Mjölkpropagandan - myten om det vita nationella guldet

Den japanska samurajen representerade en unik krigarkultur som saknar en självklar europeisk motsvarighet, och har idag en stark närvaro i populärkulturen. Samurajerna var krigare som tjänade i det feodala Japan från 900-talet till 1800-talet.Samuraj-klassen växte fram ur lantliga miliser och kom med tiden att få ärftlig adelsstatus. Under århundraden dominerade samurajerna det japanska samhället, fram till Meijirestaurationen 1868 när de förlorade sina privilegier.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit Japans historia.Under 900-talet var samurajerna vasaller som svor lojalitet till kejsaren och tjänade honom. De tjänade ofta under en länsherre, känd som en daimyō. En herrelös samuraj kallades för en ronin. Deras betydelse och roll i samhället förändrades dock över tid.Under den japanska senklassiska Heian-perioden (794–1185) var samurajens huvudsakliga vapen pilbågen, Yumi (弓), som de använde till häst. Vid närstrid användes naginata, ett svärdliknande vapen. Samurajen var också utrustade med föregångaren till det kända katana-svärdet, det så kallade tachi-svärdet, samt ett kortare, knivliknande svärd som kallades för tantō.Det fanns även kvinnliga samurajer i det feodala Japan. Under åtta århundraden stred kvinnor i otaliga slag och belägringar. Utgrävningar från japanska slagfält bekräftar att närmare 30 procent av krigarna var kvinnor.Efter de två mongoliska invasionsförsöken av Japan (1274 och 1281) blev det uppenbart att samurajernas traditionella krigföring var otillräcklig för att kunna försvara landet mot ytterligare invasioner från det asiatiska fastlandet. En större betoning började läggas på tätpackade formationer av uppbådade bönder, och samurajen började strida mer i formation, som en enhet, istället för som individ.Under slutet av Ashikaga-perioden fram till början av Edoperioden befann landet sig i nästan konstant ofred. Den japanska överhögheten, i formen av den militära härskaren shogunen, hade förlorat all sin auktoritet och sitt inflytande; därmed också kontrollen över landet. Detta tillät mäktiga länsherrar, Daimyō, att utan konsekvenser föra krig mot sina grannar i hopp om att expandera sina domäner, och därmed sin makt och sitt inflytande.Under 1600-talet, efter sengoku-jidai-perioden (bokstavligen "tiden då landet var i krig"), minskade samurajernas militära betydelse. Under Edoperioden (1603–1867) ägnade samurajerna sig allt mer åt byråkratiska sysslor. De blev igen en slags aristokrati, men nu runt shogunen istället för kejsaren. Hierarkin var mycket strikt och icke-samurajer var rättslösa gentemot samurajer.Vid Meijirestaurationen 1868 avskaffades samurajernas privilegier, bland annat rätten att bära två svärd. Detta ledde till en rad samurajuppror, varav det största och sista var Satsumaupproret 1877. Under Meijiperioden omorganiserades ståndssamhället och samurajfamiljerna blev till den nya klassen shizoku.Bild: Samurajer från Satsuma-klanen, under Boshinkrigsperioden (1868–1869), av Felice Beato, Wikipedia, Public Domain.Musik: Japanese Hotchiku Flute av Psystein, Storyblock Audio.Lyssna också på Meijirestauration – världens snabbaste modernisering.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Mai 202458min

