Putins största PR-fiasko: ubåtsolyckan 141-Kursk

Putins största PR-fiasko: ubåtsolyckan 141-Kursk

När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år 2000 var det historiens värsta ubåtsolycka. Kanske hade en del av besättningen kunnat räddas om den ryska marinen i tid hade accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.


Alla kan känna ångest bara av tanken på att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. Medan ryssarna och resten av världen våndades över besättningens öde, valde den nytillträdde presidenten Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den solbrände presidenten senare, iförd kortärmad skjorta, fick frågan om vad som hade hänt och svarade med orden "den har sjunkit", var det en PR-blunder som folket aldrig riktigt förlät honom för.


I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och gett ut ett flertal böcker.


En defekt övningstorped, driven av det instabila bränslet vätesuperoxid, utlöste den första explosionen ombord på Kursk, vilket i sin tur orsakade flera efterföljande explosioner. På en mätstation i Norge registrerade seismografer skakningar motsvarande ett mindre jordskalv. Ubåten sjönk till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav, och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet.


141-Kursk, byggd 1995, var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar. Den var lika lång som 1,5 fotbollsplaner och lika hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer och hade dubbla skrov, vilket gjorde att den ansågs vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar, och underhållet av materielen blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenade.


Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevt. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän i den bakre delen av ubåten. Ännu 15 timmar efter olyckan var några av dem vid liv.


Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk på grund av dåliga batterier. Först fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Den 20 augusti fick britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var de redan döda, sannolikt på grund av kolmonoxidförgiftning efter ännu en mindre explosion ombord på ubåten.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(674)

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Mai 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 201847min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
konspirasjonspodden
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
vitnemal
wolfgang-wee-uncut
grenselos
synnve-og-vanessa
frokostshowet-pa-p5
rss-dannet-uten-piano
alt-fortalt
den-politiske-situasjonen
fladseth
fryktlos
rss-herrepanelet
198-land-med-einar-trnquist
min-barneoppdragelse