Så rustas Sveriges dammar inför högre flöden – men kommer det att räcka?
Vetenskapsradion24 Okt 2023

Så rustas Sveriges dammar inför högre flöden – men kommer det att räcka?

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.

Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.

Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.

I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.

Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.

Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.

– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.

– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.

Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall

Programledare: Mats Carlsson Lénart

Producenter:

Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Episoder(1000)

Jakten på universums mörka materia (R)

Jakten på universums mörka materia (R)

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps – weakly interacting massive particles. Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut? Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker. Programmet är en repris från den 16 oktober 2018. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

15 Okt 201919min

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan är om vi människor ens skulle existerat om det inte varit för cyanobakterien Prochlorococcus. Vilka är dess hemligheter och varför tror forskarna att den kan sätta punkt för vårt beroende av fossila bränslen? I programmet hörs marinbiologen Sallie Chrisholm, och Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Okt 201919min

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. ProgramledareCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Okt 201920min

Dödliga e-cigaretter skrämmer i USA

Dödliga e-cigaretter skrämmer i USA

I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat". Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC. New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna – och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington. Programledare:Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

10 Okt 201919min

Vilket ansvar tog staten för narkolepsibarnen efter massvaccineringen?

Vilket ansvar tog staten för narkolepsibarnen efter massvaccineringen?

Den 10 oktober för 10 år sen startade den största massvaccineringen i Sveriges historia. Hundratals barn drabbades av en allvarlig biverkan av Pandemrixvaccinet. Tog staten ansvar för dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetandets värld försöker vi reda ut hur statens ansvar ser ut rent juridiskt. Hittills har 423 barn fått narkolepsi godkänd som biverkan. 186 har inte fått den godkänd. Det finns nämligen en tvåårsgräns för när symptomen måste ha uppstått efter vaccineringen. Det pensionerade hovrättsrådet Hans Karlbom reagerar på att Isak, som var tre år när han fick sprutan, inte har fått narkolepsin godkänd som biverkan trots läkarintyg. Mia Carlsson, docent i civilrätt med inriktning på personskador förklarar hur juridiken fungerar. Socialminister Lena Hallengren ville inte ställa upp på en intervju om statens ansvar för de narkolepsidrabbade barnen och ungdomarna. Hon ger oss istället skriftliga svar. Läs hennes svar i länken här nedan. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Okt 201919min

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är. Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom. ProgramledareLena NordlundLars Broström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Okt 201920min

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna. Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström. ProgramledareCamilla WidebeckGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Okt 201920min

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna. I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet. ProgramledareAnnika ÖstmanKatarina Sundberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Okt 201920min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
rss-rekommandert
tingenes-tilstand
rss-nysgjerrige-norge
sinnsyn
villmarksliv
forskningno
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-paradigmepodden
abels-tarn
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
tidlose-historier
hva-er-greia-med
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
noen-har-snakket-sammen
kvinnehelsepodden
nordnorsk-historie