369. Stealth wealth eller komma ut som förmögen? | Del 2 av 2 med Moa Diseborn

Sverige har ett av världens bästa pensionssystem. Trots det oroar sig många för sin pension. Därför bjöd vi in Pensionsmyndigheten för att prata om viktiga punkter att tänka på, riktlinjer, konkreta tips och råd och några myter om pensionen.Jag ska inte sticka under stol. Jag har varit en av dem som skojat om att "det kommer inte finnas någon pension när jag går i pension" eller "jag kommer behöva jobba till 150 år". Jag skäms lite för det, för när jag de senaste åren djupdykt i vårt pensionssystem så inser jag att det är ganska bra. I alla fall ett av de bästa i världen. Låt oss titta på det.9 av 10 personer som jobbar i Sverige får varje månad och helt automatiskt, en avsättning om 16% till inkomstpensionen, 2.5% till premiepensionen och minst 4.5% till tjänstepensionen(*). För en snittsvensk innebär det ungefär 6.600 kr per månad. Det vill säga att en snittsvensk har - utan att göra något själv - ett sparande på nästan 78.000 kr per år till pensionen(!). 💰Det sparandet innebär att de flesta kommer att få ca 60% av sin slutlön i pension (utan att i princip göra något). Dessutom finns det för de flesta många möjligheter att påverka pensionen. Att gå ett år senare i pension kan förbättra den med mellan 6-11% eller 1.600 - 2.200 kr per månad. Tre års extra jobb kan höja den ca 20%. I avsnittet intervjuar vi Agneta Claesson från Pensionsmyndigheten. Det viktigaste att ha koll på som har störst påverkan på pensionen är enligt henne:▸ Din livsinkomst har mest påverkan på din pension. ▸ Tjänstepensionen är viktig (dubbelkolla med facket eller din arbetsgivare att du har en)▸ När du går i pension spelar roll. Vi pratar även om väldigt många tips utifrån Pensionsmyndighetens rapporter, där min favorit är deras "Tumregler för pension" från 2019 som sammanfattar väldigt många tips och saker att tänka på. Vi går även genom mitt orange kuvert, pratar om AP7 Såfa som är vårt och deras förstahandsval för premiepensionen, tipsar om deras "Snabbkoll på pensionen" (länk nedan) och berör lite mediemyten om fattigpensionären. Pension kan verka komplicerat, men om du arbetar heltid, har en tjänstepension, en bra lön, har valt AP7 SÅFA i premiepensionen, har billiga indexfonder i din tjänstepension, har bra koll på din ekonomi, och sparar lite extra, då är det inte mycket mer att göra före 55 år. Ge dig själv en klapp på axeln och fira lite! 🥂Du är alltid välkommen att ställa frågor på vårt forum eller kontakta Pensionsmyndigheten direkt. Det är ju deras jobb att hjälpa oss med att förstå och få en bra pension. 🙂Vi hoppas att du gillar detta lite längre avsnitt!Jan, Caroline och Agneta(*) Det finns gränser för avsättningen, t.ex. vid 50.000 kr/mån. Tjänstepensionen ges av arbetsgivaren. LänkarExtra-material, länkar och diskussionhttps://rikatillsammans.se/pension-2023Innehållsförteckning00:00:00 Intro00:06:26 Välkommen Agneta 00:12:21 Spara 500 kr/mån i 10 år för att öka pensionen med 300-600 kr/mån 00:14:30 Pensionsgapet00:19:45 För de flesta är pensionssystemet väldig bra00:26:46 Prognos på minpension.se00:28:22 Riktålder och höjd pensionsålder00:33:55 Kort om AP7 SÅFA00:39:30 Tak på avgifter (just eftersom de är så viktiga)00:43:00 Tumregel för förlustens påverkan00:45:36 Genomgång av Jans orange kuvert00:58:11 Efterlevandeskydd01:03:00 Minpension.se förväntade avkastning01:11:15 Många oroar sig nog i onödan01:16:00 De viktigaste sakerna att få rätt på01:18:20 Pension för företagare01:20:55 Flexibilitet kring när man går i pension01:26:10 Jobba ett år extra eller ett år tidigare01:29:00 Sämsta rådet inom pensionsrådgivning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Jun 20231h 32min

