Belägringen av Leningrad 1941-44

Krigföring har alltid påverkats av teknikutvecklingen. Gång på gång kan man konstatera hur utvecklingen av nya vapensystem och möjligheterna att producera vapen och varor har varit helt avgörande i många fall. Men hur har tekniken påverkat krigföringen? Är det teknikutvecklingen som styr krigföringen?I avsnitt 20 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved teknik och krig. Diskussionen leder bakåt i historien till antiken och medeltiden men rör sig snabbt till 1900-talets snabba tekniska utveckling. Tekniska uppfinningar och nya vapensystem är inte självklart avgörande. Tekniken måste användas på rätt sätt och effektivt om den ska ha någon betydelse.Teknisk överlägsenhet har till exempel varit avgörande för västmakternas erövring av världen under imperialismens tidevarv. ”What ever happens we got the Maxim gun and they have not” uttryckte britterna saken under sin erövring av Afrika. På samma sätt skakade de nya vapensystemen med robotar och fjärrstyrda missiler sovjetmakten på 1970- och 80-talet och hade sannolikt betydelse för att västmakterna vann kalla krigets vapenkapplöpning. Sovjetstaten hade inte de tekniska resurserna och kompentensen som krävdes för att hänga med vilket i slutänden ledde till sovjetsystemets sammanbrott under 1980-talet.Bild: Hiram Maxim själv demonstrerar en av sina första prototyper sin kulspruta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Aug 202045min

Gustav III:s ryska krig 1788-90 blev en stor svensk besvikelse, men slaget vid Svensund räddades situationen. Utgången av slaget blev en fullständig svensk seger över den ryska skärgårdsflottan.Den finske nationalskalden Runeberg kallade sjöslaget vid Svensksund den 9-10 juli 1790 den ”Svenska flottans största glans”. Slaget var inte bara en taktisk seger utan kom att bli avslutningen på ett krig som pågått sedan 1788.I avsnitt 19 av Militärhistoriepodden tar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved an det klassiska sjöslaget vid Svensksund år 1790.Den svenska skärgårdsflottan hade utvecklats under 1700-talet samtidigt som fästningen Sveaborg byggdes utanför Helsingfors. Skärgårdsflottan var en högutvecklad del av den svenska krigsmakten. I slaget vid Svensksund kom den svenska skärgårdsflottan att visa sig vara överlägsen den ryska skärgårdsflottan. Men varför? Vad gjorde den svenska skärgårdsflottan så speciell? Vilken taktik använde den svenska flottan? Och varför kunde den förinta den ryska flottan?Svensksundslaget är även en viktig del av ett större skeende. En dryg vecka före slaget hade den svenska flottan, skärgårdsflottan och högsjöflottan, räddat sig ut från Viborgska viken där den varit instängd av ryssarna. Faktum är att det var mycket nära att kriget hade slutat med en kapitulation kort före slaget vid Svensksund.Gustav III tar beslutet att möta ryssarna vid Svensksund utan att få något större stöd av sina underbefälhavare med ett undantag: Carl Olof Cronstedt. Han var den som 1808 skulle kapitulera på Sveaborg till ryssarna. Slaget vid Svensksund räddade kriget och sannolikt även Gustav III:s ställning som kung i Sverige eftersom han var starkt kritiserad.Bild: Slaget vid Svensksund den 9 och 10 juli 1790, då Svenska Skärgårdsflottan under Konungens eget befäl eröfrade 55 ryska fartyg av Johan Tietrich Schoultz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Jul 202034min

Slaget om Storbritannien år 1940 och tyskarnas misslyckande att erövra England fick stora konsekvenser för andra världskrigets utveckling. Det var 2000 stridsflygare som under några dramatiska månader höll emot det tyska anfallet.”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” är Churchills klassiska uttalande om the few, det vill säga de drygt 2 000 stridsflygare som under de dramatiska månaderna sommaren och hösten 1940 lyckas hålla emot det tyska anfallet på Storbritannien.Tyskarna inledde sommaren 1940 en luftoffensiv utan tidigare skådad omfattning mot de brittiska öarna. Som vi vet kom operationen att bli ett stort misslyckande. Men varför? Och vilka planer hade tyskarna egentligen? Hur kunde britterna stå emot?Dessa frågor och mycket annat diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i avsnitt 18 av Militärhistoriepodden som handlar om tyskarnas försök att knäcka britterna och tvinga Storbritannien till fred. Slaget om Storbritannien för samtalet in på luftkrigets villkor och del i krigföringen men även diskussioner kring flygteknik.Tyskarnas misslyckande kom att få stora avgörande konsekvenser för andra världskriget. Ett brittiskt nederlag och kanske till och med en tysk ockupation av de brittiska öarna hade sannolikt kastat historien i en annan riktning. Slaget om Storbritannien var ett av de viktigaste skeendena under hela andra världskriget.Bild: En tysk Heinkel He 11 bombplan över Surrey hamn i södra London den 7 september 1940. Wiki media, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Jul 202041min

Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Jun 202048min

Utan kunskaper om den enskilde soldatens upplevelse av striden på slagfältet blir det mycket svårt att förstå vad krig innebär. Komplicerade bataljkartor med pilar och fyrkanter säger mycket lite om stridens verkliga innebörd.I avsnitt 16 av Militärhistoriepodden talar professor Martin Hårdstedt och doktorand Peter Bennesved om krigets erfarenheter för den enskilde men även för hela samhället. Upplevelsen omvandlas till en erfarenhet när det skedda bearbetas, diskuteras och kompletteras. Vad kan påverka detta? Och vem berättar man som krigsveteran för?En svår fråga är även vad som överskuggar soldatens erfarenhet: att undvika döden eller att döda. I detta sammanhang blir frågan om krigarmyter intressant. Varför uppfattades och uppfattas bajonetten som en så viktig del av soldatens beväpning? Hur uppfattas stridspilotens strid man mot man i luften och hur ska vi se på prickskytten?Krigföring skapar inte bara erfarenheter för den enskilde utan även för hela samhället. I bombkrigets tidevarv undslipper inte civilbefolkningen kriget. Krigets erfarenhets- och upplevelsehistoria är en viktig del av militärhistoria.Bild: Brittisk infanterisoldat år 1941 med svärdsliknande bajonett, Wikipedia. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Jun 202044min

