Bhagavad-Gita - Furstarnas och prästernas kamp om religiöst inflytande

Bhagavad-Gita - Furstarnas och prästernas kamp om religiöst inflytande

Bhagavad-Gita, "Boken om herrens sång", är en central text inom hinduismen. Det är en dialog mellan krigaren Arjuna och guden Krishna, när prinsen tvingas kriga mot sina egna släktningar.


Bhagavad-Gita skapades för att sammanjämka motstridiga traditioner inom religionerna i Nordindien, när samhällsförändringar århundradena f.v.t ställde nya krav på religionen. Det var en tid när furstarna och prästerna kämpade om religiöst inflytande.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Gansten, docent i religionshistoria vid Lunds universitet och översättare av Bhagavad-Gita från sanskrit till svenska.


Bhagavad-Gita tar formen av en dialog mellan krigaren Arjuna och hans vagnsförare Krishna, en avatar (inkarnation) av guden Vishnu. I texten försöker Arjuna att lösa en inre konflikt om att delta i ett krig mot sina egna släktingar och vänner. Krishna ger råd till Arjuna om hans plikt som krigare och om den universella ordningen som reglerar allt i livet.


Bhagavad-Gita är en av de kortare böckerna i världens största epos Mahabharata som började komponeras år 500 f.v.t och fick dagens form runt år 400 v.t. Den relativt korta texten, som innehåller de centrala begreppen inom hinduismen, fick stor spridning under 1800- och 1900-talet i ansträngningarna att stärka den indiska nationalismen.


Bhagavad-Gita förenar de begrepp som uttrycks i hinduismens centrala texter - Veda och Upanishaderna - vilka här sammanfattas till en enda, sammanhängande vision av tron på en Gud och den underliggande enheten i allts existens. Texten ger instruktioner om hur man måste förfina sinnet och själen för att se bortom det yttre.


Dialogen mellan Arjuna och Krishna i Bhagavad-Gita berör flera centrala teman inom hinduismen. Ett av de mest framträdande är begreppet dharma, vilket betyder plikt eller moraliskt ansvar. I Bhagavad-Gita uppmanar Krishna Arjuna att utföra sin dharma som krigare, trots hans motvilja att döda sina släktingar och vänner. Krishna lär Arjuna att dharma är en universell princip som varje individ måste följa för att uppnå moksha, eller frigörelse från återfödelsens cykel.


Ett annat viktigt tema i Bhagavad-Gita är konceptet karma, eller handlingarnas lag. Enligt karma kommer varje handling att ha en motsvarande konsekvens, antingen i detta liv eller i framtida liv. Krishna lär Arjuna att han bör utföra sina plikter utan att vara bunden av deras frukter eller resultat. På så sätt kan han bryta fri från karmas cykel och uppnå moksha.


Bhagavad-Gita diskuterar också begreppet atman, eller den individuella själen, och Brahman, den universella själen eller gudomliga verkligheten. Krishna lär Arjuna att atman är evig och oförstörbar, och att den cyklar genom födelse och död tills den uppnår förening med Brahman. Krishna betonar också att allt i universum är en manifestation av Brahman, och att man bör se förbi världens illusioner för att förstå denna underliggande enhet.


Bild: Avbildning av vers 20 och början av vers 21 från det inledande kapitlet av Bhagavad Gita, som handlar om Arjunas nöd. Sedan, när han såg Dhritarâshtras söner stå uppställda, och pilar som skulle börja flyga, ... tog Pândus son upp sin båge, Okänd konstnär, Wikipeida, Public Domain.


Musik: Bhagavad-Gita, Brahamans hymn, Internet Archive, Public Domain mixad med The Indian River av Rent Kid, Storyblocks Audio.


Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(659)

Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde

Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde

Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mindre upplaga av städer som Lübeck eller Brügge.Kalmars historia utmärker sig från de första notiserna om Kalmarsund under vikingatiden till 1600-talet då den svenska regimen bestämde att staden skulle rivas och flyttas till Kvarnholmen.I avsnitt 83 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Kalmar – Den begravda staden på Historiska Media.I skrifter omnämns Kalmar som en borg på 1100-talet och framträder som stad runt år 1200. Kalmars äldsta stadssigill som härrör från mitten av 1200-talet är Nordens äldsta bevarade. I mitten av 1300-talet var borgen i Kalmar rikets starkaste fästning. Vilket var nödvändigt då staden utsattes för otaliga anfall och belägringar.Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar visar att staden är äldre än vad man tidigare trott. Bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Kalmar växte fram i mitten på 1100-talet eller kanske ännu tidigare.Medeltida svenska städer var små med några hundra invånare. Förutom Kalmar med sina 3000 invånare, Stockholm och Visby med runt 6000 invånare vardera. Men Kalmar var ett skyltfönster och det var hit man kom när man skulle till Sverige. En prålig stad som skulle ta andan av besökarna – ett mikrokosmos är av statustänkande.Stadens strategiska läge i Östersjön gjorde Kalmar en viktig mötesplats för den nordiska politiken under medeltiden. Det var ingen slump att Kalmarunionen hette Kalmarunionen. Den formaliserades vid unionsmötet år 1397 i staden.Men Kalmar var också en handelsstad som dominerades av rika handelsmän med tysk härkomst. Att Kalmar var en viktig handelsplats blir tydligt med att staden, vid sidan om Visby, Viborg och Stockholm, fick en ringmur år 1300.Kalmarkriget 1611 blev början på slutet på stadens storhetstid. Staden förstördes och efter en eldsvåda 1647 flyttades Kalmar till Kvarnholmen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar sin gynnade position som gränsstad till Danmark. Bara stagnation återstod.Musik: Dance of the long night av Dorian Kelly, Storyblocks AudioBild: Kalmar slott, fotograf Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Jan 202047min

Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval

Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval

Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland.I avsnitt 82 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism.I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Des 201947min

Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän

Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom.Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.I avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld – Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader.I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676. De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.Musik: Voices In The Dark, Storyblocks AudioBild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Des 201957min

Alfred Nobels hemliga livsdröm

Alfred Nobels hemliga livsdröm

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister.Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Des 201958min

Dödslägren efter finska inbördeskriget

Dödslägren efter finska inbördeskriget

Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år på grund av svält, vattenbrist och ohyggliga hygieniska förhållanden. Rena avrättningar och dödsskjutningar förekom men de absolut flesta dog av de omänskliga förhållanden i lägret, som med tiden blev en internationell skandal.Efter ett bittert inbördeskrig präglat av terror från både den röda och vita sidan vann den vita sidan med tysk hjälp. Efter det relativt korta kriget som pågick från januari till maj 1918 internerades över två procent av den finska befolkningen – det handlade om rödgardister som begått övergrepp, men också tvångsrekryterade soldater och socialistiska sympatisörer som inte gjort sig skyldiga till några brott.I avsnitt 79 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och historieläraren Sture Lindholm som skrivit boken Fånglägerhelvetet Dragsvik – Massdöden i Ekenäs 1918.De värsta lägerförhållandena uppstod i militärförläggningen Dragsvik utanför Ekenäs. Av tiotusen rödgardister som skulle ställas inför rätta för högförräderi dog mer än 3000 män under några få sommarmånader år 1918 i koncentrationslägret i Dragsvik. Många fångar var redan utsvultna och sjuka när de anlände till lägret eftersom de redan varit internerade i månader utan ordentligt med mat.Mängden fångar, men också ett hat mot den röda sidan, gjorde att lägerledningen inte klarade av att hantera situationen. Svältkost, trängsel och snusk blev en dödlig mix som inte förbättrades förrän en hemlig rapport läckte till svensk press.Lägerläkaren Toivo Ellilä skrev den 12 juni 1918:”Vad tjänar det till med någon sjukvård och läkarverksamhet här när det inte finns mat. För att inte tala om sjukhusmat. Någon plats att placera patienterna. För att inte tala om sängkläder och dylikt. Flera fångar ber att de ska skjutas hellre än att svältas till döds här.”Musik: Chopin Funeral March, Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Des 201942min

Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden

Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra år. En tid som präglades av ständiga krig, höga skatter och stora umbärande för folket. När Sverige var som störst vid freden i Roskilde år 1658 var Östersjön nästan förvandlad till ett svenskt innanhav. 56 år senare var Sverige reducerat till dagens Sverige, Finland och Svenska Pommern.Stormaktstidens start brukar dateras till år 1611 när Gustav II Adolf blev kung och avslutas när Karl XII dör i Norge 1718. Inflytandet över Östersjön låg i vågskålen när den geopolitiskt okunnige 17-åriga Gustav II Adolf besteg tronen.I avsnitt 78 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Stormakten växer fram som utkommer på Historiska Media.Stormaktstiden var också en tid när statsförvaltningen utvecklades till en av de mest effektiva i världen. Krigen krävdes stora förändringar. Det är nu kyrkobokföringen införs för att staten ska kunna hålla koll på alla stridsdugliga män. Behovet av ökade skatteintäkter drev på utvecklandet av näringsliv och handel. Postväsendet inrättades och vägnätet rustades upp, vilket underlättade kontakter och samordning i det växande riket.Sverige saknade egentligen en befolkning som kunde bära ambitionen att vara en stormakt. Därför blev man beroende av stora subsider från europeiska stormakter. År 1625 var befolkningen 1,1 miljoner (varav 0,3 i den finländska riksdelen) för att 1721 öka till 1,5 miljoner invånare, då med Skåne, Blekinge, Halland och Jämtland medräknade.Att Sverige reducerades till en liten spillra i jämförelse med stormakten är den smala lycka som gjort det möjligt för Sverige att leva i fred i över 200 år.Musik: JS Bach: Toccata And Fugue In D Minor, Storyblocks AudioBild: Slaget vid Breitenfeld av Johann Walter, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 Nov 201942min

Leif X-et Perssons kval i Stasis förhörshäkten

Leif X-et Perssons kval i Stasis förhörshäkten

Lundastudenten Leif Persson väcktes brutalt av de östtyska vakterna på tåget till Berlin. Allting hade startat två år tidigare när den unge alingsåsaren på en semesterresa kommit i kontakt med Girrmanngruppen som med stor fara för sig själva hjälpte unga östtyskar att fly diktaturen DDR efter att berlinmuren byggts.Det som börjat som ett slumpartat möte i Berlins uteliv fick konsekvenser för resten av Leifs liv. De hårda förhören i Stasis fängelse knäckte Leif som aldrig mer blev sig lik.I avsnitt 77 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med forskarna och journalisten Karin Westin Tikkanen som skrivit boken Flykten genom Berlin.Byggandet av berlinmuren påbörjades den 13 augusti 1961 efter att hela 3,5 miljoner eller 20 procent av befolkningen i Östtyskland valt att lämna ofriheten och fattigdomen i den kommunistiska diktaturen som skapats ur den sovjetiska ockupationszonen av Tyskland.Vill ni ha den historiska bakgrunden till Östtyskland och muren måste ni lyssna på avsnitt 58 om berlinmuren med DN:s tidigare tysklandskorre Jan Lewenhagen.Så snart muren var på plats påbörjade flera grupper i Västberlin arbeta med att hjälpa ut människor som ville lämna Östtyskland. Trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att använda andras pass, klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.1963 greps 23-årige alingsåsaren Leif Persson av östtysk säkerhetspolis, misstänkt för att ha hjälpt östtyskar fly till väst. Det blev stora rubriker i svenska tidningar när Lundstudenten Leif Persson fängslades i Östberlin anklagad för medhjälp till republiksflykt.Leif Persson kom tidigt i kontakt med en västtysk studentgrupp som hjälpte östtyskar att fly, och han blev ombedd att bistå med svenska pass. Leif Persson avslutade sin medverkan senare samma år när det började bli för farligt. Han fortsatte dock att tillbringa mycket tid i Berlin och det var under ett av sina besök som han greps.Musik: Feel the Tension, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Nov 201947min

Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten

Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten

Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna.I avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179–1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser.Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.Bild: Eddan, wikipediaMusik: Atmospheric Background Music 3, Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Nov 201953min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
konspirasjonspodden
vitnemal
wolfgang-wee-uncut
alt-fortalt
grenselos
synnve-og-vanessa
fladseth
frokostshowet-pa-p5
rss-dannet-uten-piano
den-politiske-situasjonen
krisemoter
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
sektpodden-2
198-land-med-einar-trnquist