Fondförvaltare är skickliga men värdet äts upp av avgifterna | Intervju med professor Barras | #199

Fondförvaltare är skickliga men värdet äts upp av avgifterna | Intervju med professor Barras | #199

En av de mest refererade studierna i debatten kring huruvida det är värt att välja en fondförvaltare som är aktiv vs att välja en passiv indexfond, blev skriven 2010 av professor Laurent Barras. I den noterades att endast 6 av 1 000 fondförvaltare över en 30 års period slog sitt index konsekvent. Slutsatsen för de flesta av oss är således att välja en indexfond.

I dagens avsnitt - som är lite mer åt det nördiga och vetenskapliga hållet - intervjuar vi professor Laurent Barras. Vi pratar både om den gamla studien men även den nya som han släppte i januari 2021. Den tittar närmare på misstaget man länge gjort inom forskningen där man mer eller mindre sagt att en förvaltares skicklighet är samma sak som fondens prestation. Något som han visat inte behöver vara sant. T.ex. har 80 % av alla fondförvaltare ett positivt alfa (=bättre avkastning än index) på den första kronan.

Tvärtom visar Barras att många fondförvaltare har "skill" (sv. färdighet) men att den inte översätts i "performance" (sv. fondens utveckling) till följd av bland annat fondernas avgifter, struktur eller storlek. Även om det inte förändrar slutsatserna från tidigare rekommendationer (det bästa man kan välja är en indexfond) så gav det i alla fall mig en nya infallsvinklar. Han själv investerade majoriteten av sina pengar i indexfonder också.

Vi pratar även om fonders optimala storlek, att förvaltare som agerar i områden där marknaden är mindre effektiv (t.ex. nordiska småbolag inom tech, tänk t.ex. TIN NyTeknik) så har de en större sannolikhet att överprestera mot sitt index även om det självklart inte är någon garanti.

Intervjun är gjord på engelska då professor Barras är schweizare som numer arbetar på McGill universitet i Montreal i Kanada. På bloggen finns det en fullständig transkribering av intervjun på svenska samt video med undertexter.

I intervjun passar vi även på att ställa en del av era följarfrågor, vi pratar lite om exponering mot sin hemmamarknaden ("home-bias"), skiftet från aktiv till passiv förvaltning som många gör, om invändningarna mot hans studier och vad man som småsparare borde göra.

Min egen reflektion av intervjun så här någon vecka efter inspelningen är främst att verkligheten inte är svart eller vit. Jag tänker bland annat:

  • Förvaltare är skickligare än småsparare
  • Förvaltares skicklighet omsätts inte till mer pengar i fickan för mig som småsparare
  • En indexfond eller fondrobot är fortfarande det bästa alternativet
  • Hur stor en aktiv fond är spelar stor roll – ju större fond, desto större sannolikhet för underprestation
  • Det går inte säga något om skicklighet förrän efter minst 5 – 10 års historik
  • Avgifterna spelar en stor roll för den egna utvecklingen (och har bäst prediktiv förmåga)
  • En förvaltares fondresultat säger inte nödvändigtvis något om hens skicklighet

Vi hoppas att du gillar den här lite mer nördiga och tekniska intervjun. Nästa vecka är vi tillbaka då vi kommer prata (på svenska igen) om misstag som vi har gjort och andra har delat med sig av i RikaTillsammans-forumet.

Tack än en gång,
Jan och Caroline


-------
Länkar:

-------
Reklam: Sponsra eller stöd RikaTillsammans via Patreon

Om du stödjer oss får du förutom vår stora tacksamhet även bland annat:

  • mängder av extra-material,
  • allt ordinarie material utan reklam
  • tips och struktur för en bättre ekonomi,
  • inbjudningar till olika event samt
  • ett fåtal tips på spekulationer till Lär- och lekhinken

Tack till dig som följer och sponsrar oss och därmed gör RikaTillsammans möjligt.

-------
Disclaimer / Tänk på:
Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor och ansvarsbegränsning.

Detta avsnitt är från 2021 vilket kan innebära att det finns ett nyare avsnitt eller att informationen är inaktuell. Fråga gärna i forumet om du är osäker.