Reklam för LYSA. Förra året kom en ny lagstiftning från EU som ställer krav på fondbolag att redovisa alla sina kostnader. Det ger oss som småsparare en klarare bild av avgifterna vi betalar, vilket är bra eftersom jag ser avgiften som en väldigt viktig faktor vid val av fond och vid ens långsiktiga sparande. Det såg vi i förra veckans avsnitt.Nyligen kontaktade Patrik Adamson från LYSA mig och meddelade att avgiften för deras fondrobot kommer att stiga. Men trots höjningen skulle vi inte betala mer. Initialt var jag förvirrad. Den blir högre, men jag kommer inte betala mer. Dessutom ska den höjas när hela LYSAs grej är att sänka avgifterna. Döm min förvåning. Då berättade Patrik om den nya EU-lagstiftningen som började gälla förra året. Men för att det från början:▸ Ju lägre avgift, desto mer pengar till dig (det var temat i förra veckans avsnitt)▸ Ju billigare, desto bättre produkt (oftast i alla fall).EU-lagen som hjälper oss att se avgifterna tydligare är enligt mig ett bra initiativ av EU. Men det innebär också att många fondbolag just nu har lite av hela-havet-stormar då de måste redovisa kostnader som aldrig tidigare redovisats eller kanske ens mätts, till exempel spread-kostnader. Samma fond kan till synes också ha två HELT OLIKA avgifter på t.ex. Avanza som har uppdaterat enligt de nya reglerna och Nordnet som inte har gjort det.Fler än jag har t.ex. noterat att samma fond kan ha två helt olika avgifter hos olika plattformar, beroende på hur snabbt de anpassat sig till de nya reglerna. Till exempel är avgiften för Länsförsäkringar Global Index 0.20% hos Nordnet men 0.23% hos Avanza. Spiltan Räntefond Sverige ligger på 0.59% hos Avanza och 0.10% hos Nordnet och på Spiltans egen hemsida.Vår stående rekommendation, LYSA självt, har nu justerat sin avgift till 0.374% från tidigare 0.3327% för en 100% aktier-portfölj. Det viktiga att notera är dock:▸ Det SER ut som en höjning, men i praktiken så betalar vi idag INTE mer än vad vi gjorde igår.Min poäng är: om du loggar in och plötsligt ser att LYSA eller någon av fonderna vi brukar rekommendera plötsligt har blivit dyrare, så är det sannolikt en redovisningsteknisk effekt och ett nytt normal läge. Inte att fonden har höjt avgiften egentligen. En bonus är att du nu dessutom känner till något som inte andra vet och kan framstå som lite mer nördig. För det är väl allas vårt mål i livet? 😁Vi pratar mer om detta i vårt bonusavsnitt med Patrik Adamson från LYSA, som var den som uppmärksammade oss på detta ämne. Vi återkommer snart med ett ordinarie avsnitt där vi har Pensionsmyndigheten som gäst.Många hälsningar,Jan, Caroline och PatrikDiskussion & transkribering:https://rikatillsammans.se/fondavgifter-priipSponsrad länk:https://rikatillsammans.se/partner/lysaInnehållsförteckning00:00:00 Introduktion00:04:35 Varför är det viktigt med avgifter?00:10:30 Avgifter i finansbranschen är annorlunda00:17:45 Högre avgift motsvarar inte en bättre kvalitet inom finans00:21:10 Billigast är dock inte alltid bäst00:27:41 Avgiften är den mest prediktiva faktorn00:32:13 Håller riktlinjen om 0.4% fortfarande?00:37:28 Om växlingsavgifter00:43:47 EU-lagstiftningen kräver ny redovisning av kostnader00:51:11 Räntefonderna kommer drabbas mest00:55:10 Hur slår det hos LYSA?01:06:27 Aktie/fonddepå hos LYSA och det sämsta rådet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Jun 20231h 10min

