Tidernas bästa aprilskämt – därför var det så bra
Dagens aprilskämt anspelar ofta på modern teknologi och balanserar på gränsen för vad som är möjligt och det är därför vi också ofta blir lurade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240401.Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
1 Apr 19min
Den spektakulära svampen som hotas av granbarkborren
Bombmurklan har sin största population i hela världen här i Sverige. Men den hotas, troligen av det moderna skogsbruket och av granbarkborren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bombmurklan är den kräsna vårsvampen som ser ut som chokladfondue. Den är dock inte ätlig och dessutom fridlyst. Och numera tycks den fara illa både av det moderna skogsbruket och av granbarkborrens effekter på skogen.Nu vill Artdatabanken få mer kunskap med hjälp av allmänheten som uppmanas att rapportera in fynd.Det här är viktigt, menar experter, bland annat eftersom svampen har sin huvudsakliga utbredning i världen, just i Sverige.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
30 Mar 19min
Nu vill Europa värva forskningstalanger från USA
När anslag dras ner och regler dras åt för forskning i USA vill Europa värva toppforskare därifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tretton europeiska forskningsministrar har skrivit brev till EU:s forskningskommissonär och bett henne samla länderna för att man ska finna sätt att värva forskningskompetens från USA.Sveriges Johan Pehrson är inte en av dem. Han vill istället samla branschen här hemma, för att komma fram till hur man kan värva forskare som vill lämna USA.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
28 Mar 19min
Sveriges meste jurist Bertil Bengtsson jobbar helst på tåg
Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba. Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
27 Mar 19min
Aktiveringsinspektörer - med uppdrag att få ut hemmafruarna på arbetsmarknaden
På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett par decennier gick en halv miljon kvinnor ut i förvärvslivet, men det skedde inte helt av sig själv. Aktiveringsinspektörerna var en grupp som spelade roll i mitten på 1960-talet. När Åsa Lundqvist, professor i sociologi, intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör.Det var en yrkesgrupp Åsa Lundqvist aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria.Hon sökte upp flera av de tidigare aktiveringsinspektörerna och intervjuade dem. De intervjuerna och arkivmaterial från AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmarknadsverket, blev till en bok, om en bortglömd del av vår nutidshistoria.I programmet medverkar Åsa Lundqvist professor i sociologi vid Lunds universitet.Reporter: Lena Nordlund
26 Mar 19min
Desinformation och fake news – så kan vi skydda oss
Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan. Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
25 Mar 19min
Desinformation och fake news – då blir alternativa sanningar ett vapen
Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
24 Mar 19min
Så kan Ukraina bli hjälpt av att du förutspår krigsutvecklingen
Nu finns en webbtjänst där vem som helst kan gå in och bedöma hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas. Resultatet ska vara till nytta för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glimt, som sidan heter, görs av totalförsvarets forskningsinstitut FOI i samarbete med Ukraina som en del av Sveriges hjälp till landet. Prognoser gjorda av många som tänker till kan bli riktigt bra enligt forskning som ligger till grund för arbetet, säger analytikern Ivar Ekman på FOI.En ny språk-AI kan klara svenska dialekter bättre, tack vare att den tränats på många olika sätt att tala. Vetenskapsradions Björn Guner har testat den.Och ribbsoppen som blivit invasiv i svenska skogar – när och hur kan den ha kommit hit? Det har vi rotat i, inspirerade av ett lyssnarmail från förra fredagen. Programledare och producenter: Gustaf Klarincustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
21 Mar 19min