-------
Innehållsförteckning

  • 00:09:30 - Alfa ett mått på överavkastning mot index
  • 00:14:10 - Ett resultat måste justeras för tur / slumpens påverkan
  • 00:17:45 - Detta ska du undvika som småsparare
  • 00:20:50 - Fondens prestation beror på fondens storlek
  • 00:25:20 - Skillnaden mellan färdighet och prestation
  • 00:30:05 - Hur stort är för stort?
  • 00:32:50 - Det här ska du som småsparare göra
  • 00:35:25 - Även den passive investeraren är ju med på marknaden
  • 00:38:10 - Du behöver mellan 5 och 10 års historik på din sida
  • 00:41:30 - Hur investerar professor Barras själv
  • 00:44:30 - Kritik och motargument mot Barras artiklar
  • 00:48:05 - Är det värt att vara aktiv?
  • 00:51:40 - Människor skiftar från aktiv till passiv förvaltning just nu
  • 00:55:15 - Ett perspektiv kring home bias
  • 00:59:05 - Forskningens påverkan på verkligheten
  • 01:01:50 - Avslutande frågor

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(489)

Fördjupning: Om riskfaktorer och faktorinvesteringar | Med professor Peter Nyberg från Handelshögskolan i Helsingfors | #346

Fördjupning: Om riskfaktorer och faktorinvesteringar | Med professor Peter Nyberg från Handelshögskolan i Helsingfors | #346

Idag intervjuar vi professor Peter Nyberg vid Aalto Universitet i Helsingfors. Det är ett överkursavsnitt där vi introducerar och pratar om riskfaktorer, vad de är, varför de är viktiga och om de är något att ta hänsyn till. Vi tar även upp era frågor från communityn. De senaste 30 åren har nobelpristagaren Eugene Fama och hans kollega Kenneth French identifierat olika typer av företag som tenderade genera en högre avkastning än andra. T.ex. verkar småbolag ge högre avkastning än stora, värdebolag tenderar ge över tid en högre avkastning än tillväxtbolag och liknande. De sammanfattade det här i fem stycken så kallade riskfaktorer:1️⃣ Marknadsfaktorn: Skillnaden mellan avkastningen på en bred marknadsportfölj och den riskfria räntan. Denna faktor fångar den extra avkastning som vi investerare kräver för att ta på oss marknadsrisken jämfört med att investera i en riskfri tillgång (“ränta”).2️⃣ Storleksfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan portföljer av små och stora företag. Historiskt har små företag haft högre avkastning än stora företag, vilket antas spegla en högre risk.3️⃣ Värdefaktorn: Skillnaden i avkastning mellan en portfölj med aktier med höga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. värdeaktier) och företag med låga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. tillväxtaktier). Värdeaktier tenderar att ha högre avkastning än tillväxtaktier.4️⃣ Lönsamhetsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag med hög och låg driftsresultat i förhållande till bokförda tillgångar. Företag som är mer lönsamma tenderar att generera högre avkastning än mindre lönsamma företag.5️⃣ Investeringsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag som investerar försiktigt och de som investerar aggressivt. Företag med låga investeringsnivåer (konservativa) har historiskt sett genererat högre avkastning än de med höga investeringsnivåer (aggressiva).Vi kommer naturligtvis även in på för- och nackdelar, vad akademin säger som sparande, vanliga missförstånd och många andra frågor. Min egen slutsats kring riskfaktorer är: 1) det tenderar finnas stöd för det, 2) man kan få vänta 20-25 år på att erhålla vinsten och därmed 3) så är det inget man bör ta någon större hänsyn till annat än en eventuell lekhink. Vi har ju redan exponeringen i och med sparande i breda, billiga, passiva och globala aktieindexfonder. Tack även till Juuso som var min kollega i detta avsnitt, både eftersom han hjälpte till och ordnade intervjun och dessutom är insatt i ämnet. Tack även till er som kom in med frågor och bakgrundsmaterial, t.ex. Zino och Andre. Ett riktigt community-nörd-avsnitt. 🤓 Men framförallt tack till Peter Nyberg som tog sig tiden att hänga med oss. ❤️Vi hoppas att du gillar avsnittet,Jan och JuusoForumdiskussionenInnehållsförteckning00:00:00 Intro00:04:06 En portfölj av billiga passiva indexfonder eller koncentrerad aktieportfölj?00:10:05 Peters tre viktigaste råd till nya investerare00:17:05 Resonemang om Effektiva marknadshypotesen00:19:02 CAPM-modellen00:25:27 French & Famas marknadsfaktorer00:32:26 Det finns över 300 identifierade faktorer00:36:33 Momentum som faktor00:45:20 Kan vi kombinera faktorer för att överavkasta?00:49:51 Små och stora bolag nationellt VS internationellt00:53:25 Faktorinvesteringar kräver enormt tålamod01:00:24 Ska man exponera sig mot faktorer?01:07:12 Ger faktor högre riskjusterad avkastning?01:09:01 Vanligt missförstånd kring faktorinvesteringar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Feb 20241h 16min

