Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Långt kvar till halva makten för världens kvinnor
I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg. Men för rösträttskämpar idag är världen farligare än när kvinnor kämpade för rösträtt i Sverige för hundra år sedan, säger Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och inget land i världen har ännu uppnått total jämställdhet där kvinnor och män deltar i politiska beslut på lika villkor, konstaterar Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
19 Mai 201919min
Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet
I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
19 Mai 201919min
På upptäcksfärd med Planeterna
Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen. Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
16 Mai 201919min
Det gyllene riset ska rädda barn från blindhet
Med hjälp av ett genmodifierat gyllenfärgat ris vill Bangladesh regering ge landets fattiga en mer näringsrik kost. Barn som idag blir blinda på grund av A-vitaminbrist ska räddas till ett seende liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 20% av befolkningen i Bangladesh lider av vitamin-A-brist. Det rör sig främst om fattiga människor på landsbygden som drabbas eftersom de äter en ensidig vitaminfattig diet av vitt ris. Bangladesh regering anser att detta skulle kunna lösas om främst fattiga människor får tillgång till det Gyllene Riset, som växtförädlare på Bangladesh risforskningsinstitut BRRI nu har tagit fram. Inom kort väntas besked om det ska bli tillåtet att odla det gyllene riset i Bangladesh. I programmet hörs Abdul Kader, forskningsledare på Bangladesh risforskningsinstitut, Russell Reinke, på Internationella risforskningsinstitutet i Filipinerna, Donald McKenzie, på USA-baserade Danforth plant science center, Mostafiizur Rahman, jordbrukare, Anisur Rahman, jordbrukare, Abul Kalam, jordbrukare, Ansar Ali, chef för Bangladesh risforskningsinstitut. ProgramledareGustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
15 Mai 201919min
Språkapp i vården – Ett ja kan bli livsavgörande
Svenska läkarstudenter har skapat en språkapp för vården som nu lanseras internationellt. Korrekta frågor ställs till patienter som får svara ja eller nej på sitt hemspråk i akuta vårdsituationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eftersom det råder brist på sjukvårdstolkar upplevde läkarstudenterna behovet av stöd. De skapade därför en översättarapp med 500 fraser på hittills 20 språk. I Vetandets Värld testas appen av en distriktsläkare och en hälsoreporter. Än så länge har den sina begränsningar eftersom patienterna inte kan ställa frågor tillbaka till läkaren via appen. I programmet hörs: Linus Kullänger, VD Care to translate och läkarstudent, Martin Schalling, professor i medicins genetik KI, Annie Backman, COO chef för produktsäkring på Care to translate, Agnes Ambrosiani, projektledare för översättningar i Care to translate, Krystyna Kochanowicz, distriktsläkare, och Netsanet Semachew, hälsoreporter. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
14 Mai 201919min
Kan Japan lära oss få tågen att hålla tiden?
Svenska tågresenärer är luttrade efter många timmars väntande på perronger eller ombord på försenade tåg. Kan vi lära av Japans välfungerande tågtrafik för att få våra tåg att rulla enligt tidtabell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt Trafikverkets bedömning är de svenska tågen hyfsat punktliga. Men resenärer är missnöjda, och när forskare ser siffrorna i jämförelse med till exempel Japans blir utfallet inte gott. Vetandets Värld går till botten med tågförseningarna och ser vad som finns att göra. Vi möter doktoranden som Trafikverket skickade till Japan för lära av ett av världens punktligaste tågländer. I programmet hörs: Louise Bergqvist, lokförare MTR, Hans Dahlberg, nationell utredningsledare vid Trafikverket, Carl-William Palmqvist, doktorand Lunds Tekniska Högskola, Oskar Fröidh, järnvägsforskare vid KTH. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
13 Mai 201919min
I Japan går tågen på sekunden
I Japan går tågen på sekunden. Men tågen är ofta gammalmodiga och förarna får tidtabellerna på papperslappar. Japanerna fokuserar på enkla, smarta lösningar och ett ständigt jagande efter sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Japan har ett av världens bästa tågsystem. Trots att trafiken är tät går tågen oftast på sekunden. Det beror inte på att tågen är modernare än i Sverige utan på att japanerna gör saker annorlunda och kanske lite smartare. Trafikverket skickade tågforskaren Carl-William Palmqvist till Tokyo för att studera det japanska tågundret. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
12 Mai 201919min
Svenska uppfinnare – Solgun Drevik skapade tunna mensskydd
Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
9 Mai 201919min
