Colditz – krigsfångelägret för flyktbenägna officerare

Colditz – krigsfångelägret för flyktbenägna officerare

Det medeltida slottet Colditz utanför Leipzig blev under andra världskriget ett krigsfångeläger för allierade officerare som var flyktbenägna eller ”tyskfientliga”. På Colditz blev flyktförsök en avancerad sport där de olika nationerna tävlade mot varandra. Flykt och flyktplaner upprätthöll moralen hos de uttråkade officerarna. Fångarna gjorde allt för att driva med sina tyska fångvaktare, men med tiden växte en ömsesidig respekt fram mellan dem.


Läger Oflag IV-C, ett mikrokosmos av samhällena som officerarna kom ifrån. Det brittiska klassystemet präglade tillvaron hos de brittiska officerarna och fransmännen var uttalat antisemitiska.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Ben Macintyre om krigsfångelägret Colditz. Han är aktuell med boken Colditz - Flykten från nazisternas fängelse. Samtalet är på engelska.


I Colditz hamnade allierade officerare som försökt fly från vanliga krigsfångeläger eller som uppfattades som ”tyskfientlige”. Eftersom fångarna var officerare hade de särskilda privilegier i enlighet med Genevekonventionen. De kunde skriva hem och mottaga paket hemifrån – något som utnyttjades för att skicka hem kodade meddelanden och motta dold flyktutrustning. Om det var svårt att fly, var det nästan omöjligt att ta sig hela vägen till det neutrala Schweiz.


Flyktförsöken var många men bara ett mindre antal officerare lyckades ta sig hela vägen hem. Åren i Colditz upplevde allt från ganska spontana flyktförsök till mycket avancerade tunnelbyggen som lyckades eller avslöjades. Den tyska säkerhetschefen Eggers, en skollärare som hade bott i Storbritannien före kriget, var en respektingivande motståndare, men också en motståndare som respekterade de allierade officerarna.


För de brittiska officerarna från överklassen blev Colditz som en förlängning av deras internatskoletid. Här förekom också rasistiskt färgad mobbing mot den indiske läkaren Birendranath Mazumdar. Andra i persongalleriet var USA:s äldste fallskärmsjägare och minst framgångsrike agent Florimond Duke. Pat Reid kom att skriva mycket populära memoarer om sin tid i lägret och han utvecklade till och med ett brädspel om Colditz. Han satte bilden av hurtiga gentlemän som gjorde allt för att fly. Men många mådde psykiskt dåligt i lägret och några återhämtade sig aldrig från sina erfarenheter.


Även särskilt prominenta krigsfångar som tillhörde brittiska kungafamiljen, högadeln eller var avlägsna släktingar till den brittiske premiärministern Winston Churchill fick en särskild avdelning. De behandlades bättre, men var i någon mån en gisslan utifall tredje riket skulle falla.


Omslagsbild: Fångade franska officerare på gården till Oflag IV. Den ursprungliga uppladdningsanvändaren var Alkivar på engelska Wikipedia


Musik: Minneapolis Bump av Humans Win, Storyblock Audio


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(657)

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 201847min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
konspirasjonspodden
popradet
alt-fortalt
wolfgang-wee-uncut
grenselos
synnve-og-vanessa
den-politiske-situasjonen
fladseth
rss-dannet-uten-piano
sektpodden-2
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
frokostshowet-pa-p5
krisemoter
kaffeskal-med-hollund-krogh
rss-hva-velger-du