Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De ryska strategiska robottrupperna försätts i i slutet av februari i högre beredskap. Det här tolkas som ett politiskt påtryckningsmedel från Vladimir Putin.De stora, strategiska domedagsvapnen som skapade terrorbalansen under kalla kriget har dammats av, men få tror att de kommer att användas.Taktiska kärnvapenSamtidigt finns en annan arsenal: De taktiska kärnvapnen, såna som kan användas på ett slagfält, i ett krig. Och i den ryska planen för krigföring kan de komma in i ett relativt tidigt skede.Hur akut är kärnvapenhotet? Och vad har Sverige för beredskap för ett kärnvapenscenario?Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan.Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter & researcher:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils EklundTekniker:Mats JonssonLjud från: ABC NEWS, BBC, Sveriges Radio, SVT

9 Mar 202231min

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon. Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer. Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledare, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentPer Vallgårda, reporter och research.

2 Mar 202217min

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Nytt läge i EuropaKriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledare, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentPer Vallgårda, research.

24 Feb 202217min

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär.– Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare.– Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent

22 Feb 202216min

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor.– Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.Sanningen oklar– Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014.– Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund

15 Feb 202212min

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina.– Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.HybridkrigföringCyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring.– Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen?Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

9 Feb 202232min

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spänningarna i Europa fortsätter.Ryssland skickar kravbrev, Storbritannien varnar och tidigare händelser glöms fort då allt snurrar snabbt.I mitten av januari kom tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön, och bidrog till den svenska förstärkningen på Gotland.– I det här läget när vi har en helt annan situation i omvärlden med mer osäkerhet så är det naturligt att en sån här avvikelse från normalbilden ges större uppmärksamhet, säger Jonas Kjellen på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Fartygen lämnade Östersjön och reser nu mot en ny plats, där de kan komma att spela en roll i situationen runt Ukraina och Europa.– I just marinens krafter så finns det ju ett stort signalvärde. Det finns tydliga signaler som andra stater förstår, säger Jonas Kjellén.

2 Feb 202213min

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid.– Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen.– I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist. Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande.– Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

26 Jan 202232min