Rysk roulette borde ju statiskt fungera... | Pengapsykologi del 3 av 3. | #197

Rysk roulette borde ju statiskt fungera... | Pengapsykologi del 3 av 3. | #197

Det är ingen motsägelse mellan att gilla risk och vara anti en risk som totalt kan ruinera en. Det är därför vi i dagens avsnitt kommer prata om överraskningar, säkerhetsmarginaler och möjligheten att få ha fel samt konceptet kring priset man får betala för att få vara med och investera.

Dagens avsnitt är den tredje och sista fristående delen i vår serie om pengapsykologi utifrån Morgan Housels bok ”The Psychology of Money”. Vi går genom de sista 7 avslutande principerna i Morgans bok som är:

  • Surprise!
  • Room for error
  • You will change
  • Nothing is free
  • You and me
  • The seduction of pessimism
  • When you believe anything

Här var det två principer som gjorde ett stort intryck på mig. Sedan jag och Caroline spelade in avsnittet så har jag kommit på mig själv att referera till dem flera gånger. Den första principen är föga förvånande ”room for error”. Den handlar om vikten av att ha säkerhetsmarginal för det oväntade. Det är väldigt mycket vi inte vet när vi väljer att investera.

Vi vet inte vad den framtida avkastningen kommer vara, vi vet inte vilka tillgångar som kommer gå bra, vi vet inte när nästa börskrasch kommer, vi vet inte vilket ekonomiskt klimat som kommer komma framgent, vi vet inte vad räntan kommer vara och en hel mängd andra saker. Ändå måste vi fatta beslut som kommer få stora konsekvenser. Genom att ge sig själv en säkerhetsmarginal i olika områden så kan man ändå navigera.

Ett exempel på säkerhetsmarginal är t.ex. att räkna med en lägre årsmedelavkastning. Om 100 % aktier ger i genomsnitt 7 %, låt oss räkna på 5 procent. Om jag planerar att gå i pension vid 65, låt oss säga intervallet 63 – 68 år så har jag marginal, om jag behöver månadsspara 1 000 kr, låt mig månadsspara 1 500 kr och så vidare. Säkerhetsmarginal ger oss utrymme att ha fel även i en situation då oddsen är på vår sida.

Den andra principen som stack ut var den om ”nothing is free”. De flesta av oss har inget problem att betala några hundralappar för att få gå in på t.ex. uppleva en dag på Gröna Lund, Skansen eller Liseberg. Vi ser det som en kostnad för att delta. Samma synsätt kan man applicera på att investera. Svängningar, känslan av ånger och tvivel är priset vi betalat för att investera på marknaden.

Problemet är att många av oss inte ser det som en inträdesbiljett, utan snarare som en ”bot”. Det vill säga när det går ner, då är det lätt att anklaga sig själv att man gjort ”fel”, tagit ett ”dumt” beslut eller att man ”ångrar” sig. Genom att sluta se det som ett straff och som en inträdesbiljett hjälper det i alla fall mig att se det som något som tillhör spelet. Det blir lättare att få en avslappnad relation till det.

Du får gärna kommentera vilka principer som stod ut för dig. Det är alltid spännande att höra.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

-------
Länkar:

-------
Reklam: Sponsra eller stöd RikaTillsammans via Patreon

Om du stödjer oss får du förutom vår stora tacksamhet även bland annat:

  • mängder av extra-material,
  • allt ordinarie material utan reklam
  • tips och struktur för en bättre ekonomi,
  • inbjudningar till olika event samt
  • ett fåtal tips på spekulationer till Lär- och lekhinken

Tack till dig som följer och sponsrar oss och därmed gör RikaTillsammans möjligt.

-------
Disclaimer / Tänk på:
Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor och ansvarsbegränsning.

Detta avsnitt är från 2021 vilket kan innebära att det finns ett nyare avsnitt eller att informationen är inaktuell. Fråga gärna i forumet om du är osäker.

