Det förbjudna vapnets återkomst
Gräns18 Feb

Det förbjudna vapnets återkomst

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.

Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.

– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.

Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.

– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.

– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.

Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.

Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.

Förbjuder vapnet

Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.

– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.

Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.

Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.

Det svenska klustervapnet

Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.

Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.

– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.

– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.

Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.

Länder slopar förbudet

I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.

Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.

Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.

– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper.

Kalle Glas, Gräns

MEDVERKANDE:

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Kalle Glas, Programledare och producent

  • Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

  • Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.

  • Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Episoder(160)

Lögnerna som ska skada Sverige

Lögnerna som ska skada Sverige

Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Sverige lämnade in ansökan om Nato-medlemskap har de där varningarna duggat tätt: Vi riskerar att bli utsatta för påverkansförsök från främmande makt. Men hur går det där egentligen till och vad är det som står på spel här?Medverkande: Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan med fokus på säkerhetspolitik, Sofia Bard, enhetschef på Svenska Institutet, Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.Ljud från: ABC News, Natos Youtube-kanal, BBC, SVT

1 Jun 202231min

Så förändrar Nato säkerheten för Sverige

Så förändrar Nato säkerheten för Sverige

Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: AP, CNBC, SR, CNN

18 Mai 202233min

Spionutvisningar kan väcka sovande agenter

Spionutvisningar kan väcka sovande agenter

Ryska diplomater misstänkta för spioneri utvisas nu i rasande fart. Vi är på väg in i en ny tid av spioneri, de ryska underrättelseofficerarna blir färre men de som är kvar blir potentiellt farligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det stora ryska anfallskriget i Ukraina ritar nu om spionkartan i Europa. Vi är på väg in i en mer osäker tid där underrättelsebehoven ökat både i öst och väst. Med ett beslut om Nato i dörren varnar militären för sabotage mot kartlagda mål och det finns risk för att vilande spionceller väcks till liv.Medverkande: Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och författare med bakgrund i den svensk underrättelsetjänsten, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Per Thunholm, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan, doktorand i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Björn Nolén, major samt försvarstwittrare och bloggare under pseudonymen “Jägarchefen”, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten. Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: CNN, Sky News, Sveriges Radio

4 Mai 202231min

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats? Poddtips om Beredskap med Erik Blix: Michael Malm som jobbar med totalförsvarsfrågor på Försvarsmakten berättar om vem som blir soldat, när den som är förskolelärare ska rycka in och dessutom reder vi ut varför din häst kan bli krigsplacerad. Och vad händer om du vägrar?En podd om Beredskap med P4 Extras Erik Blix2018 uppmanade regeringen alla svenskar att göra sig bättre förberedda för en kris. För extremväder, svåra olyckor eller militära hot. Minst en vecka ska du kunna klara vardagen för dig och din familj, utan tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation.Sedan dess har vi upplevt en pandemi och nu – ett krig i Europa.Så hur har du det med din beredskap. Kanske har du eget skyddsrum, vevradio och sju dunkar vatten. Eller är du mer som alla andra. Som knappt har batterier hemma.Podden Beredskap, för dig som vill veta mer om vilka prylar och kunskaper vi behöver i en kris. Programledare Erik Blix.

27 Apr 20221min

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters.

20 Apr 202231min

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våra samhällen blir allt mer uppkopplade och sårbara för attacker och det här märks inte minst i det pågående kriget. Det här ställer också nya krav på Sveriges försvar.Medverkande: Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg för den militära säkerhetstjänsten MUST, Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvarssektionen vid Försvarshögkvarterets ledningsstab, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: SR, MSNBC, "AnonymousTVyoutube"

6 Apr 202229min

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Civila blir beskjutna och dör i kriget i Ukraina. Nu startar utredningar om att Ryssland begått krigsbrott.Samtidigt måste neutrala observatörer lämna Ukraina, till exempel de från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. De som skulle kunna säkra bevis på vad som händer på plats kan inte längre jobba.Hör om hur den svenske observatören Johan Chytraeus blir fast i Cherson då staden belägras av ryska styrkor, och hur han till slut tar sig ut.Medverkande:Johan Chytraeus, ställföreträdande chef vid OSSE:s lokalkontor i Cherson.Carina Lamont, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan.Inger Österdahl, professor på Uppsala universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

23 Mar 202232min

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

16 Mar 202216min

Populært innen Politikk og nyheter

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
aftenpodden-usa
forklart
popradet
stopp-verden
fotballpodden-2
dine-penger-pengeradet
det-store-bildet
bt-dokumentar-2
nokon-ma-ga
frokostshowet-pa-p5
rss-gukild-johaug
rss-dannet-uten-piano
rss-ness
e24-podden
aftenbla-bla
lydartikler-fra-aftenposten
rss-penger-polser-og-politikk
unitedno