 14.00

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Dec 200724min

Språket 2007-12-18 2007-12-18 kl. 14.00

Språket 2007-12-18 2007-12-18 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Dec 200724min

Språket 2007-11-12 2007-12-11 kl. 14.00

Språket 2007-11-12 2007-12-11 kl. 14.00

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Dec 200724min

Språket 2007-12-04 2007-12-04 kl. 14.00

Språket 2007-12-04 2007-12-04 kl. 14.00

: Språekt från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Dec 200724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
sexet
rss-vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
det-morka-psyket
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden