#22 Exilförfattare

Idag kan vem som helst skicka sitt DNA på analys och få ledtrådar om det egna släktträdet. Men vad kan egentligen DNA säga om en människa? Hur länge har DNA-tekniken funnits? Kommer forntida DNA att skriva om mänsklighetens historia som vi känner den? Riskerar de populära DNA-testerna att mynna ut i en ny form av rasbiologi? Och skulle Jurassic Park kunna bli verklighet? Bildningspodden beger sig till DNA-forskningens frontlinje och reder ut hur DNA används inom forskningen idag. Veckans gäster är MATTIAS JAKOBSSON och ANDREAS NYBLOM. Mattias Jakobsson är professor i genetik vid Uppsala universitet, specialiserad på populationsgenetik och människans evolution. Andreas Nyblom är litteratur- och mediehistoriker vid Linköpings universitet och Stockholms universitet, verksam inom projektet ”Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA”. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

20 Mai 202052min

Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. ÅSA ARPING är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har framför allt forskat om den svenska romanens och litteraturkritikens framväxt kring 1800-talets mitt, och har intresserat sig en hel del för litteraturhistorieskrivning. Tillsammans med fyra kolleger vid Göteborgs universitet har hon nyligen avslutat ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, som bland annat resulterat i antologin Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (LIR. Skrifter, 2019). Arping är bosatt ett par hundra meter från Västra stambanan, i ett samhälle skapat av SJ. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

11 Mai 202028min

Revolutionen 1979 innebar slutet för den iranska monarkin. Missnöjet med shahen Mohammed Reza Pahlavis regim hade pyrt under en längre tid – och i januari 1979 hade upproret från islamister och marxistiska studentrörelser vuxit sig så starkt att monarken tvingades fly landet. Men vem skulle egentligen ta över när monarkin väl var störtad? Här började ayatollah Ruhollah Khomeinis historia. Händelseutvecklingen under revolutionsåret 1979 visade sig bli helt avgörande för Irans politiska framtid och har på många sätt definierat landets moderna historia. Vad var det egentligen som hände? Är det rätt att säga att islamisterna med Khomeini i spetsen kidnappade revolutionen från vänstern? Finns det händelser under 1900-talet som förebådade revolutionen? Och hur utvecklades det islamistiska styret under åren som följde? Bildningspodden återvänder till en av 1900-talets mest dramatiska samhällsomvandlingar. Gäster i studion är Rouzbeh Parsi och Hossein Sheiban. Rouzbeh Parsi är historiker, disputerad vid Lunds universitet, nu verksam vid Utrikespolitiska institutet som chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet. Hossein Sheiban är historiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Irans moderna historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

30 Apr 20201h

Den antika, grekiska poeten Sapfo (ca 630-570 f.Kr) är en av litteraturhistoriens mest berömda figurer. Hennes kärleksdiktning har fascinerat läsare i årtusenden och hennes liv på ön Lesbos är mytomspunnet. Men i själva verket vet vi nästan ingenting om Sapfos liv – och hennes diktning har överlevt endast i form av ett mindre antal fantasieggande fragment. Vad kan vi egentligen veta om Sapfo? Genom vilka källor överlevde hennes diktning? När i historien började mytbildningen kring Sapfos person? Vad i hennes poesi är det som gjort den odödlig? Hur låter den på antik grekiska? Och hur kommer det sig att Sapfos liv och kärleksdiktning gav upphov till litterär pornografi redan på 1500-talet? Bildningspodden introducerar en av världslitteraturens giganter. Gäster i studion är Niklas Haga och Matilda Amundsen Bergström. Niklas Haga är doktorand i antik grekiska vid Stockholms universitet, översättare och klassisk filolog. Matilda Amundsen Bergström är fil. dr i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, disputerad 2019 på avhandlingen om Som en Sapfo, om tre tidigmoderna poeter och deras relation till bilden av Sapfo. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

17 Apr 202056min

När pestsmittan härjade som värst i 1300-talets Italien flydde unga, välbeställda människor till en idyllisk landsbygd för att sjunga och dansa tillsammans. Under tiden halverade smittan städernas befolkning. I pestens Europa blev musiken en tvivelaktig flykt från en dödsmärkt vardag, men också ett sätt att finna tröst, söka hopp och bearbeta de fasansfulla upplevelser man antingen bevittnat eller snart själv stod inför. Musikhistorikern Mattias Lundberg lyssnar på toner från en döende värld, som plötsligt blivit skrämmande aktuell. MATTIAS LUNDBERG är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör huvudsakligen medeltidens och reformationstidens musik, samt kyrkomusik från alla tidsperioder. Lundberg är också verksam som skribent och folkbildare, bland annat med radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" i Sveriges Radio P2, för vilket han tilldelades Stora radiopriset 2015. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

2 Apr 202026min

Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia. Gäster i studion är Maria Josephson och Mats Lekander. Maria Josephsson är medicinhistoriker, verksam vid Karolinska institutet och Södertörns högskola. Mats Lekander professor vid Stressforskningsinstitutet, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

27 Mar 202057min

Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok "Tyst vår" från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi. Med en briljant förmåga att gestalta naturvetenskaplig forskning i en starkt poetisk berättarkonst blev hon en unik röst i den framväxande miljörörelsen. Bildningspodden stiftar bekantskap med en miljöpionjär och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag. Gäster är litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska.

19 Mar 202054min

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. ANNA BLENNOW skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. ANNA BLENNOW är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Hon avslutade nyligen forskningsprojektet ”Rome and the Guidebook Tradition” om Rom och guidebokens historia, och är också verksam som skribent och essäist. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Anna Blennow
 Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

5 Mar 202027min