Låga avgifter innebär att vi småsparare får behålla en större del av vinsten. Men hur stor inverkan har avgifterna egentligen? I dagens avsnitt ger vi dig verktyg och konkreta exempel för att förstå detta bättre, med fokus på både barn- och pensionssparande.Trots att vi har haft över 300 avsnitt, har vi inte tidigare fokuserat på avgifternas betydelse för sparandet. Avgifter är något vi faktiskt kan kontrollera, till skillnad från marknadsavkastningen. Vi anser att låga avgifter bör vara en prioritet när du väljer fonder, strax efter fondens inriktning.Vanligtvis förknippar vi högre priser med högre kvalitet. Men när det kommer till sparande är det motsatta sant. Ju billigare, desto bättre. Sparlegendararen Jack Bogle, som startade de första indexfonderna, uttryckte det som så: "Inom sparande får du det som du inte betalar för." Forskning från Morningstar, baserat på historiska data, stödjer detta. Låga avgifter är en av de starkaste indikatorerna på en fonds framtida utveckling.Vi anser att en låg avgift ligger runt 0.4% för en portfölj, vilket är cirka 1% lägre än den genomsnittliga avgiften för aktiefonder i Sverige. För globala fonder rekommenderar vi Pensionsmyndighetens riktlinje på 0.2%.I detta avsnitt introducerar vi ett nytt sätt att se på avgifter. Vi jämför inte bara två fonder, utan jämför mot det hypotetiska värdet om avgiften var noll. En enkel regel att komma ihåg är att din slutsumma minskas med:▸ Avgiften i procent * sparhorisonten i årTill exempel, med en avgift på 1% över 10 år, förlorar du ungefär 10% av din totala summa till avgifter. Men med en avgift på 0,4% under samma tid, förlorar du bara cirka 4% av den totala summan. Man kan även omformulera det till en tumregel som visar hur mycket vi sparare får behålla av totalten:▸ Din behållning = 100% - (avgiften i procent * sparhorisonten)Det innebär att om avgiften är 0,4% och du sparar i 10 år, kommer du att behålla 96% av ditt totala sparbelopp, om vi antar att det inte fanns någon avgift alls. Det gör det lätt att jämföra med en fond som har en avgift på 1,4% över 10 år, där du endast behåller 86% av ditt totala sparbelopp. Detta visar hur en liten skillnad i avgift, 1% i det här fallet, kan leda till en betydande skillnad på nästan 10 procentenheter. Denna tumregel är giltig så länge månadssparandet inte är alltför stort. För sparande över långa perioder, som barnsparande eller pensionssparande, kan avgiftsskillnaden bli mycket betydande. Att välja en fond med högre avgifter kan faktiskt halvera ditt pensionssparande. Vi hoppas att du gillar avsnittet och sprider budskapet om vikten av låga avgifter. 🙂Tack för denna veckan,Jan och CarolineLänkar:▸ Bildspel & diskussion ▸ Jämför två fonder-kalkylator▸ LänksamlingInnehållsförteckning00:00:00 Introduktion00:06:57 BrianVDBs kommentar00:09:10 Myndigheter tycker det är viktigt med låga avgifter00:13:32 Snittfondavgifter i Sverige 00:19:42 Exempel med ett barnsparande00:26:05 Så här blir vi ofta lurade av rådgivare00:32:12 Exempel med ett tjänstepensionssparande00:36:35 Dyrare fonder ger ofta sämre avkastning00:41:08 Fondbranschen tjänar mycket pengar00:47:42 Tumregel kring avgiftens påverkan00:57:17 Exempel med premiepensionen01:05:06 Inte lätt att vara småsparare Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Mai 20231h 16min

Reklam för fondroboten OPTI. Dagens avsnitt handlar om hur man blir bättre sparare genom att ta avstamp i Jonas nyhetsbrev med titlar som "Napoleons tips om det blir recession", "Investera som en vampyr och inte en tidsresenär" och "Myten om motivation". Både vi och Jonas tror att om Napoleon hade levt idag, så hade han förmodligen både gillat och investerat i indexfonder. Det sägs att hans definition på ett militärt geni var: "personen som kan fortsätta göra en sak med genomsnittligt resultat när andra runt honom beter sig som galningar".Det är inte helt olikt att investera. Det är ingen nyhet att marknaden beter sig manodepressivt där allt är super eller helt deprimerande. Att i dessa stunder kunna bete sig normalt - att fortsätta månadsspara, att inte göra förändringar i portföljen och ignorera alla andra - är ovanligt. Det är dessa personerna som enligt Napoleon var genierna. Översatt till sparande är det vi spararna som äger sina indexfonder och fortsätter spara i dessa oavsett vad som händer på marknaden. Andra saker vi pratar om i avsnittet är hur "att göra saker" är glorifierat i dagens samhälle. Att den som gör mest, kan mest och engagerar sig mest är vinnaren och hjälten. Men hur detta också inte fungerar i framgångsrikt sparande. Där gäller snarare, indexfondernas fader Jack Bogles, citat om att: "Don't do anyhting, just sit there". Jonas illustrerar det här också med en jämförelse mellan träning och sparande. Sedan pratar vi även om illustrationen som Jonas gjorde förra året som jag tycker är briljant på att visa skillnaden mellan sparande och i princip alla andra aktiviteter. De flesta aktiviteter kräver en kontinuerlig insats i tid och energi. Dessutom leder de väldigt ofta till en resultatmässig platå. Efter ett tag lyfter man inte fler kilo i bänkpress, man springer inte milen snabbare eller får en högre lön på jobbet.Med sparande är det tvärtom. Det är en engångsaktivitet att sätta igång ett bra sparande att t.ex. välja AP7 SÅFA i premiepensionen eller att öppna ett konto på OPTI eller en annan fondrobot (enligt Jonas tar det i genomsnitt 4 minuter och 20 sekunder för en kund att starta ett sparande på OPTI). När sparandet väl är igång så behöver man inte lägga någon tid och resultaten fortsätter bara växa och växa över tid. Utan ansträngning. 😎Vi pratar naturligtvis om index, diskussionen kring att slå index där Jonas har ett intressant perspektiv kring att vi ofta gör felaktiga jämförelser. Vi kommer in på att den mer relevanta jämförelsen kanske snarare är att slå grannen än att slå index. Att ett annat perspektiv på index är som summan eller konsensus hos världens alla investerare. Vi hoppas att du gillar det här avsnittet!Många hälsningar,Jan, Caroline och JonasLänkar▸ Sponsrad länk till OPTI (eller använd "RikaTillsammans" när du registrerar dig)▸ Länkar till nyhetsbreven i artikelnInnehållsförteckning00:00:00 Introduktion00:02:30 Välkommen tillbaka00:04:28 Napoleons tips om det blir recession00:09:30 Skillnaden mellan att träna och spara00:12:30 Sparmål skiljer sig från andra mål00:16:34 Vikten av ett Rolex-konto00:21:39 Småsparare spelar enligt de dåliga reglerna00:27:30 Bete dig smartare än grannen00:33:42 Vad kaffepriset lär oss om börsen00:42:16 Investera som en vampyr och inte en tidsresenär00:47:32 Läsarfrågor - bl.a. om förväntad framtida avkastning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Mai 20231h 1min

