När cykeln befriade människan

När cykeln befriade människan

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.


I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.


Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.


Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.


Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.


Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.

Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.


Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.


Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(661)

Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget

Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget

Napoleonkrigen 1803 till 1815 tillhör de mest omvälvande skeendena i historien. Napoleons försök att skapa ett imperium ledde till ett förödande krig som berörde stora delar av världen. Sverige förlorade också Finland till Ryssland med Napoleons goda minne.Mellan 1805 och 1807 besegrade de franska arméerna allt motstånd på kontinenten. Österrikare, ryssar och preussare fick se sig besegrade. I en serie spektakulära fälttåg och slag krossade Napoleon och hans soldater allt motstånd. Det enda Napoleon misslyckades med var att besegra den brittiska flottan.Detta är första avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.Britterna lyckades under amiralen Nelson förgöra den förenade fransk-spanska flottan vid Trafalgar 1805. Trots denna framgång var det Napoleon som dikterade villkoren på kontinenten. År 1806 infördes blockad av brittiska varor och det tysk-romerska riket upplöstes. Sommaren 1807 träffades tsar Alexander och Napoleon i den lilla ostpreussiska gränsstaden Tilsit och förhandlade fram en fred som även innebar en uppdelning av Europa i två intressesfärer.Det franska militära systemet innebar en utveckling av krigföringen. Arméerna var indelade i självständiga divisioner och kårer. På slagfältet innebar det mindre sårbarhet. Om en division slogs ut av fienden påverkade det mindre den övriga delen av armén. Under förflyttning marscherade kårerna enskilt och kunde spridas över ett större område vilket innebar att det var enklare att hitta förnödenheter. Dessutom marscherade de franska soldaterna med minimal packning och sov i bivack eller under bar himmel. Napoleon var en mästare på att koncentrera sina trupper i rätt stund och de franska soldaterna anföll i kolonn eldade av patriotism och understödda av ett kraftfullt artilleri och kavalleri.Sverige och Danmark utsattes från 1807 för ett hårt tryck. Danmark föll för de franska hoten inte minst efter det brittiska anfallet på Köpenhamn. Sverige vägrade underordna sig och fortsatte hårdnackat att understödja britterna. I februari 1808 anföll Ryssland sydöstra Finland. Kriget blev en katastrof och innebar förlusten av Finland i freden i september 1809.Spanien ockuperades av fransmännen, som trots allt inte kunde kontrollera hela den iberiska halvön. Spanska gerillakrigare gjorde hårt motstånd understödda av brittiska soldater under hertigen av Wellington.Österrikes gjorde under intryck av de franska motgångarna i Spanien ett nytt försök att gå i krig med Napoleons Frankrike. Inledningsvis vann de österrikiska arméerna vissa framgångar, men slutligen besegrades österrikarna återigen och tvingades acceptera en ännu hårdare freden än 1805.Bild: Slaget vid Austerlitz den 2 december 1805 av François Gérard digital version producerad av Réunion des Musées Nationaux Photographic Agency, Wikipedia, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Aug 202349min

Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige (nymixad repris)

Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige (nymixad repris)

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Jul 202357min

Trälarnas barnbarns hårda lott – 700 år av underordning

Trälarnas barnbarns hårda lott – 700 år av underordning

När träldomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husbonde. En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mån kvar ända till 1920-talet.Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. Legohjon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbönder. Samtidigt var möjligheten att byta husbonde mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Andersson, historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk - Legofolk i Sverige 1250-1600.Träldomen avskaffades på 1300-talet eftersom legofolk eller tjänstefolk var en mer effektiv organisering av arbetet. Redan på 1200-talet infördes legofolksinstitutionen som tvingade fattiga att arbeta för en husbonde. Syftet var att hålla fast fattiga i en arbetsrelation och att legohjon skulle förbli fattiga. Legan, eller lönen, var sällan mer än mat, husrum och kläder. Men arbetskraftsbristen i digerdödens spår drev upp löner, men också lönereglering från statsmakten som gärna gick bönder och godsherrar till mötes.Under mer än ett halvt årtusende, från tidig medeltid och ända in på 1900-talet, var arbete som legohjon en av de vanligaste sysselsättningarna i Sverige. I de flesta byar i landet fanns såväl år 1300 som år 1800 åtminstone någon dräng eller piga, och detsamma gällde på herrgårdar, vid bruk och i städer. Omyndiga kunde bli legohjon, och även besuttna bönders barn blev legohjon. Vissa legohjon var gifta, och en legoman och hans hustru kunde till och med tänkas arbeta i två olika hushåll.Vid slutet på 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de flesta saknade helt möjligheter att själva bli husbonde.Bild: Legomannen misshandlas av sin husbonde för att han stulit mat som svinen skulle haft.Södra Råda gamla kyrka, Fotograf: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, [Creative Commons,](https://en.wikipedia.org/wiki/en:Creative_Commons) [Attribution 2.5 Generic](https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/deed.en)Musik: Mercy And Forgiveness av Ananta Kongka; Storyblocks audio.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Jul 202354min

Ingenjörerna som byggde det moderna Sverige (nymixad repris)

Ingenjörerna som byggde det moderna Sverige (nymixad repris)

På mindre än ett århundrade blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Jul 202343min

