Yggdrasil – från världsträd till vårdträd

Yggdrasil – från världsträd till vårdträd

Yggdrasil, världsträdet, symboliserar det nordiska kosmos och den djupa kopplingen mellan människan och naturen i den fornnordiska mytologin. Yggdrasil är hela världen som befolkas av människor, gudar och andra väsen.

Föreställningar om heliga träd levde kvar länge inom folktron i Norden. Även om det är svårt visa på kontinuitet mellan Yggdrasil och senare tiders vårdträd så har träd och skogen fyllt en viktig roll inom nordisk folktro, som platser fyllda av magi och mysterier. En värld befolkad av mystiska invånare.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Tora Wall, doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi och aktuell med Augustprisnominerade boken Skogen: I folktro, sägner och sagor.

Yggdrasils rötter och grenar förbinder olika världar: asarnas boning i Asgård, människornas Midgård och de dödas Nifelheim. Vid rötterna finns källor av kunskap och kraft, som Odens offer i Mimers brunn vittnar om. Trädet är också en skådeplats för konflikter och förändringar, där djur som ekorren Ratatosk och draken Nidhögg agerar krafter som både för vidare berättelser och bryter ner världens struktur.

Yggdrasil symboliserar inte bara det nordiska kosmos utan också den djupa kopplingen mellan människan och naturen. Vårdträd, som ofta fanns på gårdar i Sverige, var exempel på hur föreställningar om heliga träd levde kvar långt efter vikingatidens slut. Dessa träd ansågs beskydda gården och dess invånare, och deras rötter i folktron kan spåras till tankemodeller liknande de som låg till grund för Yggdrasil.

Genom Yggdrasil träder vi in i en värld fylld av symbolik, där träd representerar livet självt, och varje gren, rot och blad har en plats i en större berättelse. Trädet är en påminnelse om vår plats i naturen och om hur myter formar vår förståelse av världen.

Skogen var en plats fylld av magi och mysterier – en gräns mellan civilisationens trygghet och naturens vilda, outforskade krafter. Skogsbrynet, där åkrar mötte skog, sågs ofta som en farlig plats där övernaturliga krafter var som mest närvarande. Här kunde människan möta väsen som älvor, skogsrån eller näcken, och här bedrevs många rituella praktiker för att skydda sig mot faror eller vinna fördelar.

Djupt inne i skogen föreställde sig våra förfäder en värld fylld av magiska väsen. Här kunde en ovetande vandrare möta skogsrået, en förtrollande kvinna med ihålig rygg, vars syfte ofta var att vilseleda eller förföra. Troll, med sina grovhuggna drag och enorma styrka, befolkade klippor och grottor och var både respekterade och fruktade. Älvor dansade över ängarna i gryningens ljus, medan vittror och vättar sades vaka över markens djup och våra jordiska skatter. Dessa berättelser, som färgat den svenska folktron under sekler, ger en fascinerande inblick i hur människor tidigare uppfattade naturens oförklarliga krafter.

Bild: Yggdrasil är världsträdet i nordisk mytologi. Denna teckning från det isländska manuskriptet AM 738 4to från 1600-talet visar djur och varelser som lever på och nära trädet: längst upp örnen Vidofnir med höken Vêrfolne, i kronan hjorten Dåin, Dvalin, Dunøyr och Duratro, till lämnade ekorren Ratatosk och längst ner masken Nidhogg.

Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock Audio.

Lyssna också på Nordisk mytologi – berättelser och kult

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(706)

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Mai 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 201847min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
konspirasjonspodden
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
sophie-leser
intervjuet
rss-henlagt-andy-larsgaard
popradet
wolfgang-wee-uncut
grenselos
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
lydartikler-fra-aftenposten
synnve-og-vanessa
frokostshowet-pa-p5
fladseth
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
alt-fortalt
opptur-med-annette-og-ingeborg