Reklam för OPTI. Visste du att den genomsnittlige småspararen har i genomsnitt ca 30% sämre avkastning än index? Främst på grund av att man gör många onödiga beteendemisstag, som t.ex. att man får panik och missar de bästa dagarna eftersom de ofta ligger i anslutning till de sämsta.I dagens avsnitt pratar vi med Jonas Hombert som grundat fondroboten OPTI. Hans resa började med att han sålde sitt bolag, fick en påse pengar och kom i kontakt med finansbranschen. Precis som jag upplevde han en viss frustration med branschen och bestämde sig för att göra något åt det genom OPTI. Det jag gillar med Jonas är att han har ett lite annat perspektiv än mig och många andra som ibland kan vara lite överintresserade av sparande. Vi pratar ofta om att: ▸ Inte lägga alla äggen i samma korg (=diversifiering)▸ Vikten av låga avgifter▸ Kombination av de bästa indexfonderna▸ Portföljteori och andra nyanser. Som Jonas säger - det är viktigt. Men det är lite som att prata om motorn i en bil. Motorn är viktig. Men det är ännu viktigare att: ▸ Det är en person som sätter i sig i bilen och startar den▸ Hur personen kör bilen och att man inte gör dumma saker och kör i diketDet kan tyckas vara självklart. Men det är det inte. Det amerikanska bolaget Dalbar släpper varje år där de - varje år - konstaterar att många småsparare just kör i diket. De får i genomsnitt lägre avkastning än de teoretiskt borde få om de bara köpte sin investering 1 januari och behåll den till 31 december ett enskilt år (korrigerat för avgifter så klart). Över en lång tidsperiod om 30 år, är småspararens avkastning ungefär 70% av jämförtbart index. För den senaste 30 års perioden, gav det amerikanska indexet S&P500 ca 9.65% och småspararen fick 6.81%. Det vill säga ca 30% lägre vilket i kronor blir jättemycket pengar. Vi pratar om anledningarna till det, som t.ex. i en rapport från banken Wells Fargo som visar att om du investerat i 30 år, men missade de bästa 10 dagarna, då gick din avkastning från 7.82% per år i snitt, ned till 5.06% i snitt. Det går inte att överskatta hur mycket pengar det blir över tid. För en median-Avanzian (startkapital: 67.000 SEK och 1.100 kr/mån i sparande) så blir det skillnaden mellan att få ut 2.2 Mkr eller 1.0 Mkr. Det är som Jonas säger, att felet som jag och många andra som är intresserade av sparande gör, är att vi antar att alla t.ex. fortsätter spara genom tuffa perioder. Att de inte får panik och kör ner bilen i diket. Särskilt eftersom många av de bästa 10 dagarna kommer i närheten av de 10 sämsta dagarna. Vi pratar även om att: ▸ Opti bytt åsikt i exponeringen man bör ha mot Sverige▸ Skillnaden mellan LYSA och OPTI▸ Amortera vs investera just nuVi hoppas att du gillar avsnittet! Många hälsningar,Jan, Caroline och JonasReklam=====Om du laddar ner OPTI-appen på din telefon, använd gärna koden RikaTillsammans 🙏https://rikatillsammans.se/partner/optiDiskussion kring avsnittet: https://rikatillsammans.se/forum/t/56322Innehållsförteckning====00:00:00 Intro00:03:58 Välkommen Jonas från OPTI00:12:10 Många har en perfekt bil (=portfölj), men kör den som en kratta00:17:45 Öka månadssparandet i början av din sparkarriär00:23:21 I början: hellre +100kr/mån istället för -0.5% i avgift00:28:51 Många tror att alla andra sparar mycket mer00:36:40 Amortera eller investera just nu?00:48:43 Hur skiljer sig OPTI från t.ex. LYSA?00:51:01 OPTI har bytt åsikt i "home-bias"_frågan00:57:10 Kommer OPTI sänka avgifterna? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Mai 20231h 3min

