Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiets president Erdogan avvisar Sverige gång efter gång, och statsminister Ulf Kristersson (M) manar till nationellt lugn för att inte trissa upp stämningen.Det som såg ut som en hyfsat snabb resa in i Nato har blivit en långbänk av utrikespolitiskt lidande.Rasmus Paludans koranbränning och den hängda Erdogandockan i Stockholm blev bränsle för påverkanskampanjer som drabbar den svenska Natoprocessen.Nya stridsflygplan spelar rollMånga bedömare säger att Erdogan använder processen för att samla väljare inför det turkiska valet. Men i bakgrunden finns också stora, strategiska intressen.Det handlar bland annat om Turkiets behov av nya stridsflygplan, amerikanska F-16. Men också om Natos behov av Turkiet som en sköld mot möjliga robotangrepp från Iran – en stat som verkar komma allt närmare egna kärnvapen.Medverkande:Ingemar Adolfsson, tidigare försvarsattaché i TurkietHelin Sahin, Turkietexpert på PalmecentretKjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på FörsvarshögskolanProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Youtube.

7 Feb 202329min

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.Medverkande:Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitetAhn-Za Hagström, analytiker på SäpoÅsa Wikforss, professor i teoretisk filosofiCarina Holmberg, Sveriges Radios IslandskorrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters

25 Jan 202330min

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina – ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.– Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.Mer än bara ArcherVad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.– Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.Medverkande:Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.Producent: Karin Hållsten.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

19 Jan 202312min

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.Den röda linjenTvå ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.– De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.Medverkande:Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanBengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USAInga Näslund, Östeuropaansvarig på PalmecentretProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters

11 Jan 202329min

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan. Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN

28 Des 202229min

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

14 Des 202234min

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Den ryska underrättelsetjänsten GRU är mer aktuell än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler – också här i Sverige.”Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också”, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: Bröderna Peyman och Payam Kia som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.Vad står GRU för?Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.Medverkande:Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

30 Nov 202233min

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.Sveriges miljardstöd till UkrainaSamtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio

16 Nov 202213min