-------
Innehållsförteckning

  • 00:03:25 - Digital workshop kommer i maj
  • 00:06:45 - Princip #12: Surprise!
  • 00:11:40 - De stora förändringarna kommer utan förvarning
  • 00:16:00 - Historien kan vara vilseledande
  • 00:21:57 - Princip #13: Room for error
  • 00:27:58 - Varför vi underskattar vårt behov av säkerhetsmarginaler
  • 00:32:13 - Bli bekväm i det obekväma
  • 00:37:42 - Balans mellan risk och trygghet
  • 00:43:12 - 80 miljarder spelades bort på en aktie
  • 00:48:08 - Osannolikheterna kommer utan förvarning
  • 00:54:45 - Princip #14. You will change
  • 00:58:31 - Folk ångrar oftast extremerna
  • 01:00:43 - Acceptera att sunk costs förekommer
  • 01:03:01 - Princip #15: Nothing is free
  • 01:07:39 - Vi älskar genvägar när det gäller pengar
  • 01:12:47 - Få perspektiv med rätt mental bokföring
  • 01:18:41 - Princip #16. You and me
  • 01:25:51 - Princip #17. The seduction of pessimism
  • 01:34:17 - Sensationsmakeri förekommer också i finansvärlden
  • 01:37:38 - Princip #18: When you believe anything
  • 01:43:28 - Vi ser det vi vill se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(490)

Kortpodd: Förklaring av aktier och räntor på 8 minuter

Kortpodd: Förklaring av aktier och räntor på 8 minuter

Vad är aktier och räntor egentligen?Du har kanske hört talas om det förut men vet inte riktigt vad det är. Räntebärande tillgångar har dominerat mänskliga historia i tusentalsår där ena parten fick låna pengar i utbyte mot senare betala tillbaka lånet + ränta. Ifall personen inte kunde betala tillbaka lånet eller räntan blev personen tvungen att (ofta) jobba av skulden som “slav”. Det här avtalet med lån + ränta är en räntebärande tillgång som förväntas ge en ränta ifall inget oväntat händer. Ifall det oväntade händer och skulden inte kan betalas tillbaka aktiveras säkerheten i form av den skuldsatta tvingas jobba av skulden som “slav”.Nuförtiden gäller samma sak om du exempel tar ut ett lån för att köpa ett hus där säkerheten är ett pantbrev på huset ifall du inte kan betala tillbaka lånet 🏘️Det här systemet har använts i tusentals år och kompletterades först på 1700-talet när expeditionsresor växte fram. Att göra resor tills havs för att köpa, sälja och kolonisera var väldigt lönsamt. Det fanns dock ett problem, många av skeppen kommer aldrig tillbaka. Risken var stor att skeppen som man lånat ut pengar till aldrig återvände 🚢Eftersom säkerheten för lånen (skeppen) blev värdelösa på havets botten behövde en annan tillgång skapas. Då utvecklades riskbärande tillgångar, flera personer kunde tillsammans gå ihop och äga andelar i planerade sjösresor. På det viset kunde risken spridas och om ett skepp sjönk var det inte lika fatalt eftersom man kunde diversifiera risken genom att äga andelar i fler skepp 📊Vad tänker du om förklaringen? Kom gärna med input, frågor och tankar för hur förklaringen kan förbättras 😃//Jan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Jan 20248min

Risk: det viktigaste att veta för oss som sparar i indexfonder | #343

Risk: det viktigaste att veta för oss som sparar i indexfonder | #343

Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”.Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på:▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. och▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!Jan och CarolineDe viktigaste punkternaRisk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan. På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är. Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%. Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år.LänkarFölj diskussionenHela artikeln med grafernaInnehållsförteckning00:00:00 Intro00:04:27 Disclaimer om risk är ofta uttjatad00:09:15 På kort sikt är börsen slumpmässig00:11:17 Det går ner även inom året00:17:01 Det kan gå ner flera år i rad00:22:35 Buffert för att hantera det emotionella vid svängningar00:25:18 Ingen rullande 10 års period sedan andra världskriget har haft negativ avkastning00:26:00 Det enskilda året är avkastningen extrem00:30:29 Tiden är spararens bästa vän00:33:09 Sequence of risk00:38:08 Vad behöver hända för att förlora 100 kr i en globala aktieindexfond?00:45:32 Sparhorisont det bästa sättet att tänka kring risk00:51:47 Sparhorisont det sämsta sättet att tänka på... 01:03:42 Riskpremie Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Jan 20241h 14min