I flera år har jag rekommenderat dem som vill ha ett bra sparande att investera långsiktigt och regelbundet i breda, billiga, globala och passivt förvaltade indexfonder. Detta är i linje med forskning, akademiska studier och framför allt historiska resultat. Dagens avsnitt är en djupdykning i aktiv vs passiv-debatten tillsammans med Craig Lazzara som ansvarar för SPIVA på Standard & Poor. De senaste 20 åren har SPIVA hållt reda på ställningen i konkurrensen mellan aktivt och passivt förvaltade fonder. För dig som har följt oss länge är det inga överraskningar, men jag tycker det är magiskt att få det samlat kärnfullt på ett och samma ställe. Några av de viktigaste slutsatserna i aktiv-passiv-debatten som SPIVA, Craig och hans kollegor kommer fram till är: ▸ De flesta aktiva förvaltare underpresterar mot index för det mesta.▸ Denna slutsats kom ursprungligen från en undersökning av amerikanska fonder exklusive avgifter.▸ Även om man exkluderar avgifterna underpresterar de flesta mot index majoriteten av tiden.▸ De flesta institutionella förvaltare underpresterar för det mesta.▸ Efter att ha justerat för risk, underpresterar de flesta aktiva förvaltare för det mesta.▸ Ju längre tidsperiod, desto högre sannolikhet för underprestation.▸ Även om SPIVA började med att bara följa aktiva amerikanska aktieförvaltare, ger data om ränteförvaltare och globala/internationella förvaltare samma resultat.▸ När en förvaltare slår index så tenderar det vara temporärt och inte hålla i sig.▸ Historisk avkastning som är bättre än snittet säger inget om att avkastning kommer vara bättre än snittet i framtiden.Notera att ingen säger att det inte går att slå index. Det jag säger är bara att det är väldigt, väldigt svårt och att man har oddsen emot sig. Det som jag tycker är ett guldkorn i avsnittet är att Craig lägger mycket tid på att förklara anledningarna till att det kommer vara så även i framtiden. Dessa faktorer är 1) avgifter, 2) professionaliseringen hos marknadens aktörer och 3) avkastningens snedfördelning. Min tro är att dessa faktorer kommer att bestå även framgent och därmed lär slutsatserna i SPIVAs rapporter och denna artikel vara relevanta även i framtiden. Jag hoppas att du kommer att gilla det här avsnittet. Hoppas att du gillar avsnittet!JanS&P DisclaimerS&P Dow Jones Indices is an independent third-party provider of investable indices. S&P Dow Jones Indices does not sponsor, endorse, sell or promote any investment fund or other vehicle that is offered by third parties.The views and opinions of any third-party speaker are his/her own and may not necessarily represent the views or opinions of S&P Dow Jones Indices or any of its affiliates.Följ diskussionen i forumet som även innehåller alla källor och länkar:https://rikatillsammans.se/forum/t/55931Innehållsförteckning00:00:00 Vårt intro00:04:29 Intro med Craig om SPIVA00:07:33 Varför inte bara äga en indexfond00:11:30 De viktigaste slutsatserna00:17:44 Underprestationen mot index kommer bestå00:21:55 Paradox of skill00:26:26 Analogin om lejonet och zebran00:29:37 Strategisk mediokritet00:35:06 Vad borde aktiva investerare göra?00:42:28 Ytterligare SPIVA slutsatser00:47:16 Varför vill alla slå index trots dåliga odds?00:51:18 Skjuta straffkast mot Michael Jordan00:56:39 Trick fondbranschen använder för att dölja dålig avkastning01:00:23 Kan indexsparande bli för stort?01:06:57 Se din portfölj som en exponering mot faktorer01:13:05 Sämsta rådet i finansbranschen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Mai 20231h 9min

