Bitcoinfabriken - dörren till klimatkris eller till utveckling?
Kryptovalutor förbrukar mer energi än hela Sverige per år. Hur klimatsmart är det? Inte alls, säger kritikerna. Fel, svarar kryptoentusiasterna. Vi skapar faktiskt mer grön energi. Vem har rätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utvinning av kryptovaluta, så kallas mining, kan vara lönsamt, men hundratusentals datorer som snurrar dygnet runt kräver massor med elektricitet. Många tycker att det är för mycket el som går åt och vill förbjuda verksamheten. Men försvararna menar att kryptovalutor är bra och stimulerar förnybara alternativ, genom att de kräver billig el. Frågan kanske kokar ner till om man tycker att kryptovalutor är något att ha, och om de är värda att lägga energi på? I programmet medverkar Alfons Jansson, som sköter om en mininganläggning; Erik Agrell, professor i elektroteknik på Chalmers; Alex de Vries, kryptoforskare vid Amsterdams fria universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör,; Markus Wråke, VD på Energiforsk, och Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
7 Feb 202219min
Cyklister och gymnaster ska göra Kina till stormakt i vintersport
Löpare och cyklister skolas om till längdåkare, och gymnaster får pjäxor på fötterna. Efter framgångarna i sommar-OS vill Kina nu också bli starka på snö och is. Och hela befolkningen ska med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina satsar också stora pengar för att bygga nya vintersportorter och vägar och järnvägar som kopplar dem till de stora städerna.Vi hör om vad spelen i Peking säger om vart vinter-OS är på väg, hur spelen har utvecklats genom åren, och om att det kanske är dags att börja flytta över grenar från sommarspelen.Medverkande: HC Holmberg, längdåkningsprofessor och forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén; Leif Yttergren, idrottshistoriker vid GIH som studerat relationen mellan sommar- och vinter-OS.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se
1 Feb 202219min
Livets bibliotek väcker frågan om vem som äger naturen
Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser.Men det gör samtidigt att det har uppstått en diskussion mellan världens länder om hur fritt den här digitala genetiska informationen ska få användas, och vem som har mest rätt till naturens alla arter. Och många forskare oroas nu över att tillgången till informationen i databaserna ska begränsas så att många vetenskapliga studier blir i princip omöjliga att genomföra.Medverkande: Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet; Fredrik Andersson, forskningsassistent på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet; Amber Hartman Scholz, mikrobiolog som också studerar forskningspolitik vid Leibniz-institutet DSMZ, den tyska samlingen av mikroorganismer och cellkulturer; Edward Hammond, Third World Network.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
31 Jan 202219min
Forskare: Konflikterna om kärnkraft gör slutförvaret bättre
Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
25 Jan 202220min