Kortpodd: Buffert det viktigaste att veta | Sammanfattning av #342

Kortpodd: Buffert det viktigaste att veta | Sammanfattning av #342

I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 342 kring buffert på 18 minuter. Bland annat våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: ”Hur stor buffert ska man ha?” och ”Var ska man ha sin buffert?Resonemanget kring buffert kan egentligen göras väldigt enkelt. Det är därför vi ofta i media ser artiklar om buffert som man kan sammanfatta som:-Börja med en buffert innan du börjar investera-Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet-Ha en buffert på minst 1 – 6 månadslöner beroende på din livssituation-Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgarantiDet är goda råd, de fungerar och de är klassiska råd av en anledning. Men vi tycker att ämnet buffert förtjänar mer. Det finns så mycket mer spännande saker att nyfiket undersöka kring buffert. Huvudpunkterna från avsnittet är:Varför är buffert viktigt?Buffert är primärt till för att hjälpa en till en bättre nattsömn. Det handlar om att ha pengar för att kunna klara oförutsedda händelser, att ge sig själv en omställningstid, kunna avbryta situationer man inte vill vara i eller säga ja till drömmar som att jobba mindre, ta ledigt eller starta eget. Pengar som ger trygghet och frihet både idag och imorgon.Hur stor buffert bör man ha?Den vanligaste tumregeln är 1 – 3 månadslöner. Den är rimlig och bra på en första övergripande nivå. På en djupare nivå är ett bättre sätt att fundera på 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster under perioden (inkl. t.ex. a-kassa/inkomstförsäkring) i form av fritt tillgängligt kapital (ej nödvändigtvis budget).De flesta har fel storlek på sin buffertMin upplevelse är att de flesta (inkl. vi) har fel storlek på sin buffert. De som inte ha buffert har för liten och de som sparar har många gånger för stor. Det behöver inte vara fel att ha en för stor buffert, men man bör vara medveten om alternativkostnaden som det innebär (både inflation och förlorad avkastning).Hur ska man placera sin buffert?På den enklaste nivån på bankkonto med insättningsgaranti. På en djupare nivå kan man ha både räntefonder och aktieindexfonder.Vilka är nackdelarna med en stor buffert?De flesta av oss tar inte hänsyn till sannolikheten för att vi behöver hela bufferten på årsbasis, alternativkostnaden det innebär eller att det finns andra sätt att lösa det, t.ex. om man har en stor portfölj eller möjlighet att ta upp lån (t.ex. kreditkort, värdepapperslån eller konsumtionskredit).Länkar====Sammanfattning av det fördjupande avsnittet 342:https://youtu.be/dksulYPT4wUFölj diskussionen här:https://rikatillsammans.se/forum/t/buffert-tips-rad-och-overkurs-342/72160Avsnittet som artikel på bloggenhttps://rikatillsammans.se/buffert-2024/RikaTillsammans-programmet 2024:https://rikatillsammans.se/programmet/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Jan 202418min