Kortpodd: Vad är ränta på ränta? | På 9 minuter

Kortpodd: Vad är ränta på ränta? | På 9 minuter

För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med mina syskonbarn och min ena dotter där ränta på ränta kom på tal och här är mitt bästa försök att förklara fenomenent 🙌Utgångspunkten är, vad är ränta? 🪙Det här beskrev jag med hjälp av ett exempel från boken “Den rikaste mannen i Babylon” där en affärsman lånar ut 1000 kr till en bonde i början av januari och som betalar tillbaka lånet plus 100 kr i slutet av året. Dessa 100 kr är ränta.Vad är då ränta på ränta?Jo, det är ifall affärsmannen kan få sina pengar att jobba åt sig själv i en ökande takt. Efter 10 år av att låna ut samma summa till bonde nr.1 har affärsmannen 2000 kr i och med 10 räntebetalningar (100 kr *10=1000 kr). Då kan affärsmannen låna ut pengar till ännu en bonde (nr.2). Om samma process upprepas kommer affärsmannen ha 3000 kr efter 5 år alltså har takten pengarna växt dubblats (räntebetalningar från två bönder: (100+100)*5 =1000 kr). I och med det kan bonde nr 3 låna pengar av affärsmannen. Ytterligare en bonde kommer kunna kopplas på efter lite mer än tre år till. Snöbollen rullar snabbare, det blir ränta på ränta när pengarna sätts i arbete 📈 Precis samma sak kan ske genom investeringar på börsen. Titta gärna på vår kommande video med fem minnesregler för ränta på ränta 🙂Vad tyckte du om förklaringen? Dela gärna med dig av tankar och idéer för att förbättra förklaringen.//Jan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Feb 20248min

Från hjärnskakning till 10.000 kr mer i månadslön och eget företag | Intervju med Victor Bull #345

Från hjärnskakning till 10.000 kr mer i månadslön och eget företag | Intervju med Victor Bull #345

Idag intervjuar vi Victor Bull, en 28-årig fysioterapeut från RikaTillsammans-communityn. Han delar med sig hur en hjärnskakning satte stopp för en karriär, men öppnade vägen för en annan. Hur han använde några av communityns tips för att höja månadslönen med 10.000 kr och dessutom vågade starta eget.Bland det bästa vi vet är att få höra era historier i communityn. Därför blir vi alltid glada när ni hör av er så som Victor gjorde och berättade om sin resa. Hur han var en framgångsrik karateutövare men hur en kraftig hjärnskakning tvingade honom ge upp idrottskarriären. Men hur det samtidigt öppnade dörren för att utbilda sig till fysioterapeut.Tillsammans med sin gode vän Hugo har han hängt mycket i communityn och konstaterade väl att som fysioterapeut lär man inte bli någon höginkomsttagare. Men det är ju ingen naturlag. Han berättar hur han tack vare inspiration från communityn, böcker och sin vän lyckades tänka annorlunda, gör annorlunda och faktiskt som 28-åring höja sin lön med många tusenlappar. Om man dessutom sätter det i relation till att han bara är 28 år, så innebär det hundratusentals kronor extra i livsinkomst och pension.I avsnittet pratar om vi hans resa, insikter från böcker såsom "Rich Dad, Poor Dad", "Just. Keep. Buying.", "Psychology of Money" och "Die With Zero" som hamnar högt på våra topplistor och hur han idag driver en specialistmottagning för dem med hjärnskakning samt en podcast "Hjärnskakning". Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får också väldigt gärna höra av dig med din historia. 😎Tack för att vi får vara en liten del på din resa! ❤️Jan och CarolineLänkarForumdiskussionen Victors specialistmottagning för hjärnskakningar Victors podcast Hjärnskakning Innehållsförteckning00:00:00 Intro00:02:52 Starten på Victors ekonomiska resa00:04:40 Ett rikt liv för Victor00:09:28 Fyra böcker som förändrat Victors liv00:20:33 Pengar är ett verktyg, inte målet00:23:38 Balansen mellan att slösa och spara00:28:06 Att våga spendera pengar på det som förgyller livet00:35:26 Från 28 till 38 tusen i lön på två år00:39:39 Att förlora är en del av livet00:44:56 Myt: Du måste vara företagare för att bli rik00:46:37 Tips för att öka din lön00:52:04 Eget företag parallellt med heltidsanställning00:55:27 Podcast och Instagram-konto har gett massvis med respons00:58:12 Följ dina passioner och gör det du tycker är roligt01:02:45 Ekonomisk plan för finansiell frihet01:05:56 Ekonomisk intelligens skapar trygghet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Feb 20241h 10min

