Det får du kalla din ingifta moster
Språket22 Dec

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.

En före detta partners nya partner – en ”svonk”?

Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.

– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.

– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.

Språkfrågor om familje- och släktord

Vad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?

Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?

På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?

Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?

Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?

Läs mer om familje- och släktord

Läs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025.

Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.

Avsnitt(931)

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Feb 200824min

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Språket den 12 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- är skånska ett språk eller en dialekt?- och hur är det med ?- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel- lunch eller middag?- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

12 Feb 200824min

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Språket den 5 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.Veckans frågor:- historiskt presens på frammarsch?- direkt anföring i ungdomsspråk- talspråksberättelser i dialogform- ett ’nej’ som inte betyder nej- Hej! som öppningsfras i brev- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?- så småningom och bara ’småningom’?- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?- kan man säga ’häromgången’?

5 Feb 200824min

Genomskinliga och svårtolkade ord

Genomskinliga och svårtolkade ord

Språket den 29 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarfrågor om ord fyller veckans program och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om:- nötkreatur- körsnär- vad är –on i hallon och fikon?- örngott- truttna- hobby- beskäftig- hur räknar man ord, egentligen?- och är inte antalet obegränsat?- elsluckne: ett enda ord för en hel mening- utshoppad

29 Jan 200824min

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Språket den 22 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’. I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation. – Det är så här språket lever och utvecklas om inte någon form av överhet lägger sig i.I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

22 Jan 200824min

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Språket den 15 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kommer att behövas äldrevård på flera språk i framtiden. Det säger Siirka Liisa Ekman som är professor i omvårdnad vid Karolinska institutet. –Även vid normalt åldrande blir andraspråket mindre nyanserat hos äldre människor, säger hon, och vid demenssjukdomar kan det försvinna helt. För att erbjuda vård med kvalitet kommer det att behövas personal med språkkunskaper.Vi har besökt ett äldreboende i Göteborg med spansktalande personal och äldre.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om kidnappade ord och ord med motsägande betydelser.- föredöme och fördöma – två nästan lika ord med väldigt olika betydelse- mera om återkoppling- betydelsförändring av amma och dia- ett ruinerat slott – rätt att säga så?- förbannad- samkönad – ett ord som fått helt ny betydelse

15 Jan 200824min

Hålla Stockholm ren eller rent?

Hålla Stockholm ren eller rent?

Språket den 8 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur gör blinda när de läser punktskrift? Och är det verkligen sant att de kan läsa skilda bitar av texten samtidigt, med olika händer? På språklaboratoriet i Lund försöker forskarna få svar på dessa och andra frågor om punkskriftsläsning. Håkan Svensson har talat med Yvonne Eriksson och Kerstin Fellenius där.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- heter det ’hålla Stockholm ren’ eller ’rent’?- en vernissage eller ett vernissage?- ’en teknisk förändringen’ - kan man skriva så?- vad heter nyordet ’bloggbok’ i plural? ’Blok’ eller ’blöcker’?- kommer vi att effektivisera vårt språk och slopa verbformer, som kinesiskan redan gör?- ’tomten tända’ . Om hur vi glömt de gamla pluraländelserna

8 Jan 200824min

Tränaren som blev coach och andra modeordsutvecklingar

Tränaren som blev coach och andra modeordsutvecklingar

Språket den 1 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det nya året inleds med en hel hög lyssnarbrev om modeord, ett kärt ämne som under den gångna säsongen fått flera program. Professor Lars-Gunnar Andersson resonerar om:- helikopterperspektiv- runda av- genomlysning- sätta punkt för- varmt välkommen- missa inte det- kränkt- oacceptabelt- absolut- eller hur- implementera- definitivt- coach- tänk – inte så nytt- koka ner till- jätte- som alltför vanligt förled- ok

1 Jan 200824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
bildningspodden
vetenskapsradion
ufo-sverige
ideer-som-forandrar-varlden
barnpsykologerna
4health-med-anna-sparre