Brist på vilda fröer – men vi kan få Sverige att blomma igen
Vetenskapsradion17 Sep 2023

Brist på vilda fröer – men vi kan få Sverige att blomma igen

Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.

Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.

Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO

Programledare: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Episoder(500)

Här kan vikingarnas skepp ha byggts (repris)

Här kan vikingarnas skepp ha byggts (repris)

En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.Programmet är en repris från 13/9 2022. Reporter: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

6 Jun 202319min

Den svenska innovationens lampa på väg att spräckas, varnar experter

Den svenska innovationens lampa på väg att spräckas, varnar experter

En gång fanns det snillrika uppfinnare som grundade framgångsrika svenska industrier. Nobel, Tetra Pak, SKF, ABB föddes alla ur smarta innovationer. Men vilka svenska idéer leder till nya företag idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige ligger högt på listor över innovativa länder. Till exempel är vi ett av de länder som söker flest patent, räknat per invånare. Men av alla de patenten står enbart Ericsson för nästan en tredjedel. Utan Ericsson är vi inte lika högt rankade.Trots det är vi fortfarande ett framgångsrikt innovationsland, säger Måns Marklund, innovationsanalytiker. Men han tycker att vi trots det kunde vara bättre, med ett bättre stöd till innovatörer, och en tydligare politisk styrning. Enskilda uppfinnare har det svårt idag, säger han. Något som innovationsforskaren Eugenia Perez Vico håller med om. Det krävs stora resurser för att skapa och lansera nya produkter idag, säger hon, vilket är svårt att åstadkomma för en ensam uppfinnare.Den erfarne uppfinnaren Johan Ullman instämmer. Hans erfarenhet säger honom att den ensamme uppfinnarens tid är förbi.Medverkande: Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson; Måns Marklund, innovationsanalytiker Cascelotte AB; Johan Ullman, uppfinnare och Eugenia Perez Vico, innovationsforskare Högskolan Halmstad.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

4 Jun 202319min

Så kan du slippa acceptera cookies

Så kan du slippa acceptera cookies

Stora förändringar är på gång på internet. Den största webbläsaren ska under 2024 sluta med tredjepartskakor, efter växande kritik från användare kring dataspårning. Andra webbläsare har redan slutat stödja tredjepartskakor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I flera års tid har Google arbetat med att utveckla nya system för att kunna sälja riktad reklam utan att spåra användare på individnivå, och snart försvinner så kallade tredjepartscookies från deras dominerande webbläsare Chrome. Det har redan skett hos Firefox och Safari. I Vetenskapsradion på djupet hör vi om hur det nya systemet baserat på så kallade "topics" är tänkt att fungera och vad skillnaden blir för oss användare. I programmet reder vi också ut vad en kaka egentligen är, vad skillnaden på en förstapartskaka och en tredjepartskaka är och varför det egentligen heter kakor. Dessutom tar vi reda på om det går att stänga av kakor en gång för alla.Medverkande: Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen; Markus Sjöberg, jurist Post- och telestyrelsen; Stefan Larsson, jurist och docent inom områdena teknik och samhälle vid Lunds universitet; Lisa Blom, ansvarig för branschrelationer på Google i norra Europa; Scott Friesen, partneransvarig på Google; Lee McGuigan, medieforskare på UNC Hussmans School of journalism and media. Vi hör också vad vanliga användare tycker och tänker om kakor. Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

30 Mai 202319min

"Dinosaurierna var mer socialt kompetenta än vi trott"

"Dinosaurierna var mer socialt kompetenta än vi trott"

Att luras, utnyttja andra eller samarbeta är förmågor som vi tidigare trott var unikt för människor, men forskning har visat att även andra djur kan sätta sig in i andra individers perspektiv. Och nu kanske även dinosaurierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är de första resultaten från studier som forskare i Lund gjort på alligatorer och fåglar, för att förstå hur dinosaurierna tänkte. För 5 år sedan besökte vår reporter ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne med sex unga alligatorer som forskarna gjorde beteendeexperiment på. Dessutom testade de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var. Nu hör vi om vad forskarna kommer fram till i den första större publiceringen, och det visar sig att dinosaurierna var smartare än många trott. De verkar ha haft förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, något som länge troddes vara unikt för människor, men som även apor, hundar och fåglar visat sig kunna.Medverkande: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet; Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

27 Mai 202319min

Receptet för att få Östersjöns vikar att må bra igen (repris)

Receptet för att få Östersjöns vikar att må bra igen (repris)

Berättelser om Östersjöns miljö brukar ofta vara dystra med beskrivningar av övergödning och kollapsande fiskbestånd. Men nu finns det hopp om att delar av havet kan få ett ljusare framtid, genom forskningsprojektet Levande vikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gräsöbon Agneta Loge André berättar om hur vattnet i viken Östanfjärden förut var klart och fullt med löja. Nu är det grumligt och det är ont om fiskyngel. Men ekologerna Linda Kumblad och Sofia Wikström från Stockholms universitet arbetar med att försöka ta reda på hur man kan få vattenmiljön i den här viken i Roslagen, och många andra liknande vikar, att må bättre igen.Medverkande: Agneta Loge André, boende på ön Gräsö; systemekologen Linda Kumblad, Stockholms universitet; marinekologen Sofia Wikström, Stockholms universitet.Programmet är en repris från 31 oktober 2023.Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

23 Mai 202319min

Svenska uppfinnare - Jungners elbil och klimatkrisen (repris)

Svenska uppfinnare - Jungners elbil och klimatkrisen (repris)

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.Programmet är en repris från 3 mars 2020.ProgramledareMats Carlsson LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seLjudteknikerOlof Sjöström

20 Mai 202319min

Här återskapas de bad- och fiskevatten som många minns från barndomen

Här återskapas de bad- och fiskevatten som många minns från barndomen

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

16 Mai 202319min

På jakt efter pionjärerna som gjorde Minnesota till svenskbygd

På jakt efter pionjärerna som gjorde Minnesota till svenskbygd

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

13 Mai 202319min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
jss
tingenes-tilstand
rekommandert
fremtid-pa-frys
rss-nysgjerrige-norge
sinnsyn
rss-rekommandert
dekodet-2
smart-forklart
diagnose
villmarksliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
abid-nadia-skyld-og-skam
fjellsportpodden
rss-paradigmepodden
abels-tarn
kvinnehelsepodden
rss-refleksjonsrommet