Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20250114.

En växande PFAS-kris

Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.

– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.

PFAS ökar risk för cancer

Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.

Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader

I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.

”Jättedyrt att rena från PFAS”

I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.

– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.

– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.

Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS

Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.

– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.

PFAS-granskning i två delar

Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.


Programledare:
Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark

I samarbete med bland andra:

Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United

Episoder(500)

Så blir du frisk i framtiden – ny teknik och kunnigare patienter ska rädda den pressade vården

Så blir du frisk i framtiden – ny teknik och kunnigare patienter ska rädda den pressade vården

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

16 Jan 202419min

Så blir du frisk i framtiden – här kan AI överträffa läkarna

Så blir du frisk i framtiden – här kan AI överträffa läkarna

Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us? Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

14 Jan 202419min

Klimatfarfar James Hansen om astronautdrömmen, vittnesmålet i kongressen och vägen till aktivism

Klimatfarfar James Hansen om astronautdrömmen, vittnesmålet i kongressen och vägen till aktivism

Han har kallats farfar för klimatförändringarna, och är känd för sitt tidiga vittnesmål i den amerikanska kongressen om klimatförändringarnas risker. Han är pratglad och gladlynt, trots allvaret i frågan som fått honom att bli klimataktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker 82-årige James Hansen på hans lantgård i Pennsylvania och hör om hans tidiga rymdintresse, som sedan ledde honom in på att studera vår egen planets atmosfär. Han berättar om sina första klimatmodeller och om varför hans enorma skrivbord är belamrat med tjocka pappmappar med rubriker som först inte riktigt verkar hänga ihop. Och så får vi höra om varför hans får är så tjocka.Medverkande: James Hansen, direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

1 Jan 202419min

Nobelpriset i fysik: Därför tog Anne i Paris hem ett pris till Lund (R)

Nobelpriset i fysik: Därför tog Anne i Paris hem ett pris till Lund (R)

Anne L'Huillier gör 1987 en oväntad upptäckt i sina laserexperiment i Paris. Snart ska en vågad satsning i Lund locka henne dit, och det är där hon arbetar när Nobelprisbeskedet kommer 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäckten Anne L'Huillier gör i Paris handlar om hur laserfysikens övertoner, mycket höga ljusfrekvenser, skapas i laserlabbet. Det är det första steget på väg mot de attosekundpulser av laser – mycket korta laserblixtar – som nu belönas.Anne L'Huillier lockas dit i början av 1990-talet, och där har hon blivit kvar, av både professionella och privata skäl.Programmet är en repris från 2023.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

31 Des 202319min

3/4. Klimatinsikten - Bert Bolin samlar världens forskare (R)

3/4. Klimatinsikten - Bert Bolin samlar världens forskare (R)

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin Avenius Arkivresearch Stefan Lyssarides Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

26 Des 202319min

2/4. Klimatinsikten - Önskedrömmen blir ett hot (R)

2/4. Klimatinsikten - Önskedrömmen blir ett hot (R)

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

24 Des 202318min

1/4. Klimatinsikten - Pionjären Svante Arrhenius (R)

1/4. Klimatinsikten - Pionjären Svante Arrhenius (R)

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I serien Klimatinsikten från 2020 berättar vi historien om hur kunskapen om klimatförändringen växte fram. Första delen tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.Programmet är en repris från 27 jan 2020.ProgramledareMalin AveniusProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seLjudteknikerOlof Sjöström

19 Des 202319min

Det nya superteleskopet som ska söka liv i rymden

Det nya superteleskopet som ska söka liv i rymden

Högt uppe på ett berg i den torra Atacamaöknen i Chile, långt från störande stadsljus, pågår bygget av ELT, Extremely Large Telescope. Svenska forskare som deltar berättar om projektet där sökandet efter liv i rymden är centralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om fem år ska teleskopet börja blicka ut i rymden, om allt går som det ska. Sökandet efter tecken på liv på avlägsna exoplaneter i andra stjärnsystem är i fokus för projektet, och för instrumentet Andes där forskare i Sverige är drivande. Vi har varit på plats och sett det spektakulära bygget och dessutom en fantastisk laserljusshow som visar hur teleskopet ska kunna riktas rätt mot den mörka stjärnhimlen. Reporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

18 Des 202319min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
jss
tingenes-tilstand
rekommandert
fremtid-pa-frys
sinnsyn
rss-rekommandert
rss-nysgjerrige-norge
diagnose
dekodet-2
smart-forklart
tomprat-med-gunnar-tjomlid
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
villmarksliv
fjellsportpodden
abid-nadia-skyld-og-skam
rss-paradigmepodden
abels-tarn
kvinnehelsepodden
rss-psykologipodcasten-synapsen