Mindre tävling och mer friluftsliv i skolidrotten kan locka fler barn att röra sig, enligt forskare

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får också höra Sveriges motsvarighet, Björn Cederberg, som forskat om humlor i hela sitt liv, och som berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor. Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Humlor är en sorts insekter som har svårt för för mycket värme, och därför har de redan minskat dramatiskt i antal i södra Europa. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Hon säger att det inte är svårt att få folk att vilja delta eftersom vi gillar humlor och de har "star quality". Medverkande: Ulla de Verdier och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

15 Mai 202046min

Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag ser det som att jag donerar min hälsa, säger Gavriel Kleinwaks, en av de runt 14 000 frivilliga som anmält sig till en uppropssida för sådan här forskning. Än så länge har ingen sådan här studie dragits igång, men det diskuteras på fullt allvar inom forskarvärlden, nu senast i tidskriften Science. Vi diskuterar också exempel på preliminära studier och lösa forskningsresultat som far över världen och slås upp som sanningar i den här tiden. Ett sådant exempel är nyheten om att över 200 personer i Sydkorea hade fått covid-19 en andra gång, trots att de nyss haft sjukdomen. Det visade sig bero på att testet gjorde utslag även på döda, inaktiva viruspartiklar som man har kvar efter att ha varit sjuk, så det stämde alltså inte. Dessutom tar vi upp ordkriget som blossat upp mellan USA och Kina, där Trump beskriver pandemin som en attack mot USA från Kina, en attack som är "värre än Pearl Harbour och World Trade Center". Med osäkra forskningsresultat och mycket ovisshet är det ett svårt läge för beslutsfattare och forskarvärlden, och aldrig tidigare har det producerats så många forskningsrapporter på så kort tid, om samma ämne. – Det gäller att försöka hitta de relevanta studierna, säger en av forskarna som går upp i ottan och går igenom nattens skörd av studier för att försöka hinna med. Medverkande: Ulrika Björkstén, Hanna Sahlberg och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Janne Jutila

8 Mai 202046min

Musik är en av de få saker vi lätt själva kan ta till som individer, för att klara oss igenom den här krisen, säger forskaren Elvira Brattico. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i musiken roll i coronatider, både som tröstare, informationskanal och ett kitt som håller oss samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elvira Brattico är professor i neurovetenskap med musiks påverkan på hjärnan som forskningsområde. Hon säger att musik är effektivt för att reglera vårt humör och kan hjälpa oss just nu. När vi lyssnar på musik de gillar så sätter olika hjärndelar igång och kommunicerar, hjärndelar som har med belöningssystemet och motivering att göra. Det sker även om sångerna är sorgliga. De ledsna sångerna aktiverar också ett nätverk som kopplar ihop hjärndelar som har att göra med självreflektion och kontemplation - tankar om vilka vi är och vart vi är på väg i framtiden. – Att förstå vilka vi är och vår roll i världen kan vara viktigt just i osäkra tider som nu, säger Elvira Brattico. Vi pratar också med Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson om all bra musik som nu poppar upp på den afrikanska kontinenten och som samtidigt är ren information om hur vi ska bete oss för att minska smittspridning. Och så om all humoristisk coronamusik som produceras på många håll i världen. Vi får också höra lite av P2:s digitala kör som till slut blev över 700 medlemmar, som sjunger "Vintern ra" på distans. Och Vetenskapsradions kör klämmer också i med en tröstsång. Medverkande: Samuel Larsson och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nils Lundin

1 Mai 202046min

Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har pratat med olika forskare om vikten av att röra sig nu under krisen, och det visar sig att det kan ske ganska snabba förändringar som hjälper oss. Och det handlar både om immunförsvaret, grundfysiken och psyket. Men för alla som har svårt att hålla motivationen uppe även i vanliga fall, kan det vara extra svårt nu när rutinerna rubbas, och de vanliga aktiviteterna kanske är inställda. Vi får bland annat hjälp av en motivationsforskare och en idrottsfysiolog att komma igång. Viktigt är att hitta sin egen nivå och sådant som håller i längden. Lena Nordlund, som tycker det är ganska tråkigt att träna (förutom att simma som hon inte gör nu) testar allt från travolta-moves i ett discopass från Australien, till yoga, tabata och "7 minute workout". Liksom att bara resa sig lite oftare från kontorsstolen och gå ut och gå med en låtsashund. Vi får också höra Sveriges Radios Asienkorrespondent, Peder Gustafsson, som varit på samma hotellrum i Auckland, Nya Zeeland, i över en månad, och berättar att det är lätt att bli lite håglös. Han tycker det är tråkigt att promenera när man knappt får lämna kvarteret. Medverkande: Lars Broström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin

24 Apr 202046min

Vetenskapspodden ägnar sig helt åt en längre intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell. Om läget nu, varför vi misslyckats med att skydda de äldre, och vad vi har att vänta oss framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En försiktigt optimistisk Anders Tegnell tycker kurvorna i Stockholm går åt rätt håll. Men misslyckandet att skydda de äldre är något de måste jobba vidare med, både för att förstå vad som gick fel, och för att smittan inte ska fortsätta att spridas till äldreboende och äldreomsorg dit det ännu inte nått. Anders Tegnell tror att det finns en hel del att lära av Norge och hur de gjort inom äldreomsorgen. Och det handlar både om hur den strukturellt är uppbyggd, och att de testade personalen mer i ett tidigt skede. Medverkande: Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle SjöströmProducent: Björn Gunér

17 Apr 202046min

Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns inga enhetliga regler, och somliga sjukhus gör undantag när det handlar om dödssjuka. Då kan anhöriga få vara med. Men om man inte får det finns det många sätt att ändå få ett avsked utan att träffas rent fysiskt. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i varför reglerna finns och hur de hanteras. Och får råd om hur man ska göra när man inte får ses. Och så hör vi om de senaste siffrorna från Sverige som visar att det går att få en stillsam sista tid för de allra flesta som avlider i covid-19. Ett tungt ämne, men vi måste prata om döden ibland, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska Institutet. Medverkande: Jonna Westin och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin

10 Apr 202046min

Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i tester, vad de säger och inte, hur säkra de är och vad det precis nu godkända antikroppstestet kan betyda. Och så pratar vi om den alltmer aggressiva tonen mot de vi tycker gör något som kan sprida smitta. Hör om tjugoåringen som blev påhoppad på sociala medier när hon bad om hjälp för att kunna komma hem från Frankrike. – Det har jag aldrig sett förut, säger Johan Giesecke, WHO-rådgivare som har lång erfarenhet och varit med om fem epidemier. Medverkande: Ulrika Björkstén och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin

3 Apr 202045min

Vi hör röster från Bergamo, som nu är världens värst drabbade stad när det gäller antalet döda i Covid-19. Förr var det en välmående stad, dit många reste, bland andra poddens Lena Nordlund. Nu är det spöklikt tyst mellan de medeltida husen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi diskuterar hur det kunde bli så allvarligt så fort i norra Italien och särskilt i Bergamo. Och varför så många inom sjukvården blev smittade. Vi hör en av läkarna från det största sjukhuset, Papa Giovanni XXIII, i Bergamo, där hälften av de 1000 sängplatserna är fyllda med covid-19-patienter och alla intensivvårdsplatser är slut. Kan det bli så i Sverige? Och så jämför vi med Kina, där de säger att antalet nya dödsfall nu är lika med noll. Kan vi lita på siffrorna därifrån? Medverkande: Ulrika Björkstén, Björn Gunér och Hanna Sahlberg Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

27 Mar 202046min