Karl XII har beskrivits som en fältherre som vann slagen, men förlorade kriget. Kungens bristande strategiska tänkande slutade i den största militära katastrofen i svensk historia – Slaget vid Poltava. Men frågan är vilka alternativ Karl XII hade?Efter att ha besegrat Sachsen vände sig Karl XII och hans armé mot Ryssland 1707. I stället för att försöka återta de svenska östersjöprovinserna från ryssarna, valde Karl att marschera mot Moskva. De hårda vintrarna i kombination med att ryssarna ödelade svenskarnas underhållsland tog ut oerhört högt pris. Vid avgörandets stund i Poltava i juni 1709 tvingades karolinerna att strida mot en tre gånger större rysk armé.Detta är den tredje delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.När Karl XII varit sysselsatt i Polen hade ryssarna erövrat svensk mark i Baltikum och i Ingermanland hade tsaren 1703 låtit anlägga hamnstaden Sankt Petersburg. Peter visade därmed sin avsikt att öppna ett fönster mot väster vid Östersjön.Karl XII:s beslut att invadera Ryssland 1707 blev början på slutet för stormakten. Under denna tid hade Karl XII en total armé av cirka 50 000 män i Sachsen, Polen och Baltikum. De stränga ryska vintrarna, bristen på förnödenheter och ständiga mindre överfall ledde till svåra förluster för den svenska armén. I september 1708 mötte den svenska armén ett stort nederlag mot ryssarna vid Lesna. Efter nederlaget vid Lesna beslutade Karl XII att ändra riktning och marschera mot Ukraina. I Ukraina hoppades han hitta mat och förnödenheter för sina trupper. Han hoppades också på stöd från den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa, som planerade att göra uppror mot tsaren.Den 28 juni 1709 utkämpades Slaget vid Poltava. Av de 20 000 svenska soldater som deltog i slaget dog eller allvarligt skadades omkring 8 000. Tre dagar senare, vid Perevolotjna, kapitulerade resten av den svenska armén och blev fångar till ryssarna. Karl XII, som var sårad, lyckades fly till turkiska Bender precis i tid.Efter nederlaget vid Poltava kunde Sveriges fiender ta initiativet. Tsaren erövrade resten av Sveriges baltiska provinser medan August II återfick sitt polska rike. En dansk armé landade i Skåne, men besegrades av Magnus Stenbock vid Helsingborg 1710 och tvingades lämna landet. Ryssland hade nu blivit den dominerande makten i Östersjöområdet. Karl XII tillbringade de följande åren i exil i det Osmanska riket, innan han återvände till Sverige år 1715.Bild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet. Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Slaget vid Poltava 1709 – Slutet på stormaktstidenKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Mai 202436min

Birger Furugård, även kallad Deje-Hitler, grundade tillsammans med sina bröder Sigurd och Gunnar Sveriges första nazistparti den 12 augusti år 1924. Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet (SNFF), som senare bytte senare namn till Svenska Nationalsocialistiska Bonde- och Arbetarpartiet (SNBAP).Birger Furugård blev partiets ledare och kom att träffa både Hitler och Goebbels i Tyskland och brevväxlade flitigt på knackig tyska med Heinrich Himmler. Men Birger Furugårds partiverksamhet kom aldrig att locka särskilt många medlemmar eller röster i val och Birger Furugårds problematiska privatliv gjorde inte saken lättare. Vid en partisplittring 1933 blev Furugårds parti det minsta.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, aktuell med biografin En värmländsk Hitler - Birger Furugård och de första svenska nazisterna.Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska NSDP, och Furugårds parti var det första utanför den tyskspråkiga världen. Kontakterna med de tyska nazisterna var täta och omfattande. Även om de tyska observatörerna tvivlade på det svenska nazistiska ledarskapetSvenska nazister hoppades på att även Sverige skulle ockuperas av Nazi-Tyskland precis som Norge och Danmark och såg Furugård som en tänkbar svensk Quisling.Birger Furugård bytte aldrig uppfattning, trots att han hade vänner som avrättades i Tyskland och trots närheten till ett världskrig inpå knutarna i det ockuperade Norge. Inte ens när hans älskade dotter gifte sig med en norsk motståndsman.Bild: Birger Furugård håller tal 1935, Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet, Public DomainMusik: Horst Wessel-sången, wikipedia, Public DomainLyssna också på Ingvar Kamprads fascistiska vän Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Mai 20241h 1min

