Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.Vem sprängde Nord Stream?Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.Medverkande:Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmålHans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på FörsvarshögskolanKirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinenLjud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters

14 Jun 202329min

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.– Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.– Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.Medverkande:Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker på Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesLjud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News

2 Jun 202314min

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod. Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.FBI pekar ut ryska FSBI Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros. Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna. Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.Medverkande:Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare TruesecCarolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIPatrik Fältström, säkerhetsskyddschef på NetnodOla Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRARoger Wilson, USA-korrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

31 Mai 202329min

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning. Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Putins styrkor har lärt av sina misstagEfter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på FörsvarshögskolanMaria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Johan, frivillig i UkrainaDavid Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författareProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

17 Mai 202328min

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.– Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.Så ser Ryssland på nya lägetDen nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.– Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.Medverkande:Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23 Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanJohan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOIProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.

3 Mai 202329min

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

19 Apr 202329min

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvarDokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.Medverkande:Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutetDavid Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio och CNN.

14 Apr 202314min

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering – och mycket står på spel.Svenska Jas Gripen till Ukraina?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.Medverkande:Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchefArash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube

5 Apr 202329min