Det förbjudna vapnets återkomst
Gräns18 Feb

Det förbjudna vapnets återkomst

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.

Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.

– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.

Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.

– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.

– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.

Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.

Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.

Förbjuder vapnet

Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.

– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.

Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.

Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.

Det svenska klustervapnet

Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.

Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.

– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.

– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.

Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.

Länder slopar förbudet

I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.

Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.

Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.

– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper.

Kalle Glas, Gräns

MEDVERKANDE:

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Kalle Glas, Programledare och producent

  • Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

  • Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.

  • Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Episoder(160)

Här är bevisen mot de spionmisstänkta bröderna

Här är bevisen mot de spionmisstänkta bröderna

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åtalet mot "spionbröderna" Peyman och Payam Kia är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänstDen äldre brodern Peyman Kia, åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Peyman Kia har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern, Payam Kia, misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.Medverkande:Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. Micael Bydén, överbefälhavare, FörsvarsmaktenIntervjuade av Ekot:Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisenMats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmålProgramledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio

11 Nov 202211min

Svenska soldater ska kunna strida vid ryska gränsen

Svenska soldater ska kunna strida vid ryska gränsen

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

2 Nov 202232min

Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former – i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

19 Okt 202231min

Så här jagar Sverige Nord Streams sabotörer

Så här jagar Sverige Nord Streams sabotörer

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage. Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina systemBjörn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget PoliteaCarolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRAProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten

5 Okt 202223min

Nord Stream och det nya undervattenskriget

Nord Stream och det nya undervattenskriget

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt tyder på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har utsatts för ett sabotage.Explosionerna vid den ryska gasledningen ses som något extraordinärt, det krävs specialresurser för att lyckas. Men den här typen av attacker är något som militära rådgivare har varnat för.Attacker mot infrastruktur till havs, och i havsdjupen, är något som länder behöver räkna med.Det innebär Seabed WarfareAllt fler försvarsmakter börjar nu anpassa sig för att skydda viktiga gas- och elledningar, och den telekomtrafik som går i haven, som är avgörande för vårt sätt att leva.Den som anfaller under ytan är dold och kan förneka ansvar. Attacker mot djupens infrastruktur kallas Seabed Warfare, och en del förväntar sig att det kan bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt är det en svår uppgift att skydda tusentals mil av viktiga kablar på havets botten.Medverkande:Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef inom FörsvarsmaktenNiklas Wiklund, försvarsdebattör och bloggare under namnet "Skipper"Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten

28 Sep 202215min

Därför trappar Putin upp kriget

Därför trappar Putin upp kriget

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag meddelade president Vladimir Putin det många varit rädda för: Ryssland mobiliserar. Han målar tydligt upp Nato och väst som det stora hotet.Beslutet kommer efter att en rad motgångar trängt in Ryssland i ett hörn, och nu ökar insatserna för alla.Medverkande:Ilmari Käihkö, krigsvetare vid FörsvarshögskolanCarolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

21 Sep 202211min

Spelet bakom kärnvapenplanen över Sverige

Spelet bakom kärnvapenplanen över Sverige

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 2 september dundrar enorma stridsflyg in över centrala Stockholm. Allas blickar riktas mot dånet från ovan. Tre svenska JAS Gripen ser små ut bredvid de stora amerikanska bombplanen som flyger lågt över huskropparna.Uppvisningen är del av en övning med syfte att skrämma Ryssland, lagom mycket. Strategin kallas avskräckning, och den går ut på att visa fienden vad man kan, utan att provocera.Misslyckad metod i UkrainaSverige nämns som de amerikanska bombflygens nya favorittillhåll och att se bombflygplan kan bli en allt vanligare syn för oss. Men avskräckning som strategi är komplex, och metoden misslyckades i Ukraina. Varför är det egentligen så svårt att veta när avskräckning fungerar? MedverkandeHans Kristensen, chef för Nuclear Information Project inom Federation of American ScientistsStefan Lundqvist, kommendörkapten och lärare i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanKarl Sörenson, avskräckningsforskare och senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitutLisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitetProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist Producent: Karin Hållsten Tekniker: Mats Jonsson Arkivljud från: Sveriges radio, CNN, SVT, Euronews

21 Sep 202231min

Svenskarna som krigar mot Ryssland

Svenskarna som krigar mot Ryssland

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Ukraina har pågått i ett halvår. Sverige skickar pengar och materiel till Ukraina men det finns också svenskar som går längre.I det här avsnittet av Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns berättar Tobias Engqvist hur det är att vara frivillig soldat i Ukraina. Hör också experterna om hur farligt Ryssland kan bli om Putin får som han vill, och om Sveriges strategiska vägval.Sveriges roll i kriget för UkrainaStatsminister Magdalena Andersson har sagt att det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner kriget. Men när Sverige beslutar om ett sjunde hjälppaket till Ukraina väljer man att skicka artilleriammunition, inte haubitsar att avfyra dem med.Tobias Engqvist vill själv bidra, och han reser till Ukraina för att kämpa mot Ryssland.Hör om livet som frivillig utländsk soldat, ett uppdrag som ger en månadslön på upp till 30 000 kronor, och om hur det är att överleva när två vänner dödas av rysk granateld. En av de som stupar är svensken Edvard Selander Patrignani.MedverkandeRoger Djupsjö, major i Försvarsmakten som utbildat militär i UkrainaTobias Engqvist, nyss hemkommen frivilligsoldat i UkrainaIlmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i StockholmGudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIMollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten och Carl-Johan UlvenäsTekniker: Glate Öhman Arkivljud från: SVT, Youtube och Sveriges Radio.

7 Sep 202232min

Populært innen Politikk og nyheter

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
aftenpodden-usa
forklart
popradet
stopp-verden
fotballpodden-2
dine-penger-pengeradet
det-store-bildet
bt-dokumentar-2
nokon-ma-ga
frokostshowet-pa-p5
rss-gukild-johaug
rss-dannet-uten-piano
rss-ness
e24-podden
aftenbla-bla
lydartikler-fra-aftenposten
rss-penger-polser-og-politikk
unitedno