Livets bibliotek väcker frågan om vem som äger naturen
Vem tillhör egentligen naturen omkring oss? Frågan ställs på sin spets nu när utvecklingen inom genetik och biologi har gått snabbare än vad internationell lagstiftning har hunnit med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snabba framsteg inom genetiken har gjort att vi idag har en ständigt växande mängd information om växters, djurs och mikroorganismers dna, som lagras i stora databaser.Men det gör samtidigt att det har uppstått en diskussion mellan världens länder om hur fritt den här digitala genetiska informationen ska få användas, och vem som har mest rätt till naturens alla arter. Och många forskare oroas nu över att tillgången till informationen i databaserna ska begränsas så att många vetenskapliga studier blir i princip omöjliga att genomföra.Medverkande: Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet; Fredrik Andersson, forskningsassistent på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet; Amber Hartman Scholz, mikrobiolog som också studerar forskningspolitik vid Leibniz-institutet DSMZ, den tyska samlingen av mikroorganismer och cellkulturer; Edward Hammond, Third World Network.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
31 Jan 202219min
Forskare: Konflikterna om kärnkraft gör slutförvaret bättre
Den högljudda debatten för eller mot kärnkraft har på senare tid förbytts i en diskussion mellan experter med vetenskapliga argument. Men konflikten i sig har gjort nytta för att nå fram till ett bra slutförvar, menar forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 70- och 80-talen var kärnkraftens vara eller inte vara en stridsfråga, som engagerade stora delar av den svenska allmänheten, och särskilt motståndet var högljutt. Idag förs diskussionen snarare mellan experter från branschen och universiteten och även från miljöorganisationerna. Men även om konflikterna har minskat, så har de inte saknat betydelse, utan bidragit till en bättre utformning av det nu aktuella slutförvaret. Det säger idéhistorikern Jonas Anshelm, den forskare som kanske har ägnat sig allra mest åt att studera frågan. I programmet får vi följa det svenska kärnavfallets historia och debatten om det, och vi besöker även mellanlagret Clab i Oskarshamn där det uttjänta kärnbränslet nu förvaras, i väntan på att slutförvaras. Medverkande: Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor i tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet; Maria Fornander, kommunikatör Clab. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
25 Jan 202220min
Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber bli Evas granne
Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år.Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet.Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
22 Jan 202219min
Springnota för kärnkraftens kostnader - så ser risken ut nu
Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
18 Jan 202219min
