Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård
P1 Dokumentär26 Jan 2024

Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård

Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15-årige Hugo föddes som Klara. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön en person tilldelades vid födseln inte stämmer med könsidentiteten. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av svenska transvården.

Stopphormon

Men 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige. Behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att kroppen skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som.

Testosteron

En gång i månaden åker Hugos mamma Frida med tåg från västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.

Köer till transvård

Dokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.

Vi har bytt ut namnen på de medverkande i programmet.

Ett program från 2024.

Reporter Ester Chiedza Roxberg

Producent Lotta Malmstedt

Slutmix Mattias Miselli

Granskningsnämnden för radio och tv har fällt P1 Dokumentär: Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård för osaklighet.

I dokumentären skildras berättelser från familjer till barn med könsdysfori som påverkats av att Socialstyrelsens rekommendationer för hormonbehandling av unga har ändrats.

Granskningsnämnden anser att framställningen av skälen till Socialstyrelsens förändrade rekommendationer gällande hormonbehandling av unga var missvisande då det framstod som att rekommendationerna ändrats som en direkt följd av debatten om transvård. Av ett uppföljande inslag i Studio Ett framgick att rekommendationerna i själva verket ändrades på grund av ett förändrat kunskapsläge och en växande ung patientgrupp. Programmet stred därför mot kravet på saklighet.

Fler dokumentärer av Ester Chiedza Roxberg:

Svajpa, sova dö - jakten på kärlek

https://sverigesradio.se/avsnitt/svajpa-sova-do-jakten-pa-karlek-p1-dokumentar

Ida, jag och nazisterna

https://sverigesradio.se/avsnitt/ida-jag-och-nazisterna–2

När pappa köpte sin första klänning

https://sverigesradio.se/avsnitt/nar-pappa-kopte-sin-forsta-klanning

Episoder(500)

Scener ur ett annat äktenskap: Inese och Per Morberg

Scener ur ett annat äktenskap: Inese och Per Morberg

De tog inget bröllopsfoto och hon tappade vigselringen samma kväll de gifte sig. Men äktenskapet har hållit i över trettio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var själarnas möte, säger han. Jag hade aldrig trott att jag skulle ha en sån här lång relation med Per, säger hon. En skådis och en psykoterapeut. Fem döttrar. Ett hönshus. Och varsitt kylskåp. Kicki Möller har tillbringat våren i paret Morbergs sällskap. Av Kicki Möller kickimoller@gmail.com

14 Jul 201750min

Den gladaste jag känner flyttar hemifrån

Den gladaste jag känner flyttar hemifrån

För 22 år sen gjorde Malin Bring ett program om sin son Pelle, som föddes med för liten hjärna. Idag är sonen vuxen, redo att flytta hemifrån. Hur blev livet för Pelle och för hans föräldrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett föräldrapar som reagerar helt olika på upplevelsen av att få ett svårt utvecklingsstört barn skildrades i dokumentären Den gladaste jag känner från 1995. Nu kommer uppföljaren Den gladaste jag känner flyttar hemifrån, som berättar hur det gick sedan för den glade Pelle och människorna i hans omgivning. När vi kommer in i historien har Pelle hunnit bli 24 år, föräldrarna har skilt sig och mor och son bosatt sig i Sverige efter många år i Danmark. Dokumentären ser tillbaka på åren som gått och ställer frågor om svek och ansvar, föräldrakärlek och utmattning, oförsonlighet och försoning. Av Malin Bring

7 Jul 201747min

Den gladaste jag känner

Den gladaste jag känner

När det efterlängtade barnet föds med en allvarlig utvecklingsstörning reagerar föräldrarna mycket olika. Mamman gråter och ältar, pappan försöker vara optimistisk och handlingskraftig. Från 1995. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En personlig dokumentär om att leva, och överleva, med vissheten om att ens barn - ”den gladaste jag känner” inte är som andra. Ett nytt litet barn har just tittat fram, och föräldrarna bubblar över av stolthet och förtjusning. Men någonting tycks vara fel – läkarna antyder att allt inte är som det ska vara med önskesonen. För litet huvud, möjlig utvecklingsstörning mumlar de, och omfattande undersökningar sätts i gång. Allt ställs på huvudet för familjen, glädjen och förväntningarna byts mot oro och förtvivlan. Undersökningarna drar ut på tiden, det tar månader innan det slutgiltiga beskedet kommer – Pelle har mikrocefali, vilket betyder att det saknas stora delar av hans hjärna. Sorg och förtvivlan blandas med ilska och skamkänslor, och det visar sig att föräldrarna har reagerar mycket olika på krisen. Mamman vill på många kvinnors vis prata om känslor och farhågor i all oändlighet, medan pappan försöker vara handlingskraftig och optimistisk. Och samtidigt finns barnet där, med all sin sinnliga närvaro och glädje, och sina självklara krav på kärlek och uppmärksamhet. Av Malin Bring

7 Jul 201756min

Bubbelplastmannen

Bubbelplastmannen

- När jag behövde skumgummi till ett flygande tefat slaktade jag min soffa. 59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst. Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen. Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får. – Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här. Av Emil Östlund.

30 Jun 201748min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
rss-spartsklubben
aftenpodden
konspirasjonspodden
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
alt-fortalt
aftenpodden-usa
popradet
grenselos
wolfgang-wee-uncut
synnve-og-vanessa
sektpodden-2
fladseth
den-politiske-situasjonen
198-land-med-einar-trnquist
rss-fetisha-anine
kaffeskal-med-hollund-krogh
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
fryktlos
min-barneoppdragelse