Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang. Svenska satellitsatsningenDagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.Text: Karin HållstenMedverkande:Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.Effie Karabuda, tech-reporter på P3.Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

6 Sep 202329min

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Kopplingar till rysk underrättelsetjänstEfter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från Sveriges Radio.

28 Aug 202315min

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.Medverkande:Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOISofia Ledberg, universitetslektor på FörsvarshögskolanGustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om KinaLars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkterPetra Berggren, reporter på P4 VästernorrlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

23 Aug 202328min

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.– Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han. Medverkande:Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergLjuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.

17 Aug 202312min

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.Medverkande:Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

9 Aug 202325min

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.Medverkande:Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Kalle AnderssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

26 Jul 202325min

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimovs huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.Text: Karin HållstenMedverkande:Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanHanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i BelgienPer Enerud, Rysslandskännare, journalist och författareProgramledare: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonProducenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

12 Jul 202328min

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.– Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.– Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.Turkiet på tvärenNatos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.– Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.Medverkande:Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på FörsvagshögskolanAnna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilProglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonLjud från Sveriges Radio

11 Jul 202314min