Därför hörs inga artificiella röster i Sveriges Radio – och vi gör ett undantag
Vetenskapspodden29 Aug 2024

Därför hörs inga artificiella röster i Sveriges Radio – och vi gör ett undantag

För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?

I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat.

Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den.

Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Episoder(268)

Nobelspecial – Prisa solkraften och de nya livräddande vaccinerna

Nobelspecial – Prisa solkraften och de nya livräddande vaccinerna

Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Sep 202227min

Hunden som gett människor synen tillbaka

Hunden som gett människor synen tillbaka

En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus. Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion. Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för?I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Sep 202244min

Nytt fynd i Birka – vikingarnas egna fartygsterminal

Nytt fynd i Birka – vikingarnas egna fartygsterminal

Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Sep 202244min

Skärpta straff – så påverkas vården på fängelserna

Skärpta straff – så påverkas vården på fängelserna

Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket “I vår polariserade tid”. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen. Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Sep 202244min

Så storsatsar vi oss ur energikrisen

Så storsatsar vi oss ur energikrisen

Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.PoddledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Sep 202244min

Första kvinnan på månen – nästa steg för att nå Mars

Första kvinnan på månen – nästa steg för att nå Mars

På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen – ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Aug 202244min

Bluffar avslöjas i muséernas samlingar (R)

Bluffar avslöjas i muséernas samlingar (R)

Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.Programmet är en repris från 5 februari 2021.MedverkandeTobias Svanelid, SR Vetenskapsradion HistoriaBjörn Gunér, producentPoddledareLena Nordlund

17 Aug 202244min

Mammut krossar rekordet för äldsta DNA-sekvensen (R)

Mammut krossar rekordet för äldsta DNA-sekvensen (R)

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.Podden är en repris från 19 februari 2021.MedverkandeTorill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalistBjörn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledareLena Nordlund

10 Aug 202244min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
jss
sinnsyn
villmarksliv
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-overskuddsliv
forskningno
doktor-fives-podcast
rss-paradigmepodden
fjellsportpodden
abid-nadia-skyld-og-skam
dekodet-2
nevropodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
aldring-og-helse-podden
sovnpodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose