
Den gladaste jag känner flyttar hemifrån
För 22 år sen gjorde Malin Bring ett program om sin son Pelle, som föddes med för liten hjärna. Idag är sonen vuxen, redo att flytta hemifrån. Hur blev livet för Pelle och för hans föräldrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett föräldrapar som reagerar helt olika på upplevelsen av att få ett svårt utvecklingsstört barn skildrades i dokumentären Den gladaste jag känner från 1995. Nu kommer uppföljaren Den gladaste jag känner flyttar hemifrån, som berättar hur det gick sedan för den glade Pelle och människorna i hans omgivning. När vi kommer in i historien har Pelle hunnit bli 24 år, föräldrarna har skilt sig och mor och son bosatt sig i Sverige efter många år i Danmark. Dokumentären ser tillbaka på åren som gått och ställer frågor om svek och ansvar, föräldrakärlek och utmattning, oförsonlighet och försoning. Av Malin Bring
7 Jul 201747min

Den gladaste jag känner
När det efterlängtade barnet föds med en allvarlig utvecklingsstörning reagerar föräldrarna mycket olika. Mamman gråter och ältar, pappan försöker vara optimistisk och handlingskraftig. Från 1995. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En personlig dokumentär om att leva, och överleva, med vissheten om att ens barn - ”den gladaste jag känner” inte är som andra. Ett nytt litet barn har just tittat fram, och föräldrarna bubblar över av stolthet och förtjusning. Men någonting tycks vara fel – läkarna antyder att allt inte är som det ska vara med önskesonen. För litet huvud, möjlig utvecklingsstörning mumlar de, och omfattande undersökningar sätts i gång. Allt ställs på huvudet för familjen, glädjen och förväntningarna byts mot oro och förtvivlan. Undersökningarna drar ut på tiden, det tar månader innan det slutgiltiga beskedet kommer – Pelle har mikrocefali, vilket betyder att det saknas stora delar av hans hjärna. Sorg och förtvivlan blandas med ilska och skamkänslor, och det visar sig att föräldrarna har reagerar mycket olika på krisen. Mamman vill på många kvinnors vis prata om känslor och farhågor i all oändlighet, medan pappan försöker vara handlingskraftig och optimistisk. Och samtidigt finns barnet där, med all sin sinnliga närvaro och glädje, och sina självklara krav på kärlek och uppmärksamhet. Av Malin Bring
7 Jul 201756min

Bubbelplastmannen
- När jag behövde skumgummi till ett flygande tefat slaktade jag min soffa. 59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst. Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen. Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får. – Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här. Av Emil Östlund.
30 Jun 201748min

Pionjärdykarna i Nordsjön
Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan. Från 2011. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julen 1969 hade Norge letat efter olja i flera år. Men i zon 2.4.2 på Ekofiskbältet - nästan exakt halvvägs mellan Norge och England hittade amerikanerna på Ocean Viking den julklapp som skulle förändra Norges framtid för alltid. Där fann de olja. Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb. Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt. Av Martin Johnson.
23 Jun 201749min