Svenska skisserna som kunde blivit världens första flygplan – 200 år före sin tid

Svenska skisserna som kunde blivit världens första flygplan – 200 år före sin tid

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.

Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.

Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.

Reporter: Joacim Lindwall
joacim.lindwall@sr.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sr.se

Episoder(500)

De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt

De får ekonomipriset 2024 – Vetenskapsradion sänder direkt

Att förstå skillnader i välstånd mellan länder prisas med årets ekonomipris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Sveriges riksbanks pris i ekon...

14 Okt 202421min

De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning

De får Nobelpriset i kemi 2024 – löste gåtor om proteinveckning

David Baker kom på hur man kan bygga proteiner. Demis Hassabis och John Jumper har i sitt arbete med Google DeepMind kunnat förutspå hur enskilda proteiner veckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

9 Okt 202420min

De får Nobelpriset i fysik 2024 – för uppfinningar bakom AI

De får Nobelpriset i fysik 2024 – för uppfinningar bakom AI

Fysikpriset 2024 belönar forskning som lett till dagens snabba utveckling av artificiell intelligens. Men en av pristagarna varnar för risker med AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nobe...

8 Okt 202420min

De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA

De får Nobelpriset i medicin 2024 – för mikroRNA

Hur vet en hjärncell att den ska bli just en hjärncell och en njurcell att den ska bli en njurcell? En del av svaret finns i den forskning som får medicinpris i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges R...

7 Okt 202420min

Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den

Partikeln som kan ge svar om fysikens största gåta – så vill forskarna hitta den

Det bör finnas en kvantpartikel som hör till gravitationen. Nu föreslår forskare i Stockholm ett sätt att hitta den. Lyckas man är det ett steg på vägen mot svaret på fysikens största fråga. Lyssna på...

1 Okt 202419min

Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist

Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? L...

29 Sep 202419min

Tjernobylskräck sitter kvar – nu mäts radioaktiviteten i svensk svamp

Tjernobylskräck sitter kvar – nu mäts radioaktiviteten i svensk svamp

Snart 40 år efter kärnkraftsolyckan finns fortfarande en oro hos somliga att äta svamp från den svenska skogen, och därför uppmanas vi nu att skicka in svamp för undersökning. De första resultaten vis...

24 Sep 202419min

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Yoghurt-myten och varför fel bakterier får trosorna att lukta fisk

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner....

22 Sep 202419min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
forskningno
liberal-halvtime
rekommandert
sinnsyn
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-paradigmepodden
pod-britannia
villmarksliv
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
fjellsportpodden
tidlose-historier
nevropodden
rss-overskuddsliv
nordnorsk-historie
dekodet-2
diagnose
rss-rekommandert