Den franska armén led ett fullständigt nederlag mot Preussen i Fransk-tyska kriget åren 1870-71. Trots ett överlägset infanterigevär och en stor yrkesarmé blev den franska armén slagen i grunden och kejsaren Napoleon III till och med tillfångatagen vid Sedan. Hur var det möjligt och varför är kriget 1870-71 så betydelsefullt för att förstå Europas historia?Det fransk-tyska kriget är viktigt för att förstå första världskriget. Den blivande franske generalen Charles de Gaulle vallades omkring på slagfälten från 1870-71 av sin far: ”Glöm inte detta min son. Tyskarna vill komma igen och då ska vi segra”.I avsnitt 15 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett krig som gav ekon in i framtiden i stormaktspolitiken. Kriget var den sista verkligt stora militära kraftmätningen före första världskriget och det var utifrån striderna i östra Frankrike 1870 som militärer runt om i Europa utformade det militära tänkande som skulle komma att dominera 1914.Men historien om Fransk-tyska kriget aktualiserar även en annan betydelsefull fråga: vad ska styra besluten i krig – militära krav eller politiken? Kriget år 1870 var en viktig del av enandet av Tyskland. I januari 1871 utropades det tyska kejsarriket samtidigt som belägringen av Paris pågick som bäst. Bismarck, rikskanslern, ville bomba den franska staden sönder och samman, medan den militäre ledaren Moltke inte såg något värde i detta. Hur hänger det ihop? En moderat militär och en blodtörstig politiker?Bild omslag: Preussiska fältartilleriet under Franska-tyska kriget i september 1870 vid Torcy i Frankrike.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Mai 202051min

Det tyska anfallet på Frankrike i maj 1940 chockade världen genom sin djärvhet och brutala effektivitet. De tyska pansarkolonnerna skar genom det franska försvaret och tvingade britterna till en dramatisk evakuering med stora förluster och i slutänden den franska arméns sammanbrott. Men varför var anfallet så genialt och smärtfritt? Vad låg bakom den tyska planeringen? Vad skapade den stora tyska segern: tyskarnas förmåga eller fiendens tillkortakommanden?I avsnitt 14 av Militärhistoriepodden tar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved sig an det stora dramatiska tyska anfallet på Frankrike. Som vanligt är avsnittet fullt av utvikningar, diskussioner och resonemang.Den tyska pansartaktiken och användningen av koncentrerade pansartrupper skulle visa sig vara avgörande. Inför anfallet på Frankrike samlades tre starka pansarkårer med sammanlagt sju pansardivisioner för ett genombrytande anfall över floden Meuse mellan Dinant och Sedan. Men frågan är hur denna i efterhand geniala plan – Den gula planen – arbetades fram och vilka som låg bakom den. Går det att tala om en utarbetad blixtkrigstaktik under fälttåget mot Frankrike.På motståndarsidan brottades de allierade med samordningsproblem mellan brittiska, franska och belgiska förband. På franska sida förlitade man sig på den starka befästningslinjen Maginotlinjen. De franska och brittiska stridsvagnarna var inte sämre än de tyska, men de användes på ett helt annat sätt än de tyska.Bild: Erwin Rommel, i mitten, studerar kartor under kampanjen mot Frankrike i juni 1940. Bundesarchiv Bild 146-1972-045-08, Creative Commons. CC BY-SA 3.0 deSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Mai 202046min

Natten mot den 9 april rörde sig tyska trupper mot den danska gränsen och till sjöss mot ett antal viktiga norska hamnar. I Oslofjorden seglade sakta den tyska kryssaren Blücher tillsammans med två andra stora örlogsfartyg och ockupationstrupper mot den norska huvudstaden. Den tyska planen var ett vågspel. Utanför den norska kusten låg delar av den brittiska flottan beredd att ingripa. Varför anföll Tyskland dessa neutrala nordiska länder? Varför ingrep inte britterna? Och varför lyckades den djärva planen? I avsnitt 13 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om de händelser som ledde till den tyska ockupationen av Norge och Danmark våren 1940. De följer utvecklingen från planeringen till dess att de sista norska trupperna hade lagt ner sina vapen i juni 1940. Den tyska operationen mot Norge var den dittills största landstigningsoperationen och omfattade insats av mer än fyrtio örlogsfartyg, ett stort antal ubåtar och otaliga transportfartyg. I luften understöddes operation Weserübung av en stor tysk luftkoncentration och trupper luftlandsattes på flera platser – inte minst nära Oslo. Men allt gick inte tyskarnas väg. I Oslofjorden sänktes kryssaren Blütcher genom ett enskilt initiativ av chefen på spärrfästningen Oscarsborg. Sänkningen fördröjde ockupationen av den norska huvudstaden och gav kungen och regering möjlighet att fly staden. Avslutningen på dramat kom i juni då Frankrike redan var på väg att slutligen få ge upp inför det tyska anfallet den 10 maj. Narvik blev platsen för de sista striderna i denna första fas av Norges ockupation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 Apr 202052min