#51 Smittspårningsheuristik, pejorativburgare och ryktesförgörandets sköna konst.

I detta avsnitt analyserar vi artikeln "Bilderna på lättklädda kvinnor skvallrar om mäns rädsla." Skriven av Axel Vikström (TT) och publicerad i DN 13 juli 2018. Artikeln avhandlar "kameramännens tendens" att zooma in unga lättklädda kvinnor under fotbolls-VM. I artikeln intervjuas Jesper Fundberg filosofie doktor i etnologi som forskar om genus och idrott på Malmö Högskola. Artikeln nagelfars och de tomma analyserna avtäcks. Vi diskuterar vilka typer av data som skulle krävas för att föra tesen i hamn och vad brista på detta ger för analysen. Utöver detta diskuterar vi även huruvida Borlänge är Sveriges fulaste stad.

26 Okt 20181h 17min

(Ny version med bättre ljud) I detta avsnitt tar vi en titt på vad den senaste genanalysen av "Denisova 11" kan säga om "stenåldersrasism." Den 22:a augusti sände SR:s Vetenskapsnyheterna, ett inslag om det fascinerande resultaten från en genanalys av fossilet Denisova 11. Analysen visade att Denisova 11 är en perfekt blandning mellan de förhistoriska människotyperna Denisova och Neanderthal. I inslaget intervjuades en av Sveriges absolut mest välrenommerade vetenskapskändisar. Max Planck institutets direktör, Svante Pääbo, Pääbo hävdade att denna genanalys (på något mystiskt sätt) är nog grund för att hävda att människor (Neanderthalare, Denisovaner samt Homo Sapiens) på den tiden "[…] inte haft en massa fördomar om varandra […]." Vi diskuterar varför inte kan vara något annat än ett ogrundat och galet uttalande. Vi följer även Svantes kommunikation i andra medier, samt toppar kakan med än galnare uttalanden från andra forskare. *Fynd som presenterades i artikeln The genome of the offspring of a Neanderthal mother and a Denisovan father (publicerad i Nature 2018), av Viviane Slon et al. Forskare på Max Planck institutet.

11 Sep 20181h 1min

I detta avsytt fortsätter vi gräva i debattören och utbildaren Nina Rungs uttalanden, närmare bestämt hennes syn på porr. Vi undersöker grundligt vad Nina Rung i sin roll som kunskapsförmedlare har för empirisk grund för sina uttalanden (svag), analysernas logiska stringens (brist därav) och hur hon använder källor (lite hur som). På vägen går vi igenom kontemporär forskning om porr - vilka beteenden visas upp i filmer och vilka effekter har detta - och en hel del annat smått och gott. Frågor som tas upp: Är det verkligen en skillnad mellan kausalitet och korrelation? Ska en verkligen behöva ange rätt publiceringsår? Måste en verkligen hålla sig till det som källan säger? Måste en verkligen bedöma vederhäftigheten hos källor (räcker det inte med att den säger något som stödjer min åsikt)? Är det ok att använda vilka termer som helst? Varför i hela fridens namn började folk att öppna champagneflaskor med sabel?

14 Aug 20182h 25min

Detta avsnitt är en uppföljning på #18 "Rung - de utsatta och förövarna." Vi tar igen upp Nina Rung - kriminolog, genusvetare och flitig debattör i svensk media. Vi tar krafttag för att reda ut vad Rung kommunicerar kring sexuellt våld i akt och mening att förstå vad hon faktiskt menar och vilken grund (eller brist på grund) hon har för sina ståndpunkter. Med utgångspunkt i att (a.)kunskap har en direkt relation till sanning, (b.) att sanningen står i direkt relation till överensstämmelse med verkligheten och (c.) att vägen till sanning är metodologiskt korrekta undersökningar, logik och precisa begrepp diskuterar vi Rungs uttalanden. Saker som tas upp: Vad är ett gott underlag? Är bristfällig logik en lisa eller hot? Vilka slutsatser kan en dra utifrån statistiska undersökningar? Måste begrepp vara precisa och måste en använda dem stringent? Är det rimligt att göra begrepp allomfattande och därigenom helt byta begrepp bakom tidigare ymnigt använda termer? Är det någonsin bra med diffusa begrepp?

26 Jul 20182h 4min

I detta sista avsnitt i vår orala triptyk om akademiska misstag diskuterar vi, utifrån ett uttalande av Nina Rung (föreläsare, kriminolog etc.)i SR P1:s Studio, korrelationen mellan antal utsatta och förövare. Rung hävdar en direkt korrelation mellan antal utsatta och antal förövare - vi frågar oss om antalet utsatta ens behöver ge fingervisning om antalet förövare. Utöver detta diskuterar vi vad teori är och i avsnittets skolastik dryftas Joachim Israels märkliga tankar om språkets makt över materian. Saker som nämns eller anknyts: - Feminism - Kumulativ ökning. - BRÅ - Förövare. - Utsatta. - Logisk nödvändighet. - Heta linjen. - Åke. - Taffsningar.

6 Apr 20181h 22min

Detta "Late Night"-avsnitt är en uppföljning av #15 Madde och siffrorna. Vi fortsätter granska Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt dennas rapporter, specifikt: Våld löser inget och Våld mot barn 2016 - en nationell kartläggning. Frågan är vad dessa rapporter egentligen säger - visar de att 44% av barnen i Sverige är utsatta för våld, eller endast att det inte kan vara 44%? Saker som berörs: - Bortfallsanalys. - Frågekonstruktioner. - Begreppsdefinitioner. - Mobbing. - Misshandel. - Försummelse. - etc. - Tolkning av siffror.

23 Mar 20181h 16min

Andra delen av vår orala triptyk om akademiska misstag fokuserar på en av IF-Metall beställd, av Novus gjord och av Ekot i SR P1 rapporterad studie om sexuella trakasserier inom industrin. Frågor som diskuteras: - Hur operationaliserar en sexuella trakasserier? - Vad är skillnaden mellan normativa och deskriptiva studier? - Hur påverkas studiens resultat av utförarnas grundläggande moraliska/politiska/ideologiska ställningstagande? Vi pratar även om: - Kant, imperativ, Kaliningrad och och tinget i sig samt att ställa klockan. - Kuhn och "hans" modell återbesöks.

23 Feb 20181h 31min

Första programmet i en "oral triptyk" kring akademiska misstag och lek med statistik. Saker som diskuteras: Kognitionen och dess brister: My side bias, cherrypicking och ideologisk förstärkning. Kahneman, Mercier och Sunstein nämns. Madde och siffrorna: Utifrån ett uttalande av prinsessan i "Kungahuset 9 till 5" diskuterar vi bristfällig forskningsstrategi, rimlighetsprövning och cherrypicking. Handel och växthuseffekten: Vi diskuterar rimligheten och korrektheten i Vetenskapsradions rapportering kring en studie från VTI vilken förkastar e-handel som dellösning till klimathotet. Hur stor behöver en studie vara för att ge underlag för generalisering?

1 Feb 20181h 52min