Buffert: tips, råd och överkurs 💰 #342

Buffert: tips, råd och överkurs 💰 #342

Här får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du får även en fördjupning. Vi diskuterar när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 🙂Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter:Börja med en buffert innan du börjar investeraBuffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livetHa en buffert på minst 1 - 6 månadslöner (snitt: 3 mån)Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgarantiDe är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är:Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.För undvikande av missförstånd: de allra flesta borde ha 1-3 månaders utgifter som buffert på ett sparkonto med insättningsgaranti. Resonemanget om alternativkostnad och andra buffert-lösningen är överkurs när man vet vad man gör och har kommit en bit på sin ekonomiska resa.Som vanligt finns det en sammanfattning, bildspel och artikel på länkarna nedan.Vi ses i kommentarerna!Jan och CarolineLänkarPatreonArtikelnDiskussionenInnehållsförteckning00:00:00 Intro00:02:18 Buffert i media00:04:56 Ämnet förtjänar mer00:08:46 Buffert är lösning på vissa problem00:10:31 Viktig information00:12:15 Buffert för trygghet och frihet idag samt imorgon00:13:20 Min flickvän trodde jag vänsterprasslade00:16:20 Syfte med buffert: komplettera mitt övriga sparande00:17:44 Syfte med buffert: frihetskapital & öka möjlighetsutrymmet00:21:47 Syfte med buffert: omställningsmöjlighet i livet00:24:55 Faktorer som påverkar: utgifter00:31:07 Inkomsternas påverkan på buffert00:42:14 Risktolerans, volatilitet & finansiell termometer00:47:39 Riskattityd och börsens påverkan på mitt humör00:51:57 Var ska man placera sin buffert?00:56:44 Bra möjlighet att ta lån? Buffert kanske inte behövs då01:05:07 Modell: buffert på sparkonto eller ha den investerad?01:10:04 Kan man låna billigt, då bör man överväga investera bufferten01:13:24 Olika typer på buffert01:15:22 Akut- och likviditetsbuffert01:17:58 Buffert eller amortera?01:21:43 Sprinta igång med en buffert01:25:22 Det är OK att använda sin buffert01:31:18 Hur stor ska bufferten vara?01:33:40 När behövs INTE en buffert? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Jan 20241h 37min

Rikedom i livet bortom pengar | Tankar om pengar och lycka #341

Rikedom i livet bortom pengar | Tankar om pengar och lycka #341

Tänk om meningen med livet är att skapa minnen med människor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. Tänk om meningen med livet inte är att dö som rikast på kyrkogården? Ändå är det dit de flesta av oss som sparar är på väg... Även om vi pratar väldigt mycket om privatekonomi, sparande och investeringar är jag ganska klar över att pengar inte är allt. Pengar är en resurs av flera (t.ex. tid, hälsa, energi m.m.) som vi har att balansera för att skapa ett rikt liv för oss själva - oavsett vad rikt innebär för just dig. Pengar löser vissa problem och skapar vissa möjligheter. Det är svårt att betala hyra med kärlek, samtidigt som det är svårt att använda pengar för att få bra relationer. Min tro är att en välmående privatekonomi handlar om att en balans mellan trygghet och frihet idag och i framtiden. Samtidigt upplever jag att extremt få sparar balanserat. Väldigt många sparar alldeles för lite och borde verkligen spara mer för framtiden. Men, ganska många - särskilt här på RT - sparar också alldeles för mycket. Jag inkluderad. Då kan man fråga sig - är det något fel med att spara för mycket? Det direkta och rationella svaret är nej. Ju mer resurser, desto bättre. Bättre med mer pengar än för lite. Eller? Ja, det är det som veckans avsnitt handlar om. 😉Hälsningar,Jan och CarolineReflektionsfrågorOm du hade en liten pengamaskin, vad skulle du gjort mer (eller mindre) av i livet? Dvs. varför tycker du det är viktigt att spara?Vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket som du gör för framtiden?Vilka upplevelser vill du vara med om i olika perioder i livet? T.ex. 20-25, …, 40-45, …, 65-70, …, 80-85 år. Är det för svårt, gör perioderna större på 10 år eller "innan pension", "direkt i samband med pension" etc. Hur vill du att dina barn ska minnas dig? Vilka upplevelser vill du ha tillsammans med dem?Vad skulle göra ditt liv rikare om du lade mer / mindre pengar på?Vilka tids- eller möjlighetsfönster har du i ditt liv just nu som snart kanske stängs?LänkarFölj diskussionenHela avsnittet på hemsidanRikaTillsammans-programmetInnehållsförteckning00:00:00 Välmående privatekonomi00:06:13 Teser om pengar00:12:30 Pengar är en resurs av flera00:14:22 Skulle du Buffett-vadet?00:17:34 Teser om lycka (och meningen med livet)00:22:49 Tar du från den rike eller från den fattige?00:26:10 Borde vi inte använda pengarna (istället för att dö som rikast)?00:30:54 Använd en liten del av din 2023-vinst...00:35:36 Vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket?00:39:29 Ett rikt liv handlar inte om hur lite du kan spendera00:41:45 Ett rikt liv vilar på tre ben - en dyktalb00:47:23 Om du hade pengamaskin - vad skulle du gjort mer / mindre av?00:52:30 Om inte pengar gör dig lycklig, då använder du sannolikt fel00:56:02 Avkastning på dina minnen 00:59:34 Börja tänka på vilka upplevelser du vill ha, redan idag!01:02:13 Tidshinkar - vilka upplevelser vill du ha när?01:08:04 RikaTillsammans-programmet 202401:12:16 Vad skulle göra livet rikare om jag la mer / mindre pengar på?01:15:18 Fem saker vi ofta ångrar som äldre01:19:15 Vilka är dina tids- och möjlighetsfönster just nu?01:20:58 Vår personliga upplevelseränta Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Jan 20241h 24min

