Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)

Löpare och cyklister skolas om till längdåkare, och gymnaster får pjäxor på fötterna. Efter framgångarna i sommar-OS vill Kina nu också bli starka på snö och is. Och hela befolkningen ska med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kina satsar också stora pengar för att bygga nya vintersportorter och vägar och järnvägar som kopplar dem till de stora städerna.Vi hör om vad spelen i Peking säger om vart vinter-OS är på väg, hur spelen har utvecklats genom åren, och om att det kanske är dags att börja flytta över grenar från sommarspelen.Medverkande: HC Holmberg, längdåkningsprofessor och forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén; Leif Yttergren, idrottshistoriker vid GIH som studerat relationen mellan sommar- och vinter-OS.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

1 Feb 202219min

Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser.Men det gör samtidigt att det har uppstått en diskussion mellan världens länder om hur fritt den här digitala genetiska informationen ska få användas, och vem som har mest rätt till naturens alla arter. Och många forskare oroas nu över att tillgången till informationen i databaserna ska begränsas så att många vetenskapliga studier blir i princip omöjliga att genomföra.Medverkande: Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet; Fredrik Andersson, forskningsassistent på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet; Amber Hartman Scholz, mikrobiolog som också studerar forskningspolitik vid Leibniz-institutet DSMZ, den tyska samlingen av mikroorganismer och cellkulturer; Edward Hammond, Third World Network.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

31 Jan 202219min

Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

25 Jan 202220min

Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år.Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet.Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

22 Jan 202219min