Reklam för Klarna. Idag intervjuar vi Evelina Galli som är teknik- och konsumentexpert på PriceRunner om hur man shoppar smart och medvetet på nätet. Vi pratar om allt från, om huruvida det lönar sig att handla på BlackWeek, om hållbarhet, vilka produkter det lönar sig med prisbevakning på och mycket mer.Några av guldkornen:▸ Ett smart tips är att försöka göra en lista under året som man fyller på, sedan kan man sätta prisbevakning på sakerna om det inte är något man behöver akut.▸ November är faktiskt den billigaste månaden att handla och det lönar sig ofta att handla under BlackFriday, BlackWeek, CyberMonday, Singles Day eller motsvarande.▸ Det är relativt ovanligt med fejkreor även om det får mycket uppmärksamhet varje år i media.▸ De kategorier som ofta lönar sig bäst att prisbevaka är större saker som man kan ha i flera år, t.ex. TV, hörlurar och eller just nu (april 2023) grillar. ▸ Där kan det skilja många hundralappar på samma modell.▸ Ett tips om man ska köpa någon dyrare pryl som kom upp i forumet var att köpa den billiga varianten av prylen och om man sedan använder den mycket, så kan man köpa en dyrare. Då vet man att man kommer använda den och har erfarenhet. Eventuellt kan man ju också hyra och prova den i en period.▸ Det fungerar idag väl med cirkulärekonomi och hyra ut prylar t.ex. via Hygglo som vi använder ganska frekvent. Det kommer även fler och fler tjänster som erbjuder liknande. T.ex. såg jag siffror på att en genomsnittlig borrhammare används 12 minuter under sin livstid.▸ Man pratar mycket om transporters miljöpåverkan, vilken inte är att förringa, men i de flesta produkters totala livscykel så är det en ganska liten del.▸ Många e-handelsföretag pressar leveranstiderna då de vet att vi är mindre benägna att returnera varan om vi får dagen efter. ▸ En önskan från e-handlare är att försöka hålla koll på sin storlek, så att man inte beställer flera storlekar där andra sedan behöver returneras. Returer är ett stort problem, både miljömässigt och ekonomiskt.▸ Ett annat klassiskt tips är ju att sätta upp det man önskar köpa just nu på en lapp och sedan vänta 2 – 14 dagar. Om man fortfarande därefter önskar det så kan man överväga det. Då har det liksom återkommit.Vi pratade även lite om hur man kan tänka kring Apple/PC och olika teknikgenerationer. Samt hur man ibland kan önska sig det senaste (som när jag köpte en Weber-grill) men när man väl har den så är man ju okej med att inte ha den senaste versionen i flera år (tittar ju inte på nya grillar just nu).Sedan ville Evelina tipsa om att PriceRunner och prisjämförelser kan göras direkt i Klarna-appen. Man kan även sätta olika filter och bevakning på specifikationer.Vi hoppas att du gillar veckans avsnitt!Jan, Caroline och EvelinaInnhållsförteckning00:00:00 Dagens avsnitt00:02:29 Välkommen Evelina Galli00:04:35 Hur shoppar man medvetet?00:06:21 Vilken är årets billigaste månad?00:06:54 Fungerar Blackweek och liknande reor?00:09:42 Hur tänker du kring olika generationer av prylar?00:12:31 Apple eller Android? Mac eller PC?00:16:41 Köp billigaste först och sen den dyrare00:18:18 Vilka tre produktkategorier lönar det sig prisjämföra?00:20:10 Hur skiljer man på högt pris och inflation?00:24:33 E-handlarna driver på snabba leveranser00:28:22 Hur gynnar man lokala handlare?00:31:36 Hur ska man tänka kring produkters IT-säkerhet?00:37:55 Folk handlar inte mindre, men annorlunda nu00:40:57 Vad söker folk på vs vad köper folk?00:48:07 Nytt eller begagnat?00:56:56 Hur kan man handla smartare med Pricerunner?01:06:13 Vilket är sämsta shoppingrådet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Apr 20231h 9min

