Det får du kalla din ingifta moster
Språket22 Dec

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.

En före detta partners nya partner – en ”svonk”?

Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.

– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.

– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.

Språkfrågor om familje- och släktord

Vad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?

Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?

På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?

Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?

Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?

Läs mer om familje- och släktord

Läs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025.

Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.

Avsnitt(931)

Språket  2008-04-15 2008-04-15 kl. 14.00

Språket 2008-04-15 2008-04-15 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Apr 200824min

Språket 2008-04-08 2008-04-08 kl. 14.00

Språket 2008-04-08 2008-04-08 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Apr 200824min

Språket 2008-04-01 2008-04-01 kl. 14.00

Språket 2008-04-01 2008-04-01 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Apr 200824min

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Mars 200824min

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Mars 200824min

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Språket den 11 mars Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kan inte skriva på det språk de kallar sitt modersmål, men de får ofta tolka för mamma och pappa. Svenska är deras bästa språk, men svenskan räcker inte alltid till för att klara skolan. På Hammarkullsskolan i Göteborg talas över tjugo olika modersmål. Vi besöker en sjundeklass där eleverna kämpar med att lära sig bättre svenska och tar del av deras ambitioner och tankar om språkets betydelse. Barndomens språk för Bernt Olsson i Malmköping i Sörmland var ett språk där tingen självklart var ’han’ eller ’hon’. Och särskilt när man känner sig lite ’eländiger’ kommer barndomens ord och vändningar tillbaka, berättar han.Bernt Olsson har tillsammans med Kerstin Petterson arbetat med föreningen Nya tungomålsgillet och tidskriften Målföret, som nu upphört efter en tjugoårig verksamhet.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - vilket språk är det riktiga, talspråket eller skriftspråket?- vad är språk och vad är läte?- varför ändrar sig språkvårdarna så att man får lära om?

11 Mars 200823min

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Mars 200824min

Vem hjärtar du?

Vem hjärtar du?

Språket den 26 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- ’nej’ först i mening- ’hej’ först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

26 Feb 200824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
bildningspodden
vetenskapsradion
ufo-sverige
ideer-som-forandrar-varlden
barnpsykologerna
4health-med-anna-sparre