EXTRA: Toppchef på myndighet greps av Säpo

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

26 Jun 25min

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarsutgifter har länge varit en källa till irritation inom NATO, särskilt med Donald Trumps krav på ökade anslag. Det nuvarande målet är två procent av BNP, men vid toppmötet i Haag väntas det öka till fem procent.De ökade försvarsanslagen beror inte bara på Trumps krav utan också på behovet av att NATO-länderna måste rusta upp för att klara alliansens egna försvarsplanering.”Det är snarare en återgång till vad som var normalt under kalla kriget. På 80-talet låg Europa i snitt på 3,7 procent. Så på ett historiskt plan är det snarare en återgång till vad som har varit” säger Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan.Text: Kalle GlasResearch: Sylvia DahlénMedverkandeOscar Jonsson, författare och forskare vid Försvarshögskolan.Claes Aronsson, Programledare.Kalle Glas, Programledare och Producent.Ljudkällor: SR, Sky News, AP, Nato News.

22 Jun 18min

Det finns en polisiär- och en militär underrättelsetjänst, men nu kommer förslag om att skapa ytterligare en hemligt myndighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En statlig utredning har tittat på hur den militära underrättelsetjänsten arbetar och föreslår att en ny underrättelsemyndighet skapas och som arbetar direkt under regeringen.Den militära underrättelsetjänsten MUST arbetar med yttre hot, men idag kommer hoten från främmande makt både inifrån och utifrån i större grad. Ett exempel är hur kriminella gäng används för att utföra attacker i Sverige.Det är inte att sitta och lyssna på ett ryskt fartyg som är på väg mot Sverige för att ge tidig förvarning i relation till krig, säger Jörgen Holmlund vid Försvarshögskolan. Han tror att förslaget kommer bli verklighet.

13 Jun 10min

Mycket kraft har lagts på att bekämpa islamistisk terror, men samtidigt har ett annat islamistiskt hot kunnat växa ostört. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Muslimska brödraskapet pekas ut som en allt starkare och mer inflytelserik kraft i Sverige. Ett hot anser många eftersom brödraskapets ideologi inte är förenlig med svenska demokratiska principer.Organisationen försöker påverka samhället genom att få inflytande över moskéer, skolor och föreningar. Det här mönstret syns inte bara i Sverige utan Muslimska brödraskapet använder samma metod i många andra länder.Mahmoud Khalfi, som är imam och chef för Stockholms moské och ordförande för islamiska förbundet i Sverige, skriver i ett mejl till Gräns att det inte finns något samröre med muslimska brödraskapet och att försöka koppla Stockholms moské till brödraskapet avfärdar han som “konspirationsteorier” Rättelse 23/9 2025: I en tidigare version av det här avsnittet sa vi att muslimernas europeiska råd förkortas CME. Rätt är att förkortningen är CEM.MedverkandeAje Carlbom, biträdande professor Malmö UniversitetMagnus Ranstorp, forskare vid FörsvarshögskolanTomas Lindbom, Frankrikekännare och författareClaes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producentLjudkällor: SR, SVT, Radio 1, Sista måltiden

10 Jun 25min

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.MedverkandeHans Liwång - Professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanFredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLjudkällor: SVT, Sveriges Radio, YoutubeText: Kalle Glas, Sveriges Radio

27 Mai 28min

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

13 Mai 28min

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

29 Apr 28min

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ResearchKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

15 Apr 29min