#197 Tullar

Månen har fascinerat människan i tusentals år. Den har gestaltats i allt från grottmålningar till science fiction-filmer. Men vad säger egentligen vetenskapen om detta ödsliga klot? När väcktes tanken på att kunna resa till månen? Hur blev det till slut möjligt? Och var kommer egentligen föreställningar som ”gubben i månen” och den kinesiska månkaninen ifrån? Bildningspodden riktar kikaren mot månens kulturella och vetenskapliga historia. Gäster i studion är Anna Blennow och Lars Nordgren. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet och Lars Nordgren är forskare i antik grekiska och forskningssekreterare vid Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbild: Månens baksida, fotograferad av Apollo 16 i april 1972. Foto: Nasa/Wikimedia commons.

5 Mar 202059min

Runstenar var vikingatidens minnesmärken, konstverk och reklampelare. Då var de en färgstark närvaro längs landsvägen eller på gården. Idag är de ovärderliga källor till fornordiskt liv. Vilka vikingatida människor förärades med ett monument? Är stenarna kristna eller hedniska? Hur går det egentligen till när man tolkar en runinskrift? Och är det sant att Gustav II Adolfs armé använde runskrift som kodspråk? Bildningspodden reder ut begreppen om ett monumentalt skandinaviskt kulturarv. Gäster i studion är Olof Sundqvist, Torun Zachrisson och Henrik Williams. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Torun Zachrisson är docent i arkeologi vid Stockholms universitet och forskningschef på Upplandsmuseet. Henrik Williams är runolog och professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. Henrik Williams och Olof Sundqvist har både medverkat i det nyligen avslutade forskningsprojekt om Rökstenen, som visade att stenens budskap kan ha handlat om klimatförändringar. Forskningsresultatet blev en världsnyhet. Hör dem berätta mer i avsnittet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbild: Hovgårdsstenen, Wikimedia Commons.

20 Feb 20201h 6min

Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”Bellman. Biografin” (Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou.
 Musik: Oskar Schönning/ Carl Michael Bellman
 Redaktör: Magnus Bremmer

12 Feb 202027min

Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia. Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin "Tillit och diplomati". My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.

7 Feb 20201h 1min

"Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia – och konstaterar att sexism, stereotypa karaktärer och ett vasst bildspråk har präglat reklambilden sedan mycket länge. Gäst i studion är LEIF RUNEFELT, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, specialiserad på äldre tiders konsumtionskultur och i år aktuell med boken Den magiska spegeln. Kvinnan och varan i pressens annonser 1870–1914. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. 
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

23 Des 201954min

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är KARL GRANDIN och EVA HEMMUNGS WIRTÉN. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken ”Making Marie Curie” (2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

10 Des 201951min

I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet får tala. Dimitrios Iordanoglou och Johan Tralau reviderar historieskrivningen om grekernas syn på kvinnorna och intellektet. DIMITRIOS IORDANOGLOU är docent i grekiska och utbildningsledare vid Uppsala universitet. JOHAN TRALAU är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Redaktör: Magnus Bremmer

6 Des 201929min

Den restes på bara några dagar i augusti 1961. Under 28 år var sedan Berlinmuren den yttersta symbolen för järnridån mellan Väst och Öst. I år är det 30 år sedan Berlinmurens fall. Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att förstå varför Berlinmuren ansågs behövas? Vilket inflytande hade den på världspolitiken och kulturen under de år som den stod? Var det verkligen en ren slump som till slut fick den att falla? Och vad finns egentligen kvar idag av den gräns som Berlinmuren en gång så tydligt markerade? Veckans avsnitt av Bildningspodden förklarar och fördjupar sig i en av världshistoriens mest ökända gränslinjer. Gäster i studion är Jens Christian Brandt, Charlotta Seiler Brylla och Ann-Judith Rabenschlag Karpe. Jens Christian Brandt är litteraturkritiker, översättare och Tysklandskännare. Charlotta Seiler Brylla är professor i tyska vid Stockholms universitet. Ann Judith Rabenschlag Karpe är historiker vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbild: Dan Budnik/Library of Congress.

28 Nov 20191h 13min