Adeln i det svenska riket på 1700-talet omfattade bara några tusen personer, men de hade ett stort inflytande på samhället. Samtidigt var det stor skillnad mellan högadel och mindre bemärkta adelsfamiljer i fråga om inflytande och rikedom.Den svenska adeln var ämbetsmän, godsförvaltare och militärer, där många levde under knappare omständigheter än vanliga människor gör idag. Bilden av en sysslolös adel som för en vegeterande tillvaro i gränslös rikedom stämmer dåligt på den svenska adeln på 1700-talet. Det är snarare en bild som 1800-talets borgerskap ville sprida i kampen om politiskt inflytande. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johanna Ilmakunnas, som är professor i nordisk historia vid Åbo Akademi. Hon är aktuell med boken Flitiga sysslolösa – Essäer om 1700-talets Europa. Och har medverkat i boken Adelns historia i Finland.Dagböcker och journaler från denna tid ger oss en unik inblick i adelns dagliga sysslor och ansvarsområden. Johan Gabriel Oxenstiernas och Jacobina Charlotta Munsterhjelms dagböcker är två exempel på sådana källor som ger oss en detaljerad bild av adelns vardag och arbete på herrgårdarna.Adelns dagliga liv och arbete på herrgårdarna under 1700-talets andra hälft och början av 1800-talet var mycket olika dagens vardagsliv. En stor del av deras tid tillbringades med att utföra olika sysslor och uppgifter som var nödvändiga för att upprätthålla herrgårdens drift. Dessa sysslor varierade kraftigt beroende på individens ålder, kön och status inom adeln. Till exempel, unga pojkar och flickor skulle ofta delta i olika typer av arbete för att förbereda dem för sina framtida roller som vuxna medlemmar av adeln.Adelns livsstil och umgängeskultur var mycket annorlunda från dagens samhälle. Deras sociala liv var också mycket aktivt, med frekventa resor till städer och andra herrgårdar för sociala evenemang och festligheter.På herrgårdarna var det en tydlig arbetsdelning mellan herrskapet och tjänstefolket. Herrskapet, som bestod av adelsmännen och deras familjer, hade ansvar för att leda och övervaka arbetet på herrgården. Tjänstefolket, å andra sidan, utförde det fysiska arbetet och tog hand om de dagliga sysslorna.Adelns arbete var inte begränsat till förvaltningen av deras egendomar. Många adelsmän var också aktiva inom statsförvaltningen och militären. Deras arbetsuppgifter inkluderade bland annat övervakning och ledning av tjänstefolkets arbete, förvaltning av deras egendomar, och utförande av administrativa uppgifter.Bild: Les Amusements de la vie privee av Jean-Simeon Chardin, Wikipedia, Public DomainMusik: Little Piece Robert Schumann Op 68 5 med bzur, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 202450min

Sverige hade fört en expansiv politik sedan 1560-talet på sina Östersjögrannars bekostnad. När Karl XI dog år 1697 och en blott 15-årig Karl XII tillträdde som enväldig härskare över stormakten Sverige såg fienderna möjligheter att göra upp räkningen.Krigsutbrottet kom som en överraskning för Sverige. Men Karl XII lyckades snabbt besegra danskarna – som hotade kärnlandet. Nästa steg var att möta ryssarna vid Narva där segertåget fortsatte. Den taktiskt skickliga Karl XII med hjälp av karolinernas offensiva svenska manér verkade kunna besegra vem som helst.Detta är den andra delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Under mitten av september 1700 hade ryska trupper marscherat över gränsen med avsikt att inta en av det svenska rikets östligaste utposter, staden Narva i Estland. Den befästa stadens kommendant, överste Henning Rudolf Horn, lyckades emellertid försvara staden mot ryssarna. Svenskarna lyckades föra över sina trupper utan större förluster och fördriva ryssarna.Under krigets gång utspelades även flera inbördes stridigheter och politiska spel. I Polen kämpade svenska styrkor och rebeller mot kung August II och hans ryska allierade. I Sachsen inledde svenskarna en belägring av huvudstaden Dresden, som ledde till kung Augusts abdikation.Svenskarna lyckades driva ut Danmark ur kriget och besegra den ryska armén i slaget vid Narva, men de kunde inte förhindra att Ryssland under Peter den Store återhämtade sig och började erövra mark i Sveriges Östersjöprovinser.Bild: Slaget vid Narva av Gustaf Cederström, Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Den gåtfulle Karl XII:s största misstag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Mai 202440min

Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Mai 202457min

På svenska kallas det ”det glada 20-talet”, på engelska ”the roaring twenties”, på franska ”les années folles” och på tyska ”der goldener Zwanziger”. 1920-talet signalerar ett tygellöst, galet, skränigt decennium med jazz, dans och sexuell frigörelse.1920-talet var ett decennium som präglades av ekonomisk, social, teknisk och kulturell dynamik. Tankar om demokrati och jämställdhet slår igenom, och samtidigt utmanas av starka motkrafter. Vår nutid går att se som en kontinuitet av 1920-talets betydande händelser. Trots att det var närmare hundra år sedan, har decenniets effekter fortsatt att påverka vår värld på många sätt.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, samt Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. De är aktuella med boken 1920-talet – En spegel för vår tid.1920-talets mode var djärvt och innovativt. Kvinnor bar korta kjolar och klippte sitt hår kort, vilket var en stor förändring från de mer konservativa klädstilarna från tidigare decennier. Stilen var ofta extravagant och färgstark, med en stark betoning på individualitet och självuttryck. Dessa modetrender har fortsatt att påverka modeindustrin till denna dag.Kvinnlig rösträtt infördes i USA 1920 och i Sverige 1921. Årtiondet gav upphov till en ny generation av "moderna kvinnor" som utmanade traditionella sociala normer och kämpade för större jämställdhet. Kvinnor blev mer oberoende och mindre bundna till hemsysslorna.1920-talet var även en tid av stora teknologiska innovationer. Massproduktionen av bilar började på allvar, vilket förändrade människors levnadsvanor samt associerades med frihet och modernitet. Dessutom blev flyget en symbol för framtiden, med Charles Lindberghs flygning över Atlanten 1927. Vi såg starten av radio i Sverige och Danmark 1925, och 1926 visades världens första TV i Storbritannien. Dessa framsteg bidrog till att forma en ny tids- och rumsuppfattning.1920-talet är också känd som "jazzåldern". Jazzmusiken, med dess lekfulla och improviserade stil, blev mycket populär och hade en stor inverkan på kulturen. Det var en tid av fest och firande, och jazzmusiken blev en symbol för denna känsla av frihet och spontanitet. Jazzens inflytande sträckte sig över alla aspekter av kulturen, från musik och dans till mode och konst.Trots all denna framsteg och förändring mötte 1920-talet också betydande motstånd och kritik. Många människor var oroliga för de snabba förändringarna i samhället och det ökande inflytandet av modern teknologi. Dessutom fanns det starka invändningar mot den ökande jämställdheten och kvinnors växande självständighet. Dessa invändningar ledde till en backlash mot modernismen och bidrog till att forma de sociala och politiska konflikterna under de kommande decennierna.1920-talet var en period av ekonomisk tillväxt och välstånd. Massproduktion och ökad konsumtion bidrog till att stimulera ekonomin och skapa jobb. Denna period av ekonomisk tillväxt ledde dock till en börskrasch i USA 1929, vilket markerade slutet på det glada 20-talet och början på den stora depressionen.Bild: Dans, Västergötalands museum, fotograf Per Adolf Larsson, Digitaltmuseum, Public Domain.Musik: Wa-Da-Da (Ev'rybody's Doin' It Now) - Bix Beiderbecke and his Gang, 1927, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Mai 202457min

Karolinerna, soldaterna med sina karaktäristiska blåa rockar som tjänade under Karl XI och Karl XII, har blivit symboler för Sveriges tid som europeisk stormakt. Deras offensiva stridstaktik, disciplin och moral gjorde armén till en av Europas bästa.Karolinernas stridstaktik var mycket offensiva med hårda närstrider med blankvapen. Disciplinen var sträng och soldaterna förväntades att upprätt under elden följa sina officerare i striden utan att klaga. Men den höga stridsmoralen skulle i längden inte rädda karolinerna från undergången.Detta är första delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karolinerna, vars namn härstammar från det latiniserade formen av namnet Karl, bildades efter Karl XI:s reformation av den svenska armén och flottan med det yngre indelningsverket under 1682. Den enväldige Karl XI satsade på att förbättra Sveriges armé och flotta, dess utbildning och välstånd.Indelningsverket innebar att meniga soldaterna fick ett torp med ett stort kök som också blev sov- och vardagsrum. Ju högre rang man hade, desto fler rum fick man – en löjtnant hade exempelvis 3 rum och kök. Med torpet kom en åker, och ett ängstycke.I slutet av 1690-talet var indelningsverket infört i nästan alla de landskap i det svenska riket i vilket det skulle vara bas för rekryteringen. Vid krigsutbrottet 1700 kunde den svenska krigsmakten mobilisera 76 000 man, varav 14 000 man i Finland. Denna siffra var dubbelt så många i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land.Under slutet av 1600-talet hade en allians bildats mellan Danmark, Polen och Ryssland med målet att återerövra de landområden som tidigare varit under deras kontroll. Danskarna ville återta de förlorade landskapen kring Skåne och Holstein-Gottorp. Polackerna hade som mål att erövra svenska Livland och ryssarna strävade efter att erövra provinser i Baltikum.Kriget inleddes med en serie angrepp mot Sverige från olika håll. Sachsen invaderade Livland den 12 februari 1700 utan en krigsförklaring, följt av att danskarna i mars anföll hertigdömet Holstein-Gottorp, som var ett svenskt förbundet område styrt av Karl XII:s svåger Fredrik IV. Och den 20 augusti 1700 förklarade tsar Peter I av Ryssland krig mot Sverige. Ryssarna gick till anfall mot svenska Ingermanland.Bild: Vivat Carolus av Gustaf Cederström, Public DomainMusik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtidKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Mai 202441min