Föreställ dig en söt hund. Sedan låtsas vi att hunden har lärt sig prata med oss människor. Den kan svenska, engelska, kinesiska och alla andra språk. Hunden förstår oss, kan föra logiska resonemang och svara oss. Till följd av brist på förståelse och fantasi är det enda jag kommer på att fråga hunden: "Var ligger Eiffeltornet?". Hunden tänker lite och svarar Stockholm. Min initiala tanke är då; "Gud, vilken dum hund. Alla vet ju att Eiffeltornet ligger i Paris." Vad jag då missar helt är: hunden förstod min fråga och den svarade mig - om än felaktigt - på svenska. Det är faktiskt en ganska stor grej. Nu handlar inte veckans avsnitt om pratande hundar, men nästan. Den handlar om ChatGPT samt AI-assistenter. Vi är ovana vid den här typen av verktyg att många av oss - jag inkluderad - försöker passa in det i en box som vi känner till - vilket lätt blir en "sökmotor" som Google. Men som Fredrik Ahlgren och Johan Leitet från Linnéuniversitetet säger: ▸ Vi måste alla genom fasen där vi tror att dessa assistenter är en sämre version av Google. Att svara på uppslagsfrågor är inte det som ChatGPT och andra AI-assistenter är bäst på. Styrkan ligger i att de kan resonera, diskutera, generera och bearbeta text, bild och ljud. I princip allt som man kan använda en dator till kan man få hjälp med. Problemet är att de flesta av oss är lite ovana och vet inte riktigt hur. En av de bästa metaforerna jag hört hittills är att man kan se det som att vi alla har fått en junior assistent i våra liv. Både på jobbet och på fritiden. Men vi vet inte riktigt hur vi ska använda hen. Jag vet inte heller, men däremot så inser jag att det här kommer förändra allt. Redan nu kan man börja se hur företag (t.ex. Levis) överväger att sluta med riktiga fotomodeller, då det är snabbare, billigare och enklare att skapa dem i datorn. Vi ser människor som klarar av fem parallella jobb tack var hävstången som junioren ger dem. Jag själv har fått hjälp med både transkribering, skapande av undertexter och textredigering. När jag kodar, svarar på mejl eller skriver texter kan jag få stöd av junioren. Ibland gör hen konstiga saker, så att man slår sig för huvudet, men många gånger gör hen också väldigt, väldigt bra saker. Det är lite som Johan säger:▸ Du kommer inte att bli ersatt av AI. Du kommer att bli ersatt av en person som använder AI. Det är därför jag tror att det här avsnittet är så viktigt. För det kommer drabba alla oss. Särskilt oss med högskoleutbildning som arbetar i kunskaps- eller kreativa yrken med eller vid en dator. Tack på förhand,JanLänkar▸ Följ diskussionen i forumetInnehållsförteckning00:00:00 Introduktion00:03:30 AI:n skapar istället för att bara följa instruktioner00:12:17 Vi måste experimentera oss fram 00:15:25 Välkommen Johan Leitet och Fredrik Ahlgren00:20:11 Många har testat, få har förstått...00:26:23 ChatGPT lär sig genom att titta på mängder av exempel00:27:58 Skit-in, skit-ut-principen gäller även för ChatGPT00:33:42 ChatGPT speglar världens kollektiva undermedvetna kunskap00:44:38 Vi med högskoleutbildning kommer drabbas först00:49:35 AI-assistenten Midjourney är fantastisk på att skapa bilder00:54:58 Vad kommer hända framgent?01:01:19 Fredrik och Johan bygger en RikaTillsammans-bot live01:10:26 Är det lönt att ens utbilda sig framgent?01:11:55 Viktigare än någonsin att vara källkritisk01:20:39 AI kommer inte ta ditt jobb, men en person använder AI kommer göra det01:28:30 Första gången vi kan massproducerar och automatisera intelligens Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Apr 20231h 33min