Kortpodd: Tankar om Avanza Zero, Länsf. Global och Spiltan Inv | Vanliga frågor om bästa fonderna 2024

Kortpodd: Tankar om Avanza Zero, Länsf. Global och Spiltan Inv | Vanliga frågor om bästa fonderna 2024

De tre vanligaste reaktionerna på avsnitt #340 om bästa fonderna 2024 är:Varför rekommenderar ni DNB Global istället för Länsförsäkringar global?Varför tar ni inte med Spiltan Aktiefond Investmentbolag i årets bästa fonder?Varför är Avanza Zero inte med på listan för årets bästa fonder?I den här kortpodden på 10 minuter kommer jag gå igenom vårt resonemang kring alla tre fonderna. För att undvika missförstånd, fonderna ovan är bra och du behöver inte känna panik ifall du äger dem. Av olika anledningar rekommenderar jag dock inte fonderna som poddavsnittet kommer förklara.De viktigaste punkterna för hur fondvalen gått till för bästa fonderna 2024:▸ Investera enligt forskningen: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med räntor. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt."▸ De två viktigaste urvalskriterierna är: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnära" och 2) låg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning.▸ Kriterier som man i princip aldrig ska välja en fond på är: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) Bankrådgivares åsikt och 5) åsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin).Förslag på konkreta fonder per bank hittar du i forumet, länk nedan, då alla fonder inte finns på alla banker tyvärr. Våra förslag på fondrobotar är LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna:▸ DNB Global Indeks▸ Avanza Global▸ Storebrand Global All-Countries▸ Länsförsäkringar Global Index▸ Swedbank Robur Access Global index.▸ m.fl.Avslutningsvis vill vi verkligen påminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Om du har en fråga, ställ den gärna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rådgivare, även tips på dessa finns i forumet.Lycka till med ditt sparande,JanLänkar▸ Hela avsnitt 340 "Bästa fonderna 2024" https://rikatillsammans.se/basta-fonderna-2024/▸ Lista med alla fonderna per bank: https://rikatillsammans.se/forum/t/basta-fonderna-2024-lista-med-fonder-per-bank-och-modellportfolj/13975Sponsrade länkar▸ Fondrobot LYSA: https://rikatillsammans.se/partner/lysa▸ Fondrobot OPTI: https://rikatillsammans.se/partner/opti Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Feb 202410min

Tips, struktur och app för bättre husägande | Intervju med entreprenören Jens Nilsson, Bovra | 344

Tips, struktur och app för bättre husägande | Intervju med entreprenören Jens Nilsson, Bovra | 344

Reklam för Bovra. Veckans avsnitt tar avstamp i ett citat som vår gäst Jens Nilsson sa i förbigående:▸ Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett boende för miljontals kronor.Vi pratar om några antaganden som är rimliga att göra:Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt.Och hur deras tanke att Bovra-appen ska hjälpa till att göra husägandet enklare genom att t.ex.Fastighetskonto – där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll – du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen – vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning – appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips.Jag ska ärligt erkänna att jag trodde att det “bara” var en sådan dokumentationsapp och blev positivt överraskad. Både av hur mycket information som de kunde hämta, men framförallt de andra delarna där vissa saker var i världsklass. Sedan pratar vi naturligtvis om mycket annat också inkl. lite nörderi. 🤣Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får gärna kommentera om du provat appen. Du hittar den i App Store eller Google Play.Hälsningar,Jan, Caroline och JensLänkarForumdiskussionenInnehållsförteckning00:00:00 - Intro00:04:33 - Ingen annan tillgång hanteras så vårdslöst00:06:13 - Bovra vill förändra husägandet00:09:07 - Vad kostar det att inte ha koll?00:12:10 - Köpa rätt objekt00:14:06 - Gröna bolån borde få ännu mer rabatt00:18:39 - Lägre driftskostnad = ökat värde vid försäljning00:21:42 - Mycket mer än bara en “husapp”00:28:21 - Räcker det inte bara med en pärm?00:41:17 - Använd det för föräldrarnas fastigheten00:43:50 - Vanligaste missuppfattningen om Bovra00:47:29 - Bolånedelen i Bovra-appen00:53:08 - Hur off ligger jag mot räntan jag borde ha?00:55:05 - Hur tjänar ni pengar på Bovra?00:58:13 - Kan jag exportera min data? GDPR etc.01:04:06 - Appen hjälper dig att äga livets största tillgång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Feb 20241h 11min

