Så ledde en millimeterlång mask till svar på genetisk gåta – och årets Nobelpris i medicin
En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se
3 Dec 202419min
Fäbodkulturen ska bli del av mänsklighetens kulturarv
Fäbodar i Sverige och säter i Norge - nu i veckan väntas Unesco besluta att Skandinaviens fäbodar ska bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulning och spelmansmusik förknippar vi gärna med just fäbodar och kanske tänker vi lite extra på Dalarna när vi hör ordet fäbod, men det finns och framförallt har funnits fäbodar i en rad andra av våra landskap. På Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna arbetar forskaren Håkan Tunón och enligt honom har tankesättet med en särskild plats för sommarbete funnits överallt i Sverige.– Idén är att den är en satellit till hemgården, så att man flyttar ut djuren till en annan plats och avståndet till hemgården är så långt att det behövs en extra gård - en gård långt borta från hemgården som man framförallt använder under sommarhalvåret. Men att flytta ut på utmarken har vi gjort i hela landet, t ex fäladerna i Skåne osv, men där har det inte behövts någon särskild gård för det, säger Håkan Tunón.Reporter Mats Carlsson-Lénartmats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
2 Dec 202419min
MSB-tips om odling på fönsterbrädan för krisberedskap kritieras som löjeväckande
Odla sådant som är ätbart i din trädgård, på din balkong eller fönsterbräda, kan man läsa i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jättegamla spyor och avföring från dinaosaurierna berättar om deras framgångskoncept, och tång i raket ska avslöja vad som händer med blåstångens sexliv i tyngdlöshet.Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamila.widebeck@sverigesradio.se
29 Nov 202419min
Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år
Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson. Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar. Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.Reporter Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
28 Nov 202419min
MacMillan gav nobelpengarna till skotska barns utbildning
David MacMillan, 2021 års nobelpristagare i kemi, kommer från enkel bakgrund i Skottland, den verkliga arbetarklassen som han säger. Han vill att fler skotska barn med liknande uppväxt ska få samma möjligheter som han, och satsade alla sina prispengar i en fond för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När David MacMillan var barn hade han aldrig träffat någon som gått på universitet. Men han hade en grundskolelärare, Miss MacKean, som var fantastisk på att vidga vyerna för sina elever. Och två föräldrar, Billy och May, som inte själva hade hög utbildning, men som ansåg att det var viktigt för sina barn. Pappan var stålverksarbetare och mamman hembiträde.När David MacMillan blev nobelpristagare insåg han att han inte behövde pengarna som hör till priset, eftersom det räcker med utmärkelsen. – Det är priset som är priset, säger han.Han ville använda pengarna till något som var viktigt för honom – att flera skotska barn från liknande enkla hemförhållanden skulle få möjlighet att läsa på universitet.Så han startade en stiftelse i sina föräldrars namn: ”The May and Billy MacMillan Foundation”. Den har nu växt genom donationer och ger stipendier till barn från låginkomstområden i Skottland.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
27 Nov 202419min
De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv – och ”surrealistiskt” nobelpris till Simon Johnson
Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
26 Nov 202419min
Krisforskaren: Så ska kriser upptäckas och stoppas i tid
Broschyren Om krisen eller kriget kommer delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu.Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027.Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
24 Nov 202419min
Den sabeltandade kattungen – ”en sensation” med päls och trampdynor bevarade
I norra Sibirien har en sabeltandad kattunge som levde för 37 000 år sedan bevarats i isen bättre än några tidigare fynd av samma sort. Hade människan nån roll i att den sabeltandade katten dog ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lövgrodor i Tjernobyl har undersökts såhär nästan 40 år efter den stora kärnkraftsolyckan. Och den ”svarta lådan” i AI, som gör att vi inte vet hur en AI kommer fram till sina slutsatser – den kan ersättas med en glaslåda. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
22 Nov 202419min
