Så blev svenskar terroristernas måltavla

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone. – Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.– Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet. Säpo känner till planer i SverigeI Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.– Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.Medverkande:Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet. Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Kalle GlasTekniker: Mats JonssonLjud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

15 Nov 202329min

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring– Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.Autonoma svärmarEtt av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot. – Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.AI ny försvarstrendDrönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.– Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver. Kritik mot mördarrobotarDet finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.– Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.Medverkande:Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

1 Nov 202329min

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.– Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.Topphemliga arbetsplatserDen gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.– De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.– I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.Medverkande:Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenReporter: Karl-Johan Glas

20 Okt 202313min

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.– Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.Frågorna hopas Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.– Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.Fler inblandadeDet finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.– Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.Ljud från Sveriges Radio, Reuters, France 24, NBC News

9 Okt 202316min

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.Ryska kärnvapen i BelarusSommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik. – Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Text: Karin HållstenMedverkande:Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

4 Okt 202330min

Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krigsvetaren Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan tror att det handlar om veckor innan striderna går in i en mer lågintensiv fas. Samtidigt varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Ryssland håller på att driva fram ”det sista kriget”, men frågan är hur långt de ryska förmågorna räcker.Oscar Jonssons boktips för att bättre förstå kriget:War and punishment - Mikhail ZygarOverreach - Owen MatthewsPutins krets - Catherine Belton

30 Sep 202329min

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.Iran – ett av tre stora hotIran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst. Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.Medverkande:Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på riksenheten för säkerhetsmålRouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutetCarolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MustKennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på SäkerhetspolisenProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

19 Sep 202329min