Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20250114.

En växande PFAS-kris

Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.

– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.

PFAS ökar risk för cancer

Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.

Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader

I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.

”Jättedyrt att rena från PFAS”

I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.

– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.

– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.

Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS

Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.

– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.

PFAS-granskning i två delar

Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.


Programledare:
Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark

I samarbete med bland andra:

Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United

Episoder(1000)

Del 2/4. Barnen som inte lär sig svenska

Del 2/4. Barnen som inte lär sig svenska

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska det gå för barnen som växer upp i så segregerade miljöer att de nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket?Vi möter lärare och forskare som oroas över att eleverna kan väldigt lite svenska trots att de är andra och ibland tredje generationen i Sverige. Det här programmet inleder en programserie om barnen som inte lär sig svenska. Vi har mött elever, lärare och forskare som beskriver hur svårt det kan vara även för barn som är födda i Sverige, att tillägna sig en svenska i skolan som kommer att fungera väl i skola och arbetsliv, när de växer upp i segregerade miljöer och knappt har några skolkamrater alls med svenska som modersmål. De hamnar i underläge från början, beskriver en forskare. På måndagen berättar elever, lärare och forskare om problemet. På tisdagen besöker vi en skola i Alvesta, som tagit hjälp av en forskare för att bryta sin negativa trend. I Vetandets värld på torsdag diskuterar vi med skolminister Anna Ekström och forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz, varför elever kan ha svårt att lära sig svenska och vad som kan göras åt det. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Nov 201919min

När Einsteins gravitation toppade nyheterna

När Einsteins gravitation toppade nyheterna

I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

7 Nov 201919min

Voyager 2 visar oss solsystemets gräns

Voyager 2 visar oss solsystemets gräns

I slutet av 2018 passerade rymdsonden Voyager 2 solsystemets gräns. Nu kommer de första vetenskapliga resultaten från den passagen med information om hur rymden ser ut därborta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara rymdsonderna Voyager 1 och 2 som skickades upp 1977, har tagit sig förbi gränsen hittills. Det handlar om den gräns som kallas för heliopausen, där de laddade partiklarna från solen inte når längre. Anders Eriksson är forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och berättar att de mätdata som kommit från voyager 2 kan bekräfta en hel del av de mätningar som gjordes av voyager ett några år tidigare. Han säger också att det går att se på solsystemet som en bubbla i den omgivande rymden. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

6 Nov 201919min

Blödarsjuka – från läkemedelskatastrof till möjlig bot

Blödarsjuka – från läkemedelskatastrof till möjlig bot

Etthundrafyra blödarsjuka svenskar smittades av HIV av sitt eget läkemedel under 80-talet. Ytterligare 400 fick hepatit. Idag pågår lovande försök med en behandling som kanske kan bota sjukdomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 1950-talet var medellivslängden för en blödarsjuk under 20 år. Då hittade svenska forskare den första behandlingen mot sjukdomen och många av de drabbade kunde leva ett mer normalt liv. 25 år senare drabbades de av en av de största läkemedelskatastroferna i modern tid. Deras läkemedel som utvanns ur blod var smittat med virus. Idag, när många av de drabbade har avlidit så ser det ut som genterapi snart kan bli en bot mot sjukdomen. Anders Molander är en av dem som fick hepatit C, "Björn" drabbades av HIV. Margareta Blombäck upptäckte det första medlet mot hemofili på 50-talet och Margareta Holmström är överläkare och behandlar blödarsjuka på Karolinska sjukhuset i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Nov 201919min

Hur mycket värmer vi klimatet – så vässas prognoserna

Hur mycket värmer vi klimatet – så vässas prognoserna

Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort – den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

4 Nov 201919min

Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny?

Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny?

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril. Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Nov 201919min

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom"

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom"

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

31 Okt 201919min

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University. Programmet är en direktsändning. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

31 Okt 201919min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-overskuddsliv
villmarksliv
rss-paradigmepodden
doktor-fives-podcast
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-nysgjerrige-norge
pod-britannia
abid-nadia-skyld-og-skam
nevropodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
aldring-og-helse-podden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose