Napoleonkrigen II 1809-1815: Den slutliga konfrontationen

Napoleonkrigen II 1809-1815: Den slutliga konfrontationen

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.


Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.


Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.


Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.


Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisades till den lilla ön Elba.


De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.


Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastierna återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoleonkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.


Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.


Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.


Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(677)

5. Fotbollens våldsamma historia

5. Fotbollens våldsamma historia

Den våldsamma folkfotbollen i det medeltida England förbjöds upprepade gånger av kungamakten. Men fotbollen gick inte att tygla förrän på 1800-talet då en bättre organiserad polis satte stopp för gatufotbollen. Tack och lov övervintrade fotbollen på engelska överklasskolor där sporten blev ett medel för att härda överklassens barn.Fotbollens historia är lång. Det fanns fotbollsliknande spel i Kina 2500 år f.kr - inom tsu chu kunde man både dribbla och sparka bollen genom hål i ett draperi. Latinamerikas azteker hade en bollsport där förlorarna offrades till gudarna. I det medeltida Europa fanns det exempel på våldsam fotboll i Italien, Frankrike och England. Men det var den medeltida engelska folkfotbollen som utvecklades till dagens fotboll och blev världens största sport.Folkfotbollen handlade om unga män som på gator eller allmänningar spelade fotboll som ofta resulterade i slagsmål och allmän kalabalik. Det finns många dokument från 1200-talet till 1800-talet som visar på dödsfall under fotbollsmatcher. Kungamakten försökte också förbjuda fotbollen.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idrottshistorikern Åke Jönsson som skrivit ett stort antal idrottshistoriska böcker. Bland annat Fotboll - Hur världens största sport växte fram.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Jun 201841min

Det var i München Hitler blev nazist

Det var i München Hitler blev nazist

Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad hötorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen.Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.I det fjärde nymixade avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville han starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Thomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern.”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Jun 201846min

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Mai 201848min

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Mai 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 201847min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
konspirasjonspodden
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
vitnemal
grenselos
wolfgang-wee-uncut
synnve-og-vanessa
rss-dannet-uten-piano
alt-fortalt
frokostshowet-pa-p5
fryktlos
rss-herrepanelet
198-land-med-einar-trnquist
opptur-med-annette-og-ingeborg
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
min-barneoppdragelse