Så blev svenska bönder en politisk maktfaktor

Så blev svenska bönder en politisk maktfaktor

De svenska böndernas långa representation i riksdagen är helt unik i ett internationellt perspektiv. Den svenska riksdagen kan räkna sin historia från medeltida herredagar då rikets förnämsta män möttes. Under unionsstriderna på 1400-talet blev det nödvändigt att brädda mötena till lågfrälse, borgare och bönder.Att bönderna deltog i rikets beslutsfattande gjorde det möjligt att flerdubbla skatterna och öka utskrivningen av bondpojkar till stormaktens alla krig. Den långa traditionen av inflytande för ofrälse har också bidragit till samhällets stabilitet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joakim Scherp, historiker verksam vid Riksdagsbiblioteket och Stockholms universitet, som bland annat skrivit artikeln The Peasant Estate of Sweden – Its Rise and Early Modern Evolution.Böndernas representation har sitt ursprung i det lokala och regionala som också hade makt över skatterna och lagstiftningen. Herredagarna rörde mer konstitutionella och storpolitiska frågor. Bland de ofrälse var det ekonomiskt starka grupper som Stockholms borgare och Dalarnas bönder och bergsmän som först blev kallade till de nationella mötena.Riksmötena på 1400-talet var ännu så oorganiserade att de inte var en självständig maktfaktor, men det fanns en stark potential för de ofrälse eftersom de redan möttes vid lokala möten. Under Gustav Vasas regentskap utvecklas riksdagen till rikets centrala politiska arena, där de allra viktigaste besluten fattas. Kungamakten kom ofta att spela ut de olika stånden mot varandra, men med tiden blev bönderna politiska aktörer med en egen agenda.Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.Musik: Gildentaverne (Hurdy Gurdy, Nyckelharpa, Guitar Music). CC BY 4.0, Soundcloud.Lyssna också på När bångstyriga bybor störde kyrkofriden under stormaktstidenKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Jul 202359min

Sveriges drottningars makt och vanmakt under fem sekel (nymixad repris)

Sveriges drottningars makt och vanmakt under fem sekel (nymixad repris)

Sverige har bara haft tre regerande drottningar: Margareta I, Kristina och Ulrika Eleonora d.y. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins, men de kunde under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande – antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en minderårig regent.Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsessor. Hon är aktuell med boken Svenska Drottningar – I blickfånget från Vasatiden till idag.Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien, wikipedia.Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Jul 202352min

Värvade soldaters otacksamma roll under 400 år

Värvade soldaters otacksamma roll under 400 år

Värvade soldater har spelat en viktig roll inom den svenska krigsmakten, ända sedan Gustav Vasa började rekrytera tyska legoknektar på 1500-talet. Det fanns ett behov av snabbt gripbara värvade soldater på fästningar och i städer både för den yttre och inre säkerheten.De värvade soldaterna tvingades leva under svåra förhållanden i undermåliga förläggningar, med låg lön och drakonisk disciplin. Och det omgivande samhället föraktade de värvade soldaterna som rekryterades från de lägsta skikten i samhället. De värvade regementena hade stora problem att rekrytera soldater, medan livet som indelt soldat med eget torp länge var eftertraktade tjänster.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med boken Nationens avskum, militärens elit – Myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige.Det har funnits värvade yrkessoldater i den svenska armén sedan medeltiden vid sidan om de indelta och senare värnpliktiga soldaterna. Många värvade soldater var tvångsrekryterade, deras lön var usel, disciplinen hård och de inhystes i dåliga inkvarteringar. Att de sedan kunde beskrivas som ”nationens avskum” gjorde knappast deras situation bättre. Men bilden var inte entydig - elitförband som Svea och Göta livgarde utgjordes av värvade soldater.Under medeltiden var det vanligt med inhyrda knektar i hela Europa, men det var först under 1500-talet som de erfarna och välutbildade landsknektarna blev en viktig del av Sveriges krigsmakt. På 1700-talet kom värvade soldater att utgöra runt en tredjedel av krigsmaktens personal. De placerades som garnisoner i de viktigaste fästningarna i Sverige, såsom Sveaborg och Helsingborg, Lovisa (Degerby), Hangö och Svartholm. Det är först år 1952 som de värvade soldaterna avskaffas.Lokalsamhället såg de värvade soldaterna på fästningar och i städer som oönskade främlingar. Och tvånget att inhysa värvade soldater hos borgare ansågs mycket betungande. Men krigsmakten hade ett behov av snabbt gripbara soldater både för den yttre och inre säkerheten. Och under perioder av krig kunde hälften av soldaterna vara värvade.Dessutom krävde både armén och marinen välutbildade i specialtruppslag som artilleriet och ingenjörerna. Dessa krav kunde inte de indelta soldaterna eller senare de värnpliktiga matcha.Efter införandet av värnplikten år 1901 var rekryteringen av stamanställda volontärer nödvändig för att förse armén med en tillräcklig mängd underbefäl och även underofficerare. Det stamanställda manskapet var under 1900-talets första hälft, en viktig förutsättning för utbyggnaden av ett värnpliktsförsvar.Bild: Värvare av Gustaf Cederström (1879), Nationalmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA), Digitaltmuseum.Musik: Kungl. Göta Livgardes Paradmarsch av KUNGL. SVEA LIVGARDES MUSIKKÅR, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Svenska soldaters verklighet under 250 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Jul 202356min

När landsknektarna förändrade krigets villkor (nymixad repris)

När landsknektarna förändrade krigets villkor (nymixad repris)

Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.Bild: “Die fünf Landsknechte“ av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Jul 202345min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
vitnemal
konspirasjonspodden
popradet
wolfgang-wee-uncut
alt-fortalt
grenselos
synnve-og-vanessa
frokostshowet-pa-p5
rss-dannet-uten-piano
198-land-med-einar-trnquist
min-barneoppdragelse
fladseth
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
den-politiske-situasjonen
krisemoter