Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo (nymixad repris)

Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo (nymixad repris)

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.


De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.


I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte – Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.


650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.


Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.


Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.


Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.


När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.


Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.


Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.


Bild: Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910. Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(657)

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 201847min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
konspirasjonspodden
popradet
alt-fortalt
wolfgang-wee-uncut
grenselos
synnve-og-vanessa
den-politiske-situasjonen
fladseth
rss-dannet-uten-piano
sektpodden-2
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
frokostshowet-pa-p5
krisemoter
kaffeskal-med-hollund-krogh
rss-hva-velger-du