Stationernas ljudmiljö gör det svårt för många att hitta till rätt tåg (repris)

Är kryptovalutor som Bitcoin eller Ethereum framtidens pengar, eller är det en tillfällig investeringsbubbla? Det går ju inte ens att betala med dem, så vad är de bra för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framtidens pengar kan bli helt digitala. Men Bitcoin och andra så kallade kryptovalutor fungerar inte som pengar, säger man på Riksbanken. Och i flera länder, som till exempel Kina, är de helt förbjudna. Men entusiasterna ser en framtid där alla får makt över sin ekonomi med hjälp av kryptovalutorna, utan att stater eller banker blandar sig i och tar avgifter. Och behovet finns i många utvecklingsländer har det visat sig. Men frågan är om kryptovalutorna någonsin kan bli mer än en spekulativ investeringform, och kanske ett komplement till vanliga statliga valutor.Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet, säger att han ser kryptovalutorna som kapitalism på digitala steroider, och att det är synen på hur stor roll marknaden ska få spela som avgör hur man ser på dem. Medverkande: Oskar Broberg, docent ekonomisk historia Göteborgs universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör; Björn Segendorff, rådgivare Riksbanken; Gina Pari, försäljningschef Safello; Claire Ingram Bogusz, forskare i finansiell teknologi Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

8 Feb 202219min

Kryptovalutor förbrukar mer energi än hela Sverige per år. Hur klimatsmart är det? Inte alls, säger kritikerna. Fel, svarar kryptoentusiasterna. Vi skapar faktiskt mer grön energi. Vem har rätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utvinning av kryptovaluta, så kallas mining, kan vara lönsamt, men hundratusentals datorer som snurrar dygnet runt kräver massor med elektricitet. Många tycker att det är för mycket el som går åt och vill förbjuda verksamheten. Men försvararna menar att kryptovalutor är bra och stimulerar förnybara alternativ, genom att de kräver billig el. Frågan kanske kokar ner till om man tycker att kryptovalutor är något att ha, och om de är värda att lägga energi på? I programmet medverkar Alfons Jansson, som sköter om en mininganläggning; Erik Agrell, professor i elektroteknik på Chalmers; Alex de Vries, kryptoforskare vid Amsterdams fria universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör,; Markus Wråke, VD på Energiforsk, och Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

7 Feb 202219min

Löpare och cyklister skolas om till längdåkare, och gymnaster får pjäxor på fötterna. Efter framgångarna i sommar-OS vill Kina nu också bli starka på snö och is. Och hela befolkningen ska med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina satsar också stora pengar för att bygga nya vintersportorter och vägar och järnvägar som kopplar dem till de stora städerna.Vi hör om vad spelen i Peking säger om vart vinter-OS är på väg, hur spelen har utvecklats genom åren, och om att det kanske är dags att börja flytta över grenar från sommarspelen.Medverkande: HC Holmberg, längdåkningsprofessor och forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén; Leif Yttergren, idrottshistoriker vid GIH som studerat relationen mellan sommar- och vinter-OS.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

1 Feb 202219min

Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser.Men det gör samtidigt att det har uppstått en diskussion mellan världens länder om hur fritt den här digitala genetiska informationen ska få användas, och vem som har mest rätt till naturens alla arter. Och många forskare oroas nu över att tillgången till informationen i databaserna ska begränsas så att många vetenskapliga studier blir i princip omöjliga att genomföra.Medverkande: Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet; Fredrik Andersson, forskningsassistent på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet; Amber Hartman Scholz, mikrobiolog som också studerar forskningspolitik vid Leibniz-institutet DSMZ, den tyska samlingen av mikroorganismer och cellkulturer; Edward Hammond, Third World Network.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

31 Jan 202219min