Kortpodd: Rikedom i livet bortom pengar | Tankar pengar och lycka #341

Kortpodd: Rikedom i livet bortom pengar | Tankar pengar och lycka #341

Tänk om meningen med livet är att skapa minnen med människor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. Tänk om meningen med livet inte är att dö som rikast på kyrkogården? Ändå är det dit de flesta av oss som sparar är på väg... Denna kortpodd är en sammanfattning av avsnitt #341 med samma titel. Här får du de viktigaste resonemangen och guldkornen på 15 minuter istället för 1.5 timme. Lyssna gärna även på det längre. 🙂❤️LänkarFölj diskussionen i forumetHela avsnittet artikeln på hemsidanRikaTillsammans-programmet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Jan 202415min

Kortpodd: Bästa fonderna 2024 och hur du väljer ut dem | Sammanfattning av #340

Kortpodd: Bästa fonderna 2024 och hur du väljer ut dem | Sammanfattning av #340

Vilka är de bästa fonderna? Hur väljer man dem? Hur ska man tänka? Dessa tre frågor får du svar på denna kortpodd som är en sammanfattning av avsnitt #340 där vi går på djupet. De viktigaste punkterna: Investera enligt forskningen: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med räntor. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt."De två viktigaste urvalskriterierna är: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnära" och 2) låg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning. Kriterier som man i princip aldrig ska välja en fond på är: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) Bankrådgivares åsikt och 5) åsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin). Utifrån det här kan man sätta ihop en basportfölj för när man har en lång sparhorisont på 5-10+ år som i tre nivåer ser ut som: Nivå 1. Välj en fondrobot som är en all-inclusive tjänst så löser de allting. Nivå 2. Välj en bred, billig, passiv och global aktieindexfond med max 0.4% i avgift (eller 0.2% inom pension)Nivå 3. Kombinera en bred billig global aktiendexfond (ca 70%) med en bred billig och svensk aktieindexfond (ca 20%) och välj därefter en egen fond för de sista 10% t.ex. en tillväxtmarknadsfond, småbolagsfond, investmentbolagsfond eller något annat. För räntedelen kan man skapa en liknande basportfölj där stegen ser ut som: Nivå 1. Välj en fondrobot i kombination med sparkontoNivå 2A. Välj sparkonto med insättningsgarantiNivå 2B. Välj en billig, svensk, valutasäkrad korträntefondNivå 3. Kombinera en billig, svensk, valutasäkrad korträntefond tillsammans med en räntemixfond. Nivå 4. Skapa en portfölj med olika nyanser för skydd, avkastning eller diversifiering, se forumet. Dessa två basportföljer kan du sedan kombinera för att lösa olika problem baserat på risk och sparhorisont, du kan t.ex. ta 50% av aktiedelen och kombinera med 50% av räntedelen. Då får man en jättefin balanserad portfölj för en sparhorisont om ca 5 år. Förslag på konkreta fonder per bank hittar du i forumet, länk nedan, då alla fonder inte finns på alla banker tyvärr. Våra förslag på fondrobotar är LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna: DNB Global IndeksAvanza GlobalStorebrand Global All-CountriesLänsförsäkringar Global IndexSwedbank Robur Access Global index. m.fl. Avslutningsvis vill vi verkligen påminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Om du har en fråga, ställ den gärna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rådgivare, även tips på dessa finns i forumet. Lycka till med ditt sparande,JanLänkarHela avsnitt 340 "Bästa fonderna 2024"Lista med alla fonderna per bankSponsrade länkarFondrobot LYSAFondrobot OPTI Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Jan 202414min

