Turkiets födelse och folkmordet på armenierna

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten. Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan. I avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Jul 20201h 8min

Den 5 juni 1967 gick israels flygvapen till anfall mot Egypten, Syrien och Jordanien. På några timmar hade Israels grannländers flygvapen utplånats. Med israeliskt flygherravälde och bättre tränade trupper kunde sedan Israel erövra både Sinaihalvön, Gazaremsan, Västbanken och Golanhöjderna. Kartan i Mellersta Östern var omritad. När Sexdagarskriget bröt ut år 1967 var det efter årtionden av starka spänningar mellan Israel och sina arabiska grannar. Kriget omformade hela Mellersta Östern och vi lever idag med följderna av kriget. I avsnitt 112 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och militärhistorikern Marco Smedberg som har skrivit många böcker om militärhistoria och är reseledare för resor till konfliktplatser. På sex dagar lyckades den israeliska krigsmakten slå ut alla sina fiender i närområdet som Egypten, Syrien och Jordanien. Israel erövrade Västbanken, Sinaihalvön och Golanhöjderna. Kriget 1967 resulterade i att israeliska trupper kom att ockupera områden mer än tre gånger så stora som Israel. Militärt och politiskt var sexdagarskriget en enorm framgång för Israel. Priset för Israel var lågt: endast 679 döda och 150 sårade, Egypten förlorade sannolikt mellan 5000 och 10 000 män, Jordanien förlorade 700 soldater och 550 blev tagna som fångar, Syrien räknade 450 döda och 570 fångar. Bild: Israeliska tanks avancerar på Golanhöjderna i juni 1967, källa: Israeliska presskontoret, Wiki Media. Musik: The Sun King of Egypt av Bobby Cole, Audio Soundblock. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Jul 202048min

Runstenar, isländska sagor, arabiska krönikor och arkeologiska lämningar vittnar om vikingarnas resor över halva världen. Upptäckarlusten drevs av viljan till ekonomisk expansion, flykt från politiskt förtryck, jordhunger och äventyrslust i en kultur där ära och mod skattades högt. Att resorna kom att sträcka sig så långt handlar om välbyggda och snabba skepp med segel.I avsnitt 111 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Lihammer, arkeolog som bland annat skrivit Vikingatidens härskare, samt Ted Hesselbom chef på Sigtuna museum.De människor från Skandinavien som har kommit att kallas vikingar gjorde resor över ett imponerande stort geografiskt område. Från Kanada i väster till Kaspiska havet i öster och från Vita havet i Norr och Bagdad i söder. De koloniserade Island, Färöarna, Grönland, Storbritannien, Irland, Norra Frankrike och blev en del av det ledande skikten i statsbildningar i Ukraina.På 800- och 900-talet åkte många från nuvarande Sverige österut till Gårdarike som omfattade Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Området kom att omnämnas det stora Svitjod som en förlängning av Sverige. Vikingarnas relationer sträckte sig lika långt som skeppen seglade. Och att ingå i den bysantinska kejsarens livvaktsstyrka var en reell möjlighet för en ung viking.Från denna tid har vi den omtvistade benämningen ruser på de skandinaver som for österut. Svenska historiker har velat härleda namnet ruser från Roslagen, medan ryska historiker har protesteratBild: Leif Eiriksson upptäcker Amerika, måleri av Christian Krohg 1893, Nasjonalgalleriet Oslo, public domain.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Jul 202054min

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt krigsskadestånd och stora landavträdelser. Det andra puniska kriget var ett faktum när den karthagiske generalen Hannibal erövrat staden Saguntum i nuvarande Spanien som var lierad med Rom år 218 f kr. Redan som nioåring fick Hannibal Barkas inför sin far Hamilkar Barkas och gudarna lova att bli romarnas fiende. Hannibal Barkas räknas än idag som tidernas främsta härförare. I avsnitt 109 och 110 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal. Efter erövringen av Saguntum följer världshistoriens mest beryktade fälttåg med elefanter över Alperna och omskakande nederlag för det växande imperiet Rom. Hannibal tog sina stridselefanter och trupper från Spanien, via Frankrike över Alperna för att tillfoga romarna deras största nederlag vid slaget vid Cannea. Men trots lysande segrar kunde inte Karthago besegra det resursstarka Rom i längden.När Hannibal blev överbefälhavare över Karthagos trupper år 221 fvt var han 26 år. Han hade redan som nioåring anslutit sig till sin far Hamilkar Barkas trupper i Spanien efter att han lovat att aldrig bli vän med romarna.Trots att Karthago gick till historien som de stora förlorarna i envigen med Rom har befälhavare som Napoleon, Marlborough och nutida befälhavare dragit lärdom av Hannibals ofta genialiska taktik. Hannibal var alltid noga förberedd och utnyttjade ett väl utbyggt underrättelseväsen. Han lyckades också samordna olika vapengrenar.Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago.Färgbild: Hannibal på elefant över Alperna av Jacopo Ripanda, målad 1510, Capitoline Museums, Rom, Wiki Media, Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Jul 202048min

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen. Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Jul 202043min

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Jun 202055min

Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Jun 202042min

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle. Foto: Gabriella ErikssonBild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Jun 202051min