Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget (nymixad repris)

Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget (nymixad repris)

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.


Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.


I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.


Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.


Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.


Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.


Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 – långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.


Musik: Before the Fight av Michael Vignola

Bild: Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa

(sa-kuva.fi).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(659)

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Mai 201848min

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Mai 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Mai 201847min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
konspirasjonspodden
vitnemal
wolfgang-wee-uncut
alt-fortalt
grenselos
synnve-og-vanessa
fladseth
rss-dannet-uten-piano
den-politiske-situasjonen
frokostshowet-pa-p5
krisemoter
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
sektpodden-2
198-land-med-einar-trnquist