#60 De intellektuella (live)

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Frida Beckman. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i april 2018.

28 Aug 20241h 10min

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Gäster i studion är litteraturhistorikerna Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2017.

21 Aug 20241h 7min

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i november 2015.

14 Aug 202440min

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var ”bomullssvälten”? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Gäster i studion ekonomihistorikerna Malin Nilsson och Klas Nyberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i december 2017.

7 Aug 202457min

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och ”hattar” och ”mössor”? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är historikern Jonas Nordin och idéhistorikern Elisabeth Mansén. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juni 2020.

31 Jul 202449min

Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Gäster i studion är historikerna Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i november 2017.

24 Jul 20241h 5min

Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var egentligen det unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är litteraturhistorikern Anders Cullhed och konstvetaren Sabrina Norlander Eliasson. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juli 2021.

17 Jul 20241h 1min

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme. Gäster i studion är antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2022.

10 Jul 20241h