Bästa fonderna 2024: så väljer du dem och vår lista med bästa fonderna per bank #340

Bästa fonderna 2024: så väljer du dem och vår lista med bästa fonderna per bank #340

Tre väldigt vanliga frågor vi får är: 1) Vilka fonder ska jag välja? 2) Vad tycker ni om min portfölj? och 3) Har jag gjort rätt? Dagens avsnitt ger förslag på svar på alla tre. Samtidigt kommer du både få fisk, se på när vi fiskar och lära dig fiska om du så önskar. 😉Förra avsnittet handlade om vår tolkningen av konsensus inom forskningen för sparande: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med en billig, bred, och valutasäkrad räntefond. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta."Idag tittar vi på vilka fonder som är bäst hos respektive bank, hur man hittar och väljer ut dem. Vi går genom de olika kriterier som vi anser vara relevanta och inte. Vår basrekommendation är fortfarande "använd en fondrobot" som är en all-inclusive-tjänst som löser det mesta - inkl. att välja och kombinera vilka fonder man ska ha. Har du en fondrobot, då kan du skippa detta avsnitt. Den gör det åt dig. Istället för att lägga mängder av tid på att rabbla de bästa fonderna 2024 per bank, har vi en tråd i forumet som vi kommer hålla uppdaterat framgent.Bästa fonderna 2024 per bank.Notera att vi inte väljer fonder som de flesta andra. Dessa fonder kommer garanterat INTE ge dig bäst avkastning 2024. Det är inte ens målet. Målet med dessa fonder är att du ska få en avkastning så nära marknadens snitt som möjligt minus avgift, varje år i flera år. Genom att vara mediokra varje enskilt år, kommer vi med stor sannolikhet över tid (10-20 år) hamna i topp-25% eller topp-10%. Enkelt förklarat: när många andra spelar för att vinna spelet varje enskilt år, spelar vi för att inte förlora och låter de andra göra misstag och straffa ut sig. Det är tråkigt, men det fungerar. Det är enligt tesen: “Om du ska vinna över en stormästare i schack, spela för guds skull inte schack med hen.”Vi hoppas att du gillar avsnittet och lycka till med ditt sparande!Jan och CarolineLänkarForumdiskussionenListan med bästa fonderna 2024Innehållsförteckning00:00:00 Intro00:01:36 Problemet före lösning00:07:08 Vår tolkningen av forskningen00:09:10 Historisk avkastning har ingen relevans00:14:20 Fondbetyg har ingen relevans00:21:38 Fondmarknadsföringen och story har ingen relevans00:25:53 Bankrådgivarens åsikt har nästan ingen relevans00:32:15 Influencers åsikt har nästan ingen relevans00:36:42 Viktigast när du väljer fond: placeringsinriktning00:38:11 Näst viktigast när man väljer fond: låg avgift00:42:43 Viktig information om risk och sammanställningen00:44:30 Ränte- respektive riskbärande tillgångar00:47:19 Basrekommendation: fondrobot00:51:27 Modellportfölj: 100% aktieindex i tre nivåer00:55:11 10% till ett eget val i modellportföljen00:56:20 Olika fonder hos olika aktörer - exempel på Avanza00:59:07 Syftet med räntor och deras egenskaper01:02:39 Modellportfölj: 100% räntor i fyra nivåer01:06:12 Exempel på ränteportfölj hos Avanza01:10:57 Kombinera de två modellportföljerna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Jan 20241h 13min

Populært innen Business og økonomi

stopp-verden
dine-penger-pengeradet
e24-podden
rss-penger-polser-og-politikk
rss-borsmorgen-okonominyhetene
livet-pa-veien-med-jan-erik-larssen
finansredaksjonen
utbytte
pengesnakk
pengepodden-2
tid-er-penger-en-podcast-med-peter-warren
morgenkaffen-med-finansavisen
rss-sunn-okonomi
okonomiamatorene
nordnet-norge
lederpodden
shifter
stormkast-med-valebrokk-stordalen
stinn-av-gryn
rss-impressions-2