Kortpodd: Tips och app för ett bättre husägande | Sammanfattning av avsnitt 344 med Bovra

Kortpodd: Tips och app för ett bättre husägande | Sammanfattning av avsnitt 344 med Bovra

Reklam för Bovra. Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett hus för miljontals kronor. Denna kortpodd är en sammanfattning av vårt ordinarie avsnitt 345. Dagens avsnitt tar avstamp i en kommentar från Jens som var: “Ingen annan tillgång hanteras så analogt och så vårdslöst som den största tillgången för oss alla - våra hus och hem”.Det är svårt att argumentera mot. Många av oss som gillar ekonomi lägger mycket tid på våra fonder, portföljer men handen på hjärtat är det många gånger ganska små om vi sätter dem i förhållande till värdet på vårt boende.Särskilt om man tror på att följande antaganden stämmer:Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt.Som Jens säger i avsnittet: borde vi inte lägga tiden där effekten är som störst? Det är därför de har utvecklat en kostnadsfri app som består av 4 olika delar:Fastighetskonto - där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll - du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen - vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning - appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips.Samt ytterligare ett par godbitar. Prova den gärna via vår sponsrade länk eller så hittar du den direkt i App Store alternativt Google Play. Du får gärna följa diskussionen i forumet där du även hittar fler tips, tankar och transkribering av avsnittet.Tack för att du följer och prenumererar!Hälsningar,Jan, Caroline och Jens Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Feb 20247min

Kortpodd: Risk det viktigaste att veta | Sammanfattning av #343

Kortpodd: Risk det viktigaste att veta | Sammanfattning av #343

I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 343 kring risk på 12 minuter. Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”.Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på:▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.och▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!Jan och CarolineDe viktigaste punkternaRisk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan.På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är.Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%.Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år.LänkarFölj diskussionenHela artikeln med graferna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Feb 202411min

Kortpodd: Förklaring av aktier och räntor på 8 minuter

Kortpodd: Förklaring av aktier och räntor på 8 minuter

Vad är aktier och räntor egentligen?Du har kanske hört talas om det förut men vet inte riktigt vad det är. Räntebärande tillgångar har dominerat mänskliga historia i tusentalsår där ena parten fick låna pengar i utbyte mot senare betala tillbaka lånet + ränta. Ifall personen inte kunde betala tillbaka lånet eller räntan blev personen tvungen att (ofta) jobba av skulden som “slav”. Det här avtalet med lån + ränta är en räntebärande tillgång som förväntas ge en ränta ifall inget oväntat händer. Ifall det oväntade händer och skulden inte kan betalas tillbaka aktiveras säkerheten i form av den skuldsatta tvingas jobba av skulden som “slav”.Nuförtiden gäller samma sak om du exempel tar ut ett lån för att köpa ett hus där säkerheten är ett pantbrev på huset ifall du inte kan betala tillbaka lånet 🏘️Det här systemet har använts i tusentals år och kompletterades först på 1700-talet när expeditionsresor växte fram. Att göra resor tills havs för att köpa, sälja och kolonisera var väldigt lönsamt. Det fanns dock ett problem, många av skeppen kommer aldrig tillbaka. Risken var stor att skeppen som man lånat ut pengar till aldrig återvände 🚢Eftersom säkerheten för lånen (skeppen) blev värdelösa på havets botten behövde en annan tillgång skapas. Då utvecklades riskbärande tillgångar, flera personer kunde tillsammans gå ihop och äga andelar i planerade sjösresor. På det viset kunde risken spridas och om ett skepp sjönk var det inte lika fatalt eftersom man kunde diversifiera risken genom att äga andelar i fler skepp 📊Vad tänker du om förklaringen? Kom gärna med input, frågor och tankar för hur förklaringen kan förbättras 😃//Jan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Jan 20248min

Populært innen Business og økonomi

stopp-verden
dine-penger-pengeradet
e24-podden
rss-penger-polser-og-politikk
rss-borsmorgen-okonominyhetene
finansredaksjonen
livet-pa-veien-med-jan-erik-larssen
utbytte
pengesnakk
pengepodden-2
tid-er-penger-en-podcast-med-peter-warren
morgenkaffen-med-finansavisen
rss-sunn-okonomi
aksjesladder
lederpodden
nordnet-norge
okonomiamatorene
stormkast-med-valebrokk-stordalen